Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tories och whigs - Torino - Torit (thorit) - Torium (thorium) - Torkning - Tormastorp, Tormestorp - Tormod Kolbrunarskald - Torn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
243
Torino—Torn
244
lång tid framåt parlamentet och konungamakten,
som i dem såg ett stöd mot de jakobitiska
sympatier, vilka vunnit insteg bland t. Georg III :s
försök att återuppliva den personliga
konungamakten bragte t., vilka skilt sig från huset
Stuarts sak och visade sig villiga att stödja
konungens strävanden, efter 1770 åter i
förgrunden. Men först efter Pitt d. y:s restauration av
partiet efter 1783 kunde det fullt utveckla sin
makt. Under trycket av franska revolutionen
framträdde nu t. som försvarare av den
bestående ordningen mot samhällsomstörtande idéer.
De blevo förkämpar för den konstitutionella
parlamentarismen och kommo efter hand att
framstå som det framstegsfientliga partiet. Sina
gamla förbindelser med högkyrkan bibehöllo de,
medan whigs alltjämt kämpade för
nonkonformis-ternas rättigheter. Då kravet på en
parlaments-reform var oemotståndligt, störtades t. 1830, och
reformen genomfördes av en whigministär 1832.
Denna reform rubbade ohjälpligt grundvalarna
för den äldre partigrupperingen, i det att ”rotten
boroughs”, som utgjort främst whigs’ stora
maktresurs, försvunno och städernas medelklass
fick ökat inflytande. Det gamla torypartiet
föryngrades av Peel och började från 1834 allt
oftare kallas det konservativa partiet.
Whigpar-tiet fick efter hand ett allt större inslag av
frisinnade element, tills på 1860-talet det officiella
antagandet av namnet det liberala partiet
(Glad-stone) blev det yttre tecknet på partiets ändrade
karaktär. Namnet whig användes sedermera
uteslutande om detta partis högra flygel, särskilt
om dess högadliga medl. Numera är det helt
ur bruk. Torynamnet användes däremot icke
sällan. — Litt.: G. M. Trevelyan, ”The two-party
system in English political history” (1926).
Torino [tåri’nå], italienska namnet på Turin.
Torit (t ho rit), en mindre ren variant av
mineralet o r a n g i t, vars kemiska
sammansättning är ThSiOé. T. är till färgen mörkbrun
el. svart. Spec. v. för frisk substans är c:a 5,3,
men vanl. är mineralet vittrat och uppvisar då
lägre värde på spec. v. än det nämnda. T.
kristalliserar tetragonalt och är isomorf med zirkon.
Brytningsindex c:a 1,8. T. är radioaktiv, varmed
anträffandet av små mängder bly i detta
mineral sammanhänger. T. förekommer bl. a. i
peg-matit från Brevik och Arendal i Norge och
finner jämte andra toriummineral, främst
mo-nazit, användning vid glödstrumpsfabrikationen.
Törium (t h ö r i u m), Th, kemiskt
grundämne med ordnings-nr 90 i periodiska systemet,
upptäcktes 1828 av Berzelius och erhöll sitt
namn efter guden Tor. T., som liknar platina,
framställdes i rent tillstånd 1914 och har i lös,
kristallinisk form spec. v. 11,10 och som
pressad, utglödgad metall spec. v. 12,10. Smältpunkten
ligger vid c:a i,8oo°, spec. värmet är 0,0278?
cal/kg. grad och spec. motståndet 0,401 ohm.
. m/mm2. Atomvikten är 232,12. T. framställes
numera ur mineralet monazit. I sina föreningar
är t. 4-värt. T. ingår som positiv jon i salter
men kan även bilda komplexa, negativa joner.
— T.-oxid nyttjades tidigare jämte ceriumoxid
i stor utsträckning för fabrikation av
glödstrumporna för gasbelysningen. — T:s radioaktiva
strålning upptäcktes 1898 av Marie Curie och
C. G. Schmidt, oberoende av varandra. T.
utsänder endast a-strålning, vars räckvidd bestämts
till 2,75 cm. Jfr Radioaktiva grundämnen.
Torkning, avlägsnande av fuktighet,
företrädesvis vatten, från olika ämnen, fasta, flytande
el. gasformiga. T. av fasta ämnen kan ske på
mekanisk väg genom centrifugering, pressning
el. sugning; för olika specialändamål härför
finnas skilda typer av torkmaskiner. Ett mycket
vanligt sätt att torka fasta ämnen är i en
luftström, som kan upptaga vissa mängder
vattenånga, sär sk. om den är uppvärmd. Vid spray
torkning erhålles genom insprutning av en
vattenlösning av ett fast ämne i en varm luftström direkt
det vattenfria ämnet i finfördelad pulverform;
denna metod användes t. ex. vid framställning
av torrmjölk. T. kan även ske medelst direkt
uppvärmning, varvid fuktigheten förflyktigas.
Härför användes torkskåp av metall, som kan
upphettas till lämpliga temp. För t. av
värmekänsliga ämnen, t. ex. nitrocellulosakrut,
användas vakuumtorkskåp, som ej erfordra så hög
temp. Ångorna kunna också bortföras medelst
ventilation el. bringas att kondenseras i kylare.
T. med kemiska medel beror på användning av
ämnen, som starkt draga till sig fuktighet. Även
vätskor kunna befrias från vatten på detta sätt,
om torkmedlet icke reagerar med dem. I
labo-ratoriepraxis användes för t. exsickator,
torkskåp el. termostat. Gäller det t. av gaser, ledas
dessa genom torkmedlet.
T. av 1 i v s m e d e 1 och foder är ett av de
medel, som människan sedan urminnes tider
använt sig av för att öka dessas
lagringsduglig-het. Vid t. minskas vikten och i de flesta fall
även volymen. Den torkade produkten tillåter
ofta pulverisering, varigenom den blir lättare att
förpacka och ej sällan mindre ömtålig. Genom
t. av vegetabiliska produkter (t. ex. växter och
växtdelar) nedbringas vattenhalten till en sådan
nivå, att livsprocesserna i det närmaste upphöra
och betingelserna för mikroorganismernas
förstörelseverksamhet försvinna (t. ex. spannmål, hö,
halm, frukt och grönsaker). Även t. av
anima-liska produkter (t. ex. kött och fisk) har
förekommit sedan långt tillbaka i tiden. Genom
utnyttjande av maskinella anordningar, höga temp.
och vakuum har man i vår tid kunnat utnyttja
t. för ”konservering” av allt flera produkter, ss.
mjölk och ägg. Numera saluföres även torkat,
färdigblandat material för maträtter och bakverk,
ss. soppor, pannkakor och sockerkakor.
Tormastorp, Tormestorp,
stationssamhälle i Brönnestads sn i Skåne.
Tormod Kolbrunarskald, isländsk skald, en
av huvudpersonerna i Fostbrödrasagan. T. skall
ha diktat sånger om en flicka, som för sina
mörka ögonbryn kallades Kolbrun. Han kom
senare till Olav den helige och föll med honom
vid Stiklestad 1030. Under T:s namn äro
åtskilliga strödda strofer bevarade.
Tom. 1) (Byggnk.) Se Borg och Kyrka. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
