Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiger - Tigerkatter - Tigerlilja - Tigerorm - Tigerschiöld, ätt - Tigerschiöld, Magnus - Tigerstedt, ätt - Tigerstedt, 1. Robert - Tigerstedt, 2. Örnulf - Tigerstedt, 3. Eugène Napoleon - Tigeröga - Tiggarordnar - Tiglatpileser - Tigrai
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
115
Tigerkatter—T igrai
116
arten bland kattdjuren. Inom sitt
utbredningsområde, vilket sträcker sig från trakterna v.
om Kaspiska havets s. del till Amurländerna i
ö. och omfattar hela s. Asien (utom
högländerna), är arten uppdelad i flera underarter, av
vilka den bäst kända är kungstigern (se d. o.
jämte bild).
Tigerkatter, gemensam benämning på ett
antal tamkattstora arter av kattsläktet. Alla ha
täml. lång svans och småfläckig päls, ss.
mård-el. fiskekatten, Felis viverrina. De förekomma i
större delen av Asien. I inskränkt bemärkelse
är tigerkatten en 80 cm lång (därav svansen
30 cm) art i Sydamerika, Felis tigrina.
Tigerlilja, bot., se Iridaceae.
Tigerorm, zool., se Pytonormar.
Tigerschiöld [-/öld], adlig ätt, urspr. från
Schwaben, inkom till Sverige 1617, hette förut
Hornbein; adlad och introducerad på Riddarhuset
1686.
Kjell Magnus T., bergsvetenskapsman (f.
1893 24/n), bergsingenjör vid Tekniska högsk.
1917, 1925—34 forskningsingenjör vid Fagersta
bruk, 1935—51 överingenjör vid Jernkontoret
och chef för dess tekniska byrå, sedan 1951
överingenjör i Grängesbergskoncernen; fil.
he-ders-dr i Uppsala 1945. T. är led. av Statens
tekniska forskningsråd sedan 1942, av styrelsen
för Tekniska högsk. sedan 1937 och av
överstyrelsen för de tekniska högsk. sedan 1947, av
styrelsen för Statens provningsanstalt sedan 1939,
av Ingeniörsvetenskapsakad. sedan 1934. T. har
gjort betydande insatser inom den metallurgiska
forskningen och utvecklingsarbetet, bl. a.
beträffande järnsvamp och kulsintring samt vidare i
fråga om masugnar, stålprocesser och
järnverkens värmetekniska problem.
Tigerstedt, adlig ätt, härstammande från
kyrkoherden i Gamlakarleby Erik Falander (omkr.
1607—72), vars far och farfar varit bergsmän på
Falan vid St. Kopparberget (nuv. Falun) och
vars son med samma namn (1640—97), prof, vid
Åbo univ. och assessor i Åbo hovrätt, 1691
adlades T. Ätten introducerades 1693 på
Riddarhuset samt 1819 på riddarhuset i Finland, där
den talrikt fortlever.
1) Robert Adolf Armand T., fysiolog
(1853—1923), fil. dr 1873 i Helsingfors, med.
dr 1881, överflyttade sedan till Stockholm, där
han blev laborator i fysiologi vid Karolinska
inst. och 1882 ord. prof, i fysiologi. 1900
kallades T. till prof, vid Helsingfors univ., från vilken
befattning han avgick 1919, men sina
föreläsningar fortsatte han till sin död 1923. T. var
en av de ledande inom den europeiska fysiologien
årtiondena kring sekelskiftet. Hans arbeten
beröra viktiga områden av kretsloppsfysiologien
(bl. a. förbättring av Ludwigs strömur),
ämnesomsättningens fysiologi och sinnesfysiologien.
2) Axel örnulf T., författare (f. 1900),
född i Helsingfors, student 1919, red. vid
Finlands annonscentral 1927—31. T. framträdde
tidigt som förf. Han blev en ivrig försvarare
av tradition och kulturarv. Motsättningen
mellan kultur och natur blev ett huvudtema hos
honom, känslan av otrygghet och rotlöshet
övergick i fruktan, från vilken han sökte
undkomma genom att anknyta till stränga moraliska krav.
Av T:s första produktion kunna nämnas
dikt-saml. ”Vågor” (1918), prosaböckerna ”Noveller”
(1923) och ”Exercitia” (1924) samt ”Majoren
på Björnby” (1928), ett ”dramatiskt porträtt”.
T., som med oro såg på Sovjetunionen, började
snart intressera sig för mellankrigstidens
antidemokratiska ideologier, fascism och national
socialism, en inställning, som på skilda sätt
avspeglades i hans
författarskap omkr. 1930,
ss. i brevromanen
”Utan ömar” (1935)
och i flera diktböcker.
T:s ställningstagande
under 2:a världskriget
framkallade strid kring
hans person och
författarskap. Han utgav
1940 diktsaml. ”Sista
etappen”, det
kulturhistoriska arbetet ”Ett
handelshus i Wiborg”,
fortsatt med en 2:a
del 1952, och 1942
”Statspolisen slår till”, som handlar om
kampen mot sovjetspionaget i Finland 1919—32.
Efter krigets slut flyttade T. till Sverige, där
han ännu huvudsakl. vistas. Av hans senare
produktion kunna nämnas romanen ”Katedralen”, utg.
1946 under pseud. Axel Falander, 1947
under T:s eget namn, diksaml. ”Den lycklige
jokern” (1945), ”Floden rinner förbi” (1948),
”Fälld vindbrygga” (1950) och ”Den blå porten”
(1953) samt det lokalhistoriska arbetet ”Det ekar
under valven” (1949). ”Valv och båge” (1951)
innehåller valda dikter.
3) Eugène Napoleon Theodor Fredrik
Gustaf T., litteraturhistoriker (f. 1907 28/4). T.
blev doc. i litteraturhistoria 1941 och prof. 1948
vid Helsingfors univ., tog avsked s. å. och blev
litterär rådgivare hos bokförlaget Natur och
kultur, Stockholm. T. har främst sysslat med
finlandssvensk litteratur, ss. i ”Det religiösa
problemet i modern finlandssvensk litteratur” (1939).
Han har vidare sysslat med fransk litteratur och
har publicerat ”Studier i Paul Valérys
tankevärld” (1941) och ”Sainte-Beuve” (1944), en
monografi. Av T:s övriga produktion märkes
”Svensk litteraturhistoria” (1948).
Tigeröga, miner., se Kvarts.
Tiggarordnar, de under medeltiden stiftade
munkordnar, vilkas medl. skulle leva av de
allmosor, som skänktes dem, när de som
evange-lister i apostoliskt armod verkade ute bland
folket genom predikan och själavård. Förutom de
”stora tiggarordnarna”, dominikanerna och
fran-ciskanerna, räknas hit karmeliterna,
augustinere-miterna och serviterna.
Tiglatpile’ser, se Assyrien, sp. 924—925.
Tigra’i, med amharisk ändelse tigrina, den
moderna etiopiska dialekt, härstammande från det
gamla kyrkospråket ge*ez, som talas i prov. Tigré.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
