Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjeckoslovakisk konst - Tjeckoslovakisk musik - Tjeggelvas, Tjäggelvas - Tjeka - Tjeleken - Tjeljabinsk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175 Tjeckoslovakisk musik—Tjeljabinsk 176
sin höjdpunkt under senare hälften av
1300-talet och början av 1400-talet, under Karl IV:s
och Väclavs IV:s regeringstid. Då uppstå
storartade katedraler enl. franskt system,
klosterkyrkor, borgar och andra profana byggnader.
Under denna tid korsas här italienskt och franskt
inflytande, och i måleriet och bildhuggarkonsten
framväxer en monumental och dramatisk stil, som
förebådar den senare realismen och utövar
mångsidigt inflytande på den europeiska konsten. I
S:t Veitkatedralen (Svaty Vit) i Prag och på
borgen Karlstein (Karlüv Tyn) ha enastående
dekorativa målningar bibehållits; S:t Veit har
också skulpturcykler. Även glasmåleriet stod
högt. Betydelsefulla minnesmärken från gotiken
finnas bevarade i flera städer i Böhmen
(framför allt Kutnä Hora), Mähren (Brünn) och
Slovakien (Bratislava och Kosice). Renässansen
överfördes till Böhmen i början av 1500-talet.
Dess första tid karakteriseras framför allt av
lustslottet Belvedere i Prag. Genom italienska
yrkesmän och konstnärer utbreddes renässansen
snabbt icke blott i Prag utan även i s. Böhmen,
Mähren och Slovakien. Renässansen ersattes vid
1600-talets början av barocken, även nu genom
italienskt inflytande. Barocken blev bestämmande
för de flesta städernas utseende. Efter
trettioåriga kriget ombyggdes systematiskt de gotiska
kyrkorna och fingo ny utsmyckning. Det
byggdes storartade palats och kloster. Böhmen är
barockens klassiska land, och dess kvalitet når nu,
liksom fallet var med gotiken, världshöjd. Sin
nya kulmen når konsten i Böhmen i början av
1700-talet i Dientzenhofers byggnader,
R a i n e r s fresker, B r a n d 1 s och Kupeckys
målningar, M a t y å s Brauns och B r o k o v s
skulpturer. Denna konst förklingar därefter
småningom; Böhmens konstnärliga självständighet
dukar under för det växande inflytandet från
Wien.
1800 stiftades De bildande konsternas
akademi i Prag. Under det nya seklets första
årtionden skiljer sig Böhmens konst ej från den tyska
empiren. Först den tjeckiska
renässansromantiken, vilken når sin höjdpunkt i de politiska
stormarna 1848, innebär en tydlig manifestering av
den nationella tjeckiska andan även i konsten.
Ur den framväxer Josef Månes,
grundläggaren av en heroisk typ, som utvecklats ur
studiet av historiska minnen och av bondens dräkt
och typ. Realismen, som visar sig i Böhmen på
1860-talet, betyder samtidigt Böhmens första
systematiska närmande till fransk konst. Inom
det historiska måleriet dokumentera sig J a r o
s-1 a v Cermåk och Våclav B r o z i k, inom
landskapsmåleriet An t o n i n Chittussi. Det
största målaringeniet under denna tid är den
tidigt bortgångne Karel Purkynè, vars verk
blott är en torso. Fullbordat är bildhuggaren
Josef Myslbeks livsverk. Myslbek och
hans generation deltogo i utsmyckandet av
nationalteatern i Prag, vilken 1880 byggdes av Josef
Z i t e k och blev ett monument över Böhmens
kulturella frigörelse. M i k o 1 å s A 1 e s
framställde såväl den äldre tjeckiska historien som
sin egen tid. I slutet av årh. stiftades
konstföreningen Månes. Ledare blevo Jan Kotèra,
grundaren av den moderna tjeckiska arkitekturen,
och målaren An t o n i n S 1 a v i c e k. Som
porträttmålare och etsare framträder Max S v
a-binsky; som den slovakiske bondens skildrare
gjorde sig målaren J 6 z a Üprka berömd. Jan
S t u r s a är framstående skulptör. Utom dessa
märktes vid 1900-talets början en
konstnärs-grupp, orienterad åt fransk kubism. Hit höra
arkitekterna Josef G o c å r och Pavel J
a-n å k. Efter 1 :a världskriget framträdde i
arkitekturen konstruktivistisk purism, i
målarkonsten kubism och surrealism. Kubismens
huvudrepresentant är Emil F i 11 a.
Litt.: Z. Wirth, ”Czechoslovak art from
an-cient times un til the present day” (1926); A.
Matèjcek, ”Samtida konst i Tjeckoslovakien”
(i93i).
Tjeckosloväkisk musik. Rent nationell
musikstil framträdde i Tjeckoslovakien först med B.
S m e t a n a, som med sina nationella operor,
symfoniska verk och sin kammarmusik på
1860-talet grundade en tjeckisk skola, som sedan
fullföljdes av A. D v o f å k, Z. Fibich och V.
N o v å k. De slöto sig i formellt hänseende till
de tyska nyromantikerna men byggde vidare i
nationell anda. En modern skola inledde J. S u k,
vars stil följdes av flera yngre. Ur Novåks
skola framgingo M. K r e j c i, B. J i r å k, R.
Karel och L. Prochåzka. Det bör också
erinras om den mähriske modernisten Leos
Janåcek, vars opera ”Jenufa” fått
internationell ryktbarhet. I äldre musikhistoria har
tjeckisk musik icke gjort någon samlad insats
utöver den folkliga musiken, men talrika dugliga
musiker, som fingo anställning i europeiska
musikcentra, ha kommit härifrån, t. ex. under
1700-talet bröderna Franz och Georg Bend a,
vilka anställdes i resp. Berlin och Gotha, samt
Anton Filtz, som anställdes i Mannheim.
Sporadiskt kan en begynnande tjeckisk ton
spåras hos Leopold Kozeluh (1752—1818),
Jan Ladislav Dussek (1760—1812),
Wenzel Johann Tom ås ek (1774—1850)
och Johann Hugo V o f i s e k (1791—1825),
vilka två sistn. kompositörer påverkade Schubert.
— Litt.: P. Vretblad, ”Den tjeckiska tonkonsten”
(1930); R. Batka, ”Die Musik in Böhmen”
(1906).
Tje’ggelvas, T j ägg el vas, fjällsjö i
Arjeplog, Lappland, genomfluten av Pite älv; 61 km2,
451 m ö. h.; 65 m djup.
Tjeka’, se MVD.
Tjeleken [tjiljekjä’n], största ön i Kaspiska
havet, helt nära östkusten, tillhörande
Turkmenistan; 510 km2. Petroleum-, ozokerit- och
saltförekomster.
Tjeljabinsk [t/elja’bjinsk], huvudstad i T j e
1-j a b i n s k-o m r å d e t (87,800 km2; 2,1 mill. inv.,
1947) inom Ural-regionen, RSFSR, vid ö. foten
av Uralbergen och vid Transsibiriska järnvägen;
273,127 inv. (1939). Storindustriellt centrum med
väldiga traktorsfabriker, stridsvagnsfabriker och
stålverk m. m. Flygstation. Stort kraftverk, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
