Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Toll, Johan Christopher - Tollare - Tollare pappersbruk, ab. - Tollarp - Toller, Ernst - Tollered - Tollesson, Pehr - Tolls byggnads-ab. - Tollstad - Tollstadius - Tolnæs, Gunnar - Tolstadius (Tollstadius), Erik - Tolstoj, ätt - Tolstoj, 1. Aleksej Konstantin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
215 Tollare—Tolstoj 216
död, avlägsnades han inom kort av Reuterholm,
T:s kusin, och utnämndes till sändebud i
Warszawa. Hemkallad dömdes han för delaktighet i
Armfelts högmålsbrott till ämbetets förlust och
två års fästning i Wismar (1795). Gustav IV
Adolfs regeringstillträde 1796 medförde T:s
fullständiga rehabilitering, och han användes i en rad
viktiga uppdrag, framför allt utrikespolitiska, ss.
underhandlingarna med Ryssland om väpnad
neutralitet (1800), med Mecklenburg om Wismars
pantsättning (1803) samt slutligen med England
om allians mot Napoleon (1805). T. lyckades ej
hindra Sveriges anslutning till koalitionen, men
det var hans förtjänst, att villkoren blevo så
gynnsamma. I det följ, kriget innehade T. flera
viktiga befäl, först vid evakueringen av Pommern
1807, då han belönades med marskalksstaven,
sedan som överbefälhavare vid Södra armén.
Generalguvernör i Skåne var han från 1801. 1813—14
stod T. ännu en gång i spetsen för Skånes
försvar mot danskarna. — Litt.: K. Mellander, ”J.
C. T. som militär och politiker under Gustav
IH” (1933)-
Tollare, samhälle i Boo sn i Uppland.
Tollare pappersbruk, ab., Stockholm, driver
pappersbruk och trämassefabrik vid Tollare i
Boo sn, Stockholms län. Fabriken anlades 1923,
nuv. bolag gr. 1926; träsliperiet inrättades 1927.
Tillv. är huvudsakl. baserad på mekanisk massa.
C:a 150 anställda.
Tollarp. 1) Storkommun i Gärds och Albo
domsaga i Kristianstads län, bestående av
socknarna ö. Vram, V. Vram och Linderöd; 103,14
km2, 4,296 inv. (1954).
2) Municipalsamhälle (sedan 1913) i V. Vrams
sn i Kristianstads län, vid foten av
Linderöds-åsen och vid statsbanelinjen Kristianstad—Eslöv;
1,15 km2, 903 inv. (1954). T. är en betydande
handelsort samt har lanthushållsskola, apotek,
provinsialläkare och distriktsveterinär. Ab. Ekens
fabriker (tillv. av sängar och sängkläder) m. fl.
fabriker.
Toller [-å-], Ernst, tysk författare (1893—
1939), av judisk börd. Han blev medlem av
bayerska rådsrepublikens regering april 1919 och
dömdes efter dess fall i juni s. å. till fem års
fängelse. T. skrev expressionistiska skådespel
med pacifistisk och revolutionär tendens, däribland
”Masse Mensch” (1921), ”Die Maschinenstürmer”
(1922), ”Hinkemann” (1923), ”Der entfesselte
Wotan” (s. å.), ”Hoppla, wir leben” (1927; uppf.
i Sthlm 1928) samt ”Wunder in Amerika” (1931;
med H. Kesten), dikter (”Das Schwalbenbuch”,
1923, m. m.) och essäer. Vid Hitlers makttillträde
1933 emigrerade T. till England. Under ett besök
i U.S.A. begick han självmord. Självbiografiskt
innehåll ha ”Quer durch; Reisebilder und Reden”
(1930; sv. övers. ”Tvärs över två kontinenter”,
1931), ”Eine Jugend in Deutschland” (1933) och
”Briefe aus dem Gefängnis” (1935).
Tollered, samhälle i Skallsjö kommun i
Västergötland.
Tollesson, Pehr, folkpredikant (1747—1821),
kyrkoherde i Danviken och Sicklaö 1780,
hovpredikant 1792 samt kyrkoherde i Närtuna och Gott-
röra av Ärkestiftet 1793. S. å. utnämndes han till
teol. doktor. Med sin domedagspredikan 1774
(”En christelig uppväckelsepredikan”; många
uppl. 1775—1846) slog han igenom som
väckelsepredikant i pietistisk-mystisk anda. Hans
”Chris-teliga predikningar” (”T:s postilla”, 2 dir, 1802
—03) vunno stor spridning. Dessutom utgav han
bl. a. ”Ordbok öfver Nya testamentet” (1815) och
”Jesu Christi lefverne och lära” (1819). — Biogr.
av H. Wijkmark i ”Julboken” (1925).
Tolls byggnads-ab. Stockholm, grundades
1917 under namnet Kreuger & Tolls byggnads-ab.
för att fortsätta den byggnadsrörelse, som ingick
i Kreugerkoncernens verksamhet. Denna rörelse
hade grundats 1908 av ingenjörerna Ivar Kreuger
och Paul Toll. Nuv. namn antogs 1932. Bolaget
driver entreprenadrörelse inom bostads-, fabriks-,
bro- och grundbyggnadsbranscherna samt idkar
fastighetsförvaltning.
Tollstad, socknar, se Västra Tollstad och östra
Tollstad.
Tollstädius, annan form för Tolstadius.
Tolnæs [tåT], Gunnar, norsk skådespelare
(1879—1940). T. var 1908—16 anställd vid
Na-tionaltheatret samt 1929—30 vid Det nye teater i
Oslo. Han var en av de första av talscenens
skådespelare, som ägnade sig åt filmen och under
något decennium blev han en av stumfilmens mest
uppskattade idoler.
Tolstädius (Tollstädius), Erik (1693—
1759), fil- rnag. i Uppsala 1718, prästvigd 1719.
kyrkoherde i Skeppsholmen i Stockholm 1723
och i Jakob och Johannes 1747. Genom sin
verksamhet som predikant och själasörjare blev T.
den konservativa pietismens främste ledare i
Sverige (”Sveriges Francke”). Han indrogs i
striderna kring Dippels radikalpietism och ställdes
som misstänkt för irrlärighet inför en
undersökningskommission (1729—31), som dock till sist
frikände honom. T. lät sig icke påverkas av
Dippels teologiska tänkande, men genom beröringen
med denne synes hans lagiska förkunnelse ha
uppmjukats i evangelisk riktning. En saml.
predikningar av T. utgavs 1817, ny saml. 1856.
Sångboken ”Andeliga wijsor” (1732), som med titeln
”Andeliga sånger” utkom i en 2:a uppl. under
T:s namn (1787), är icke förf, av honom. —
Litt: N. Odenvik, ”E. T.” (1942).
Tolstoj [taistå’j], rysk ätt, eg .av tyskt
ursprung, grevlig 1724.
1) Aleksej Konstantinovitj T.,
greve, författare (1817—75). Till börden
högaristokrat, utbildades T. (i sin barndom den blivande
tsar Alexander II :s lekkamrat) till diplomat men
övergick småningom att ägna sig åt
författarskap. Mångsidig poet (lyriska dikter, ballader,
satirer), är T. först och främst känd som
författare dels av den historiska romanen ”Knjaz
Serebrjannyj” (1863), en färgrik, tidstrogen
roman från Ivan den förskräckliges tid, dels av
den dramatiska trilogien ”Ivan den förskräckliges
död” — ”Tsar Fjodor Ivanovitj” — ”Tsar
Boris” (1866—70). Dramerna tillhörde, sedan
censuren på 1890-talet frigav även de bägge sista
till uppförande, länge den ryska scenens främsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
