Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Timosjenko, Semjon Konstantinovitj - Timotej, kampegräs - Timotejfluga - Timotejvecklaren - Timoteus - Timpano - Timpel - Timrå - Timsfors - Timsälven - Timur-lenk - Timurtasch - Timvinkel - Tina (laggkärl) - Tina (fiskredskap) - Tinamidae, stubbstjärtar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
131
Timotej—Tinamidae
132
Timotej.
band med en allmän omorganisation av
frontindelningen. Han verkade under återstående
delen av kriget i huvudsak i högsta krigsledningen
samt ledde jan.—mars 1943 offensiven på
nordvästfronten och samordnade 1944 offensiven på
Balkan mot Rumänien och Ungern. Efter 2:a
världskriget har T. hjälpt Mao Tse-tung vid
organiseringen av dennes armé samt varit chef
för olika militärdistrikt.
Timote’j, kampegräs, Phléum, grässläkte
med sträv, axlik vippa och enblommiga småax.
I Sverige finnas fyra arter. Den vanliga t, P.
pratense, ängskamp e, växer
upp till Jämtland och
Västerbotten och har länge varit det
viktigaste vallgräset i Sverige.
T. har stor näringshalt och rik
frösättning. Den är
förhärskande i tre—fyraåriga vallar, där
den vanl. odlas tills, m. klöver.
Den har också under de senare
åren varit föremål för
systematisk förädling. En närstående,
mera lågvuxen art med kortare
”ax”, P. alpinum,
fjällkam-p e, är täml. allmän i n.
Sverige, särskilt i fjälltrakterna. En
annan med mindre tätt, vanl.
smalare och upptill avsmalnande
”ax”, P. Boehmeri, f 1 e n k a
m-p e, växer på torra backar upp
till Mälarlandskapen.
Timotejfluga, Amaurosöma
armilläta och A. flävipes,
skadedjur på timotej; larverna
an
gripa det späda axet i bladslidan, så att detta
avgnages.
Timotejvecklaren, To’rtrix paleäna, en
vitgrå vecklarfjäril med stundom gulaktiga
framvingar, larven svart med vita vårtprickar.
Larven angriper bl. a. timotej och havre.
Timo’teus (grek. Timo’theos}, en av aposteln
Paulus’ närmaste vänner och medarbetare,
bördig från Lystra i Lykaonien, son till en grek
och en judinna. Omvänd av Paulus, blev T.
sedermera hans trogne och högt uppskattade
följeslagare. — Om Paulus’ två brev till T. se
Pastoralbreven.
Ti’mpano [-nå], it., mus., puka.
Timpel, en vanl. vattenkyld, kort bärbalk som
stöd för murverket ovan slagguttaget vid äldre
masugnar.
Timrå, köping i Medelpads ö. domsagas
tingslag, Västernorrlands län, kring Indalsälvens
mynning i Klingerfjärden; 104,72 km2; 10,317 inv.
(1955). T., som omfattar f. d. Timrå sn, består
huvudsakl. av ett starkt kuperat skogsland och
har i v. höjder över 200 m ö. h.; i n. omfattar
T. Indalsälvens nedersta lopp, mynning och delta.
Av landarealen utgöras 65 °/o av skogsmark.
Jordbruksbygden är koncentrerad till den innersta
delen av Klingerfjärden, den s. k. Timråviken,
vid Alnösundets n. mynning. Det första eg.
industriföretaget är Vivsta varv, gr. 1798. 1851
utökades varvsrörelsen med anläggandet av en
ångsåg. 1867 tillkom Östrands ångsåg med
lastageplats och efter hand ytterligare ett antal
sågar, varigenom T. blev en av Sveriges största
träindustriorter. Sågverken ha under 1900-talet
i stor utsträckning ersatts av cellulosafabriker, av
vilka den första var Vivstavarvs sulfatfabrik, gr.
1908. östrands sulfatfabrik var vid sitt
fullbordande 1931 världens största och modernaste.
Genom kungl. beslut 2% 1946 blev Timrå kommun
med det därinom belägna, 1935 bildade
Vivsta-Näs municipalsamhälle från 1947 års ingång
köping. — Bland T:s många industrisamhällen
märkas, från s. räknat längs kusten, östrand, Vivsta,
Näs, Skyttberg, Fröland, Edsgården, Framnäs,
Vivstavarv, Fagervik, Solbacka, Sörberge och
det s. k. Rii-området vid Indalsälven med
Berge-forsen, Forsmon etc. De bilda en i stort sett
sammanhängande tätbebyggelse med 7,754 inv.
(1951). Kyrkan av gråsten är byggd 1794. T.
har samrealskola och enhetsskola. Pastorat i
Härnösands stift, Sundsvalls kontr.
Timsfors, se Markaryd.
Timsälven, se Gullspångsälven.
Timur-lenk, ”T. den lame”, förvrängd form
Tamer lan, mongolisk erövrare (1336—1405),
son till emiren Turgaj i Kesch i närheten av
Samarkand. Han insattes 1361 av Togluk kan
i Kaschgar som guvernör över Keschprovinsen
men gjorde sig oberoende och utropades 1369 till
emir av Transoxanien. T. förläde då sitt
residens till Samarkand och utvidgade sina områden
och sin makt genom ständigt nya och
framgångsrika krig. Under sina 35 fälttåg underlade han
sig bl. a. Kovaresmien, Persien och Georgien,
framträngde 1394 ända till Moskva, skövlade och
förödde Centralasiens alla riken och erövrade
1398 Nordindien. T. vände därpå sina vapen
mot Bagdad, Damaskus, Aleppo, Syrien och
Egypten och inträngde slutligen på Osmanska
rikets område, därtill kallad av Konstantinopel och
Mindre Asiens furstar till hjälp mot Bajasid I,
vars makt han fullständigt krossade i slaget på
Angoraslätten 1402. Ett därefter påbörjat fälttåg
mot Kina avbröts genom T:s sjukdom och död.
Timurta’sch, slott nära Adrianopel,
uppehållsort för Karl XII april—3 nov. 1713.
Timvinkel, astron., vinkeln mellan meridianen
och den genom ett objekt lagda timcirkeln. T.
räknas positiv västligt och negativ östligt och
uttryckes vanl. i tidmått.
Tina, mindre laggkärl.
Tina, se Fiskredskap, sp. 551.
Tina’midae, stubbstj ärtar, fågelfam., en
självständig ordn., vars skelett erinrar om
strutsfåglarnas. De flyga dåligt, springa däremot väl
och äro i rörelse huvudsakl. om natten. Födan
utgöres av frön, frukter, knoppar och insekter.
T. finnas i Syd- och Mellanamerika samt i
Mexico. Till strutshönssläktet,
Rhyncho-tus, hör i n a m b u n, R. rufescens, som är
allmän i Brasilien och Argentina. Den blir 42 cm
lång och saknar egentliga stjärtfjädrar. Sådana
finnas hos de egentliga stubbstj
ärthönsen, släktet Crypturus, vars arter nå en längd
av omkr. 30 cm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
