Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titan, Ti (kemi) - Titan (mytologi, astronomi) - Titaner (mytologi) - Titania - Titanic - Titanit el. sphen - Titanjärn - Titanomagnetit - Titanvitt - Titicaca, Lago de - Tito, Jusi Broz - Titograd - Titrering - Tittoni, Tommaso - Titulatur - Titulescu, Nicolae
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
149
Titan—Titulescu
150
användas vissa t.-föreningar till s. k. betmedel vid
färgning av tyg och lädervaror.
Titantetra-k 1 o r i d, TiCh, ryker i fuktig luft och har fått
användning som dimbildningsmedel. T i t a n k a
r-biden, Ti C, ingår på gr. av sin stora hårdhet
i hårdmetaller.
Titän. i) (Grek, myt.) Se Titaner.
2) (Astron.) En av Saturnus’ månar. Se
Planeter, tab. 3.
Titäner, grek, myt., enl. den yngre
systematiserande åskådningen en äldre gudasläkt, barn
till Uranos och Gaia, sex gudar (Okeanos, Koios,
Krios, Hyperion, lapetos, Kronos) och sex
gudinnor (Theia, Rheia, Themis, Mnemosyne, Foibe,
Tethys). Bland t:s ättlingar märkes Prometheus,
som i striden med t. stod på Zeus’ sida men
sedan trotsade denne. Icke minst denna myt har
bidragit till den nuv. syftningen på
övermänskligt trots i orden ”titan” och ”titanisk”.
Titänia. 1) Älvkonungen Oberons (se d. o.)
gemål. — 2) En av Uranus’ månar. Se
Planeter, tab. 3.
Titanic [taitä’nik], engelska Vita
Stjärnlin-jen tillhörig lyxångare, som jämte systerfartyget
”Olympic” var världens på sin tid största fartyg.
46,328 bruttoton, medeloceanfart 21 knop. T.
kolliderade på sin första resa från Southampton
till New York 14 april 1912 kl. 10,20 e. m.
(amerikansk tid) utanför Cape Race på New
Found-land i lugnt men dimmigt väder med ett isberg.
Fartyget upprevs därvid i bottnen och sjönk
kl. 2,20 påföljande dag omkr. 50 km från
kolli-sionsplatsen. Ångaren ”Carpathia” upptog 705
pers., därav omkr. 50 svenskar. Antalet omkomna
utgjorde 1,513.
Titanit el. s p h e n, ett såsom underordnad
beståndsdel i många eruptiva och metamorfa
bergarter vitt utbrett mineral av huvudsakl.
kalcium-titanosilikatet Ca O . TiO2. Si02. T. kristalliserar
monoklint, har hårdheten 5,5, spec. v. 3,4—3,50
och hartsglans till diamantglans. På grund av
järnhalt är t. vanl. mer el. mindre mörk till
färgen, ofta brun. T. innehåller även växlande
mängder mangan och visar dessutom ofta en
liten halt av sällsynta jordartsmetaller (yttrium
m. m.).
Titänjärn. 1) (Metall.) Dets. som ferrotitan
(se Ferrolegeringar).
2) (Miner.) Se Ilmenit.
Titänomagnetit, magnetit med inblandning av
titan, vanligtvis i form av ilmenit.
Titänvitt, vit målarfärg, utgörande en
blandning av titandioxid och bariumsulfat.
Titel, beteckning för en persons ämbets- el.
tjänsteställning, värdighet, rang; namn (påskrift)
på bok, överskrift på kapitel o. s. v. — T i
tulat ü r, en persons alla t. och värdigheter. _—
Titulera, betitla, tilltala med t. — Titulär,
innehavande (rang el.) titel utan motsv.
tjänsteplikt.
Titica’ca, Lago de T, Sydamerikas största
sjö och jordens största höglandssjö, belägen på
gränsen mellan Peru och Bolivia, på en högslätt
i Anderna, 3,812 m ö. h.; 8,330 km2, 190 km
lång i n. v.—s. ö., största uppmätta djup 272 m,
nederbördsområde 197,000 km2. Vattnet är
mycket klart, något bräckt och har en yttemp. av
10—140. T. avrinner genom Rio Desaguadero till
Lago de Poopo. Ångbåtstrafik uppehälles mellan
Puno och Guaqui (jfr La Paz). Kusterna
utmed långsidorna äro branta, bergiga och
sönderskurna av vikar. Det relativt milda klimatet
kring sjön medger spannmålsodling och
trädplantering upp till 4,000 m höjd. — Se bild 2 å
pl. vid Bolivia.
Tito [ti’tå], eg. Jusip B r o z, Jugoslaviens
president (f. 1892). T., som till nationaliteten
är kroat och urspr. var metallarbetare,
deserterade under 1 :a
världskriget från
österrikiska armén till
ryssarna, hölls fången
i Ryssland till 1917,
frigavs vid
novemberrevolutionen och
deltog därefter på Röda
arméns sida i ryska
inbördeskriget. 1923
vände han hem till
Jugoslavien, bedrev
där kommunistisk
verksamhet,
arresterades 1924 och ådömdes
fängelsestraff. 1934
valdes han av Jugoslaviens hemligt verksamma
kommunistparti till medlem av Kominterns
centralkommitté, uppehöll sig därefter i utlandet och
deltog i spanska inbördeskriget som frivillig på
regeringssidan. Om hans insatser som
partisanledare under 2:a världskriget och som politisk
ledare därefter se Jugoslavien, sp. 626 ff. I jan.
1953 valdes T. till Jugoslaviens president.
Titograd [ti’tå-], huvudstad i Montenegro (se
d. o.).
Titrering, kem., ett inom den analytiska
kemin allmänt använt förfaringssätt för
kvantitativa bestämningar, titreranalys, t i t r i m
e-t r i (se Kemisk analys).
Tittoni [-tå’ni], T o mm a so, italiensk
politiker (1855—1931), urspr. advokat i Rom, var
1886—97 liberal deputerad och blev 1902 medl.
av senaten. 1903—05 var T. utrikesminister,
1905—06 ambassadör i London, 1906—09 åter
utrikesminister samt
1910—16 ambassadör
i Paris. 1919 var han
ånyo utrikesminister,
deltog i
fredskongressen, var 1920—22
delegat i N. F. och 1919
—28 president i
italienska senaten.
Titulatur, se Titel.
Titulescu [-[titole’s-ko],-] {+[titole’s-
ko],+} N i c o 1 a e,
rumänsk politiker (1883
—1941), urspr. jurist
och univ.-prof.,
liberal led. av
deputeradekammaren 1912—36,
Nicolae Titulescu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
