Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
Tidning
100
mera visste regeringar och parlament att genom
rättegångar, skatter o. a. medel strängt hålla
efter boktryckare och tidningsskrivare och det
ännu in på 1800-talet.
När postförbindelserna blevo tätare, uppstodo
halvveckotidningar. Den första dagliga t. utkom
i Leipzig 1660, London fick 1702 sin Daily
Cou-rant, Paris först 1777 sin Journal de Paris. —
Av de olika avd., som ingå i en nutida daglig
t., utgjorde nyheterna, främst de politiska från
utrikes orter, den äldsta och konstituerande;
sedan följde, merendels mycket långsamt och
ojämnt, de inhemska och lokala. Annonserna
började med boktryckarens om sina egna alster;
efter hand utbjödos andra varor till salu, så
kommo kungörelser, efterlysningar o. s. v.
Den tekniska utvecklingen hade fortgått i
England. The Public Advertiser (från 1752)
motsvarar redan det moderna begreppet t. Den upptog
nyheter från England och utlandet, annonser och
artiklar av allehanda slag. Här trycktes t. ex.
Juniusbreven.
Med sin utstyrsel och sitt format, trespaltig
folio, ter sig Public Advertiser — och den
engelska pressen över huvud — helt förnäm i
jämförelse med kontinentens små kvartlappar. Vid
årh:s slut hade London flera sådana stora
dagblad, bl. a. The Times, gr. 1785 av John
Walter. Dennes son gjorde tidningen till den främsta
genom en nyhetstjänst i stor stil med egna
korrespondenter under Napoleonstiden och genom
utnyttjande av teknikens framsteg, bl. a. den med
ånga drivna snällpressen, som 1814 ersatte
hand-pressarna.
Den liberala t. skulle främst vara organ för
ideella strävanden; av denna uppgift fick den sin
prägel. Ledaren har vuxit fram sporadiskt
under 1700-talet och var omkr. 1800 vanlig i
Londonbladen. Med dessa tävlade snart de
franska. Hämmade av pålagor och trakasserier, blevo
dock Journal des Débats, Constitutionnel och
National lysande föredömen för journalisterna i
alla länder, framför allt genom en briljant stil.
Med La Presse 1836 skapade Émile de Girardin
ett blad, som fångade breda lager både genom
sitt pris, 10 centimes, hälften av det vanliga, och
genom sina följetongsromaner av Dumas o. a.
Ännu ett steg till pressens demokratisering togs,
då Petit Journal 1862 startades med ett pris av
5 centimes. — I England hindrade de stora
skatterna länge denna reform; blott långsamt
lindrades pålagorna för att slutligen 1855 helt
avskaffas.
Det demokratiska genombrottet kom med
1880-talet. I reportaget, som nu blev en viktigare avd.
av t. än ledaren, var W. T. Stead en
föregångsman. Men ännu viktigare var den förändring av
social art, som vid denna tid framträdde.
Folkskolorna hade skapat en ny läskunnig publik,
som krävde en ny press, lagd efter dess
betingelser. Med demokratiseringen följde
industrialiseringen. Dennas förutsättning åter var
möjligheten att framställa jätteupplagorna till billigt pris,
dels genom det billiga papperet av trämassa, dels
genom tryckeriteknikens utveckling med rotations-
pressen, sättmaskinen o. a. För dagspressen löste
Alfred Harmsworth (1917 Lord Northcliffe)
problemet med Daily Mail, startad 1896. Den gjorde
anspråk på att för en halv penny ge detsamma
som de stora morgonbladen för 3 pence,
tillrättalagt för ”mannen på gatan”, med korta artiklar,
täta rubriker, populär stil o. s. v. Sensationen
var ett nödvändigt inslag. Framgången var stor
och varaktig, och Daily Mail fick många
efterföljare. Denna nya press vilar icke som den
gamla på fasta prenumeranter utan på
lösnummerköpare, som kunna skifta från dag till dag, och
i än högre grad på annonsörema.
För den demokratiska utvecklingen
tillgodogjordes amerikanska erfarenheter. Fadern till den
moderna pressen i U.S.A. var J. G. Bennett, som
1835 grundade New York Herald och skapade
den amerikanska dagbladstypen. Han hade
praktiska grepp — användningen av rubriker
överallt var ett sådant — och ogenerad gåpåarteknik.
Utvecklingen gick raskt, och i spridning låg den
amerikanska pressen snart före den europeiska,
så även i nyhetstjänsten.
Ett nytt skede börjar också i U.S.A. på
1880-talet. J. Pulitzer köpte 1883 New York World
och lyckades på några år driva upp avsättningen
till det mångdubbla. Han affischerade ideella
mål, men metoderna voro en skärpning av
Ben-netts, och amerikanerna kallade World
föraktfullt den ”gula pressen”, ett uttryck, som
syftade på dess brokiga söndagsbilaga. Då Pulitzer
med tryggad framgång något modererade sin ton,
tog W. R. Hearst vid. 1895 inköpte han New
York Journal, som blev ännu mera
sensationsbetonad än World.
Den kommersialisering av pressen, som börjat
redan under slutet av 1800-talet och som fortsatt
under början av 1900-talet, främst i de
anglosaxiska länderna, fick efter 1 :a världskriget på
skilda håll förnyad kraft. Förtrustning och
rationalisering blevo viktiga inslag i pressens liv. Den
politiska ståndpunkt, som en t. företrädde,
bestämdes icke sällan av rent ekonomiska
beräkningar. Själva redigeringen av t. började mera
än tidigare utformas med hänsyn till
allmänheten, varvid pressen gick dennas smak till mötes.
Man inställde sig mera på nyhetsförmedling än
opinionsbildning; genom själva urvalet och
presentationen av nyheterna kunde dock t. indirekt
verka i hög grad opinionsbildande.
Nyhetsförmedlingen blev mer och mer inriktad på
sensationer av skilda slag. Ständigt ökad uppmärksamhet
rönte allt, som hade med sport att göra. Ett
annat inslag i t., som hörde samman med strävan
att nå största möjliga uppl., var införandet av
serier av olika slag. I skilda länder, särsk.
England, växte småningom fram t, som voro helt
inställda på sensation, i regel eftermiddags-t.
Sensationsjournalistiken, som under
mellankrigstiden klarast framträdde i den amerikanska s. k.
tabloidpressen, har under och efter 2:a
världskriget fått en våldsam utveckling i kapitalistiska
länder, märkbar bl. a. i uppställning av löpsedlar,
rubrikformuleringar och utformning av
förstasidorna. Kåseriet, som på allvar slog igenom i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
