Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tlemcen - Tlinkiter, tlingiter - Tm (kemi) - TNC - Toalett - Toarp - Toast - Toba - Tobago, Tobaco, Tabago - Tobak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
195
Tlinkiter—Tobak
196
inv., ung. V4 européer. Betydande handelsstad.
T. intogs av fransmännen 1836 och 1842.
Tlinkiter, 11 i n g i t e r, indianfolk på
Nordamerikas västkust i s. Alaska på 550—6o° n. br.
De ha en säregen, relativt högt utvecklad, av
ryssarna påverkad kultur.
Tm, kem. tecken för en atom tulium.
TNC, förk. för Tekniska
nomenklaturcentralen.
ToaleTt (fr. toilette, eg. liten duk till
tvättställ), klädsel, klänning; rum, där man kan
ordna klädseln; klosett.
Toarp, sn i Älvsborgs län, Ås hd, i det
kuperade höglandet ö. om Borås; 87,78 km2, 4,927
inv. (1954). 1,137 har åker. Starkt kuperad,
sjörik skogstrakt (intill 327 m ö. h.). I T. ligga
industriorterna D a 1 s j ö f 0 r s (se d. o.), M å 1
s-ryd (641 inv. 1951) och Gånghester (c:a
600 inv.), det sistn. förort till Borås. I M å 1
s-ryd finns en större konfektionsfabrik, tillh.
ab. J. A. Pettersson & co. (gr. 1863). Målsryd
har egen kyrka, uppf. 1915; T:s nuv. kyrka uppf.
1783. Ingår i T:s, Rångedala, Äspereds, Tärby
och Varnums pastorat i Skara stift, Ås kontrakt.
Utgör tills, m. Rångedala och Äspered
storkommunen Toarp; 158,44 km2, 6,297 inv. (1954);
i Borås domsaga. — Litt.: N. Bergquist, ”T.”
(1952).
Toast [taust], eng., skåltal, välgångsskål;
rostad brödskiva. — Toastmaster [-[tåu’st-mästa],-] {+[tåu’st-
mästa],+} person, som vid banketter anmäler
talarna.
Toba, ett av de viktigaste indianfolken i de
argentinska och bolivianska delarna av Gran
Chaco, vid floden Pilcomayo. En av de 3
t.-stammarna är känd under namnet p i 1 a g å.
Tobago [tåbefgåu], Tobaco, Tabago,
brittisk ö bland Små Antillerna, 34 km n. ö. om
Trinidad; 300 km2; c:a 30,000 inv., mest negrer.
T. har i allm. en höjd ö. h. av 400—600 m.
Den regniga ö. delen är skogrik, återstoden mest
savanner; ung. V? av ön är odlad (kakao,
kokosnötter, sockerrör, kautschuck, tobak, bomull,
kaffe). Huvudort är Scarborough (1,100 inv.).
T. upptäcktes 1498 av Columbus och blev
slutgiltigt engelskt 1814.
Tobak (sp. tabaco, fr. tabac, eng. tobacco),
namn på vissa former av släktet Nicotiana, som
tillhör fam. Solanaceae och omfattar c:a 45
arter, de flesta inhemska i Amerikas varmare delar.
De äro i allm. i-åriga örter. Blommorna ha
5-flikat, klockformigt foder och sitta i klase
i toppen. Blomkronan är oftast trattformig och
regelbunden. Frukten är en 2-rummig kapsel
med mycket talrika, ytterst finkorniga frön.
T.-plantan uppnår i allm. en höjd, som varierar
mellan 0,70 och 2 m. Odlingssättet inverkar i
hög grad på bladlängden, som växlar från 233
cm ända upp till c:a 70 cm. De mest kända
och i olika varieteter numera mest odlade arterna
äro Nicotiana tabacum, äkta el. virginsk
t., som har oskaftade blad och röda blommor
och blir 1—2 m hög, samt N. rustica, s. k.
b o n d t ob a k, som förgrenar sig starkt ovan
Blommande tobaksplanta.
marken och ej blir så hög som föreg. Bladen
äro breda och trubbiga samt skaftade,
blommorna små och gulgröna.
Odling och bruk av t. voro kända av
infödingarna vid den tidpunkt, då Nord- och Sydamerika
upptäcktes. Infödingarna kallade den torkade och
skurna, i ett majsblad invirade tobaksrullen
ta-bako el. tabago,
vilket alltså
icke urspr. var
örtens namn. —
Från Amerika
kom t.-plantan
först till
Spanien och
Portugal, där den till
en början
odlades endast
som
prydnads-och medicinalväxt. Frankrikes sändebud
vid portugisiska
hovet, Jean
Ni-cot, införde den
efter mitten av
1500-talet till
Frankrike. Det
var till minne
av honom, som
Linné gav växten släktnamnet Nicotiana. Då
tyska forskare i början av 1800-talet funno den
i t. ingående alkaloiden, fick denna namnet n
i-k o t i n. Den genomsnittliga världsproduktionen
beräknas uppgå till c:a 3,2 mill. ton rå-t., varav
huvudparten odlas n. om ekvatorn. U.S.A., Kina
och Indiska unionen äro de största producenterna,
medan de viktigaste exportländerna äro U.S.A.,
Brasilien, Balkanländerna och Turkiet samt
Indonesien.
Sådden sker aldrig direkt på fältet utan
försiggår i speciella frösängar. Efter 3—8 veckor,
beroende på framför allt klimatiska förhållanden,
ha fröna utvecklats till plantor. När dessa nått
lämplig storlek, sker utplanteringen på de i
förväg iordningställda fälten. Plantorna sättas i
rader med ett avstånd av c:a 0,5—1 m mellan
plantorna, beroende på arten av t. Tiden mellan
utplantering och skörd varierar alltefter klimat
och t.-sort, men det torde i allm. röra sig om
minst 6—8 veckor. Vissa förändringar i bladets
utseende hjälpa den vane odlaren att bestämma
den rätta tidpunkten för skörden. Alla bladen
på en planta mogna emellertid icke samtidigt,
varför ofta bladen plockas av, allteftersom de
mogna. I Balkanländerna odlas t. huvudsakl. i
bergstrakterna, där den magra, stenbundna
jorden inverkar fördelaktigt hämmande på
t.-plantans utvecklingsmöjligheter, varigenom bladen bli
tunna och erhålla en aromatisk men samtidigt
lätt smak. — De efter skörden följande
tork-ningsmetoderna variera i hög grad alltefter
t.-sort och produktionsland. De olika
torkningssät-ten kunna inordnas under någon av följ.: sol-,
luft-, värme- och eldtorkning. — Ett typiskt ex-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
