Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tingstadius, Johan Adam - Tingsten, 1. Lars - Tingsten, 2. Herbert - Tingstäde - Tingsutbildning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
135
Tingsten—Tingsutbildning
136
missionen samt 1789 ord. prof, och 1803 biskop
i Strängnäs. T. var en av de främsta
målsmännen för de nya tankar och bildningselement, som
från England och kontinenten banade sig väg
till Norden och utgjorde förutsättningen för
svenskt andeliv under 1800-talets förra hälft.
Bl. a. röjde han väg för romantiken och en
högre uppskattning av den hebreiska litteraturens
rent poetiska värde. Livligt beundrade samtiden
hans från vissa synpunkter geniala
översättnings-konst. I bibelöversättningsarbetet lät han dock
de poetiska hänsynen
dominera på ett sätt,
som väckte mycken
kritik, bl. a. från S.
ödmann och J. O.
Wallin. 1793 blev han
teol. dr, 1794 led. av
Sv. akad. Bland hans
översättningar märkas
”Försök till
öfver-sättningar af hebreiska
skaldspråket” (1786),
”Psaltaren” (1791; 3 :e
uppl. 1813), ”Höga
visan” (1792), ”Job”
(1797; 2:auppl. 1807),
"Propheten Esaias” (1805) och ”De tolf
smärre skrifter af G. T:s propheter” (1813).
T:s installationsföreläsning, ”Om den
österländska poesiens egenskaper”, har betecknats som ett
av den gustavianska periodens märkligaste
kritiska dokument. — Litt.: H. S. Nyberg, ”J. A. T.,
orientalist och biskop” (i953)-
Tingsten. 1) Lars Herman T., militär (1857
—1937\ underlöjtnant vid Helsinge reg. 1878,
överstelöjtnant vid Generalstaben 1901, överste
1903, chef för Norrbottens reg. 1904,
generalmajor 1906, kommendant i Boden 1907, chef för
2:a arméfördelningen och generallöjtnant 1913,
inspektör för inf. 1915, chef för Generalstaben
1919, general och avsked 1922. T. var chef för
Krigshögsk. 1902—04 samt statsråd och chef för
Lantförsvarsdep. 1905—07. 1927 blev han fil.
heders-dr vid Uppsala univ. T. utövade ett
omfattande militärt och historiskt författarskap och
utg. bl. a. ”Taktikens grunder” (3 bd, 1892—93^,
”Strategiens grunder” (1920) och ”Huvuddragen
av Sveriges krig och yttre politik aug. 1813—
aug. 1814” (2 bd, 1924—25). T:s efterlämnade
memoarer, ”Hågkomster”, utgåvos 1938.
2) Herbert Lars Gustav T., den föreg:s
brorson, statsvetenskapsman, publicist (f. 1896
Ws), jur. kand, vid Stockholms högsk. 1920, fil.
dr vid Uppsala univ. 1923, sekr. i
Konstitutionsutskottet 1920—22, 1925—27 och 1930, attaché i
Utrikesdep. 1923—24, doc. vid Uppsala univ.
1924—35, prof, i statskunskap vid Stockholms
handelshögsk. 1935—46, chefred, i Dagens
Nyheter sedan 1946. Som statsvetenskapsman har
T. ägnat sig åt forskningar på flera olika
arbetsfält, främst dock svensk och utländsk
för-fattningshistoria och författningsrätt samt
politisk idéhistoria. Som publicist är han en av
Sveriges ojämförligt främsta. Bland T:s skrif-
Tingstäde kyrka.
ter märkas
”Amerikansk demokrati”
(1929), ”Regerings-
maktens expansion
under och efter
världskriget” (1930), ”Från
parlamentarism till
diktatur” (s. å.),
”Demokratiens seger och
kris” (i ”Vår egen
tids historia”, 1933),
”Utskottsväsendet” (i
”Sveriges riksdag”,
1934), ”Den nationella
diktaturen” (1936),
”De konservativa idéerna” (1939), ”Den svenska
socialdemokratiens idéutveckling” (i ”Den
svenska arbetarklassens historia”, 2 bd, 1941), ”Svensk
utrikesdebatt mellan världskrigen” (1944),
”Demokratiens problem” (1945), ”Argument” (1948),
”Idéer och genier” (1953) och ”Problemet
Sydafrika” (1954).
Tingstäde, sn på n. Gotland, Bäls ting, n. ö.
om Visby; 43,32 km2, 433 inv. (1954). T. är en
huvudsakl. flack slättbygd, som nästan helt
omsluter sjön Tingstäde träsk (45 m ö. h.;
4,5 km2; c:a 1,65 m djup). 977 har åker.
Egendom: Furubjärs (statens). Vid statsbanelinjen
Visby—Lärbro ligger stationssamhället
Tingstäde (c:a 200
inv.). Socknens
märkligaste
forn-lämning är
Bul-verket (se d. o.).
Kyrkan
härstammar från sex
olika perioder
under åren 1169—
omkr. 1300. — T.
var förr fästning.
Radiostation. T.
ingår i Stenkyrka,
T., Martebo och
Lummelunda
pastorat i Visby
stift, N.
kontraktet. Utgör tills,
m. Bäl, Hejnum,
Stenkyrka,
Lummelunda, Marte
bo, Väskinde, Bro, Lokrume och Fole
storkommunen Tingstäde; 345,44 km2, 3,828
inv. (i954)-
Tingsutbildning, genomgående av praktisk
juridisk utbildning å domsagokansli under 2 V2 år
efter avlagd jur. kand.-ex. För fullständig t.,
”tingsmeritering”, måste vederbörande aspirant
ha handlagt inskrivningsärenden visst antal dagar
samt som ordf, i häradsrätten vissa slag av
enklare mål och ärenden. Domsagotj änstgöringen
kan för högst 6 mån. ersättas av tjänstgöring i
hovrätt el. vissa rådhusrätter, hos statsåklagare
el. led. av Sveriges advokatsamfund. T. kräves
för vidare utbildning på domarbanan och för
erhållande av vissa statstjänster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
