Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjeckoslovakien - Geologi och terrängformer - Klimat - Växtvärld - Djurvärlden - Befolkning och bebyggelse - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
157
Tjeckoslovakien
158
400 m ö. h. i s. till 130 m i n. vid foten av
Erzgebirge. I bäckenets lägre, inre del förenar
sig Moldau med Elbe, som genom
genombrotts-dalen vid Tetschen (Dècin) avvattnar nästan
hela Böhmen till Nordsjön. — Mähren har i
n. v. andel i Bömiska massivets välvda del med
urbergarter av gnejs och glimmerskiffer. Den
mot s. ö. sjunkande urbergsytan är täckt av
pa-leozoiska lager, bl. a. från karbontiden. Från
n. ö. skjuter sålunda en utlöpare från det
schle-siska stenkolsområdet in i
Moravskå-Ostrava-distriktet, och v. om Brünn (Brno) ligger ett
annat stenkolsfält. Större delen av Mähren
avvattnas av Donaus biflod March (Morava), som
i ett bäcken samlar upp sina solfjäderformigt
spridda bifloder. Mähren begränsas i n. av
Su-deternas lägre, s. ö. del, Jeseniky (1,490 m), som
sänker sig mot Karpaterna i Mähriska porten.
Genom denna förenas Schlesiens lågland i n. ö.
med Wienbäckenet i s. v. Redan i Mähren
uppträda utlöpare av Karpaternas tertiära
vecknings-bälte. Under namn av Små Karpaterna och Vita
Karpaterna bilda de gränsen mellan Mähren och
Slovakien och förbinda Karpaterna med
östalperna. — Slovakien upptages till större
delen av Karpaterna men sträcker sig i s. v. ned
till den övre ungerska slätten och i s. ö. till
floden Theiss’ lågslätt. De under krittiden och
oli-gocen tid uppveckade Karpaterna består av flera
mer el. mindre parallella kedjor, där den inre,
mot ungerska slätten vända zonen uppbygges av
eruptiva bergarter. Där märkas Låga Tatra
(2,045 m) och n. därom på gränsen till Polen
Höga Tatra (2,663 m) med utpräglade
kamformer, glaciärnischer, morän- och isälvsavlagringar
från kvartärtidens nedisningar. Slovakiska
malmbergen innehålla malmer av olika slag, varur
utvinnas guld, silver, koppar, järn, nickel, kobolt
och antimon. Vid bergens fot finnas tertiära
avlagringar med betydande brunkolslager.
Klimat. På gr. av det stora avståndet från
havet och enär T. på alla sidor är skyddat mot
marina luftströmmar genom höga bergryggar, är
klimatet övervägande kontinentalt. Den årliga
ne-derbördsmängden håller sig i de lägsta delarna
av Böhmen och Mähren mestadels under 500 mm
men stiger i de högsta partierna av böhmiska
randbergen och Karpaterna till över 1,000 mm.
Klimatets kontinentalitet yttrar sig däri, att
vinterhalvåret har blott hälften så stor nederbörd
som sommarhalvåret. Januaritemp. är i Prag
— i°i; julitemp. I9°3 (medeltemp.).
Växtvärld. Landet är rikt på skog, särskilt på
de bömiska randbergen och Karpaterna men även
på den bömiska högslätten. På de lägre
bergssluttningarna finnes mest skog av ek och bok,
högre upp granskog. På högslätten växa bokskog,
tallskog, lövblandskog och lövbarrblandskog med
gran, lind, lönn m. fl. träd. De lägre delarna av
bömiska platån samt märiska och ungerska
slätterna ha urspr. till största delen täckts av stäpp,
som dock nu är nästan helt uppodlad.
Djurvärlden överensstämmer med den i
Mellaneuropa förekommande; bland större former
märkas kronhjort, rådjur och vildsvin. I Karpaterna
Slovakisk bondgård.
förekomma björn, varg, gems och murmeldjur.
Den 1905 från Amerika införda bisamråttan har
vunnit en oerhörd spridning och är ett svårt
skadedjur.
Befolkning och bebyggelse. Medan tjeckerna
äro till väsentlig del industri- och affärsidkande
stadsbor, ofta med avsevärd bildning, äro
slovakerna ett bergfolk av rätt primitiva bönder och
herdar. De båda folken utgjorde 1930 66,9% av
T :s inv.-antal. Av de talrika folkminoriteterna
voro s. å. inom nuv. gränser 3,306,093 (23,6 °/o)
tyskar, 596,911 (4,3%) magyarer, 118,438
(0,8%) ryssar och rutener, 109,114 (0,8%)
judar, 99,712 (0,7%) polacker och 46,827 (0,3%)
andra folk. 70 °/o av tyskarna bodde i Böhmen,
där de utgjorde Vs av inv.-antalet och 25% i
Mähren-Schlesien. De bodde huvudsakl. i de
pe-rifera delarna, vilka gav upphov till deras
benämning ”sudettyskar”. Genom
tvångsförflytt-ningarna efter 1945 och avskiljandet av
Karpa-torutenien har nu T. blivit en nationalstat, där
tjecker och slovaker tillsammans utgöra 90% av
landets invånare. Dock har detta ägt rum delvis
på bekostnad av gränsområdenas ödeläggelse och
en minskning av inv.-antalet. Antalet små och
medelstora städer är stort. 18 städer ha mer än
20,000 inv., men endast 5 ha mer än 100,000 inv.
I dessa senare bo drygt 13 °/o av landets invånare.
Prag (922,284 inv. 1947) är sedan gammalt
Böh-mens kulturella medelpunkt med mångsidigt
utvecklad industri. Brünn (Brno’, 273,127 inv.) är
huvudort i Mähren och centrum för dess
ylleindustri. Ostrava (180,960 inv.) vid Oders biflod
Ostravice är huvudort i ett stort kol- och
järn-vägsdistrikt, Bratislava (172,664 inv.) har T:s
viktigaste hamn vid Donau, och Pilsen (Plze-rr,
117,814 inv.) har T:s mest berömda
industriföretag, Skodaverken, med bl. a. stor
maskintillverkning.
Ekonomisk geografi. Den förvärvsarbetande
befolkningen i T. fördelade sig 1947 sålunda
(inom parentes anges motsv. tal 1930): jord- och
skogsbruk 37,7% (34,6%), bergsbruk 2,4%,
industri och hantverk 34,9 °/o (34,9 °/o), handel
6,4% (7,4%), samfärdsel 4,9% (5,5%), allmän
förvaltningstjänst, husligt arbete m. m. 13,3 °/o
och övriga 0,4%. Vid jämförelse med
sysselsätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
