Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torrington, George Byng - Torris - Torrjäst - Torrläggning - Torrlösa - Torrmjölk - Torrnålsradering, kallnålsradering - Torrsimning, torrsim - Torrskog - Torrsprit - Torrsten - Torrsubstans - Torrön - Torröta - Torsburgen - Torsby (socken i Bohuslän) - Torsby (municipalsamhälle i Värmland)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
257
Torris—Torsby
258
gjorde under spanska tronföljdskriget som
överbefälhavare dels i Nordsjön, dels i Medelhavet
och var 1709—14 amiralitetslord. Han vann 1718
en seger över spanska flottan vid Passaro, vilken
var en av de viktigaste orsakerna till att
kardinal Alberonis planer misslyckades. Från 1727 var
T. chef för amiralitetet.
Torris, se Kolsyra.
Torrjäst, ett näringspreparat, bestående av
torkade, icke levande jästceller. T. innehåller c:a
50% äggviteämnen, 35% kolhydrater jämte
salter, vatten och vitaminer. Det saluföres som
pulver el. tabletter och intages som B-vitaminrikt
näringspreparat.
Torrläggning av mark sker genom dikning,
vattenavledning, vattenreglering el. invallning.
Bestämmelser härom finnas i Vattenlagen.
Torrlösa, sn i Malmöhus län, Onsjö hd, n. v.
om Eslöv, i nordligaste utkanten av Lundaslätten;
53,02 km2, 1,210 inv. (1955). 4,125 har åker.
Egendom: Trolleholm (se d. o.). Kyrkan byggd 1849,
varvid den medeltida kyrkan revs. Ingår i T. och
N. Skrävlinge pastorat i Lunds stift, Onsjö
kontrakt. Tillhör storkommunen Marieholm.
Torrmjölk, se Mjölk, sp. 121.
Torrnålsradering, kallnålsradering
(eng. dry point), grafiskt djuptrycksmaner, i
vilket de fördjupningar i plåten, som skola mottaga
och avgiva trycksvärtan, icke åstadkommas med
hjälp av etsningsvätska (därav benämningen).
Teckningen (raderingen) utföres direkt på den
blanka plåten medelst en spetsig nål, som föres
på samma sätt som vid blyertsteckning. De
uppruggade kanterna (graden) vid sidan av strecken
få (i motsats till i kopparsticket) kvarstå och
bidraga till den livliga ljusväxlingen. Plåten, särsk.
graden, nötes lätt vid tryckningen och tillåter
endast upp till 50 goda avdrag. Efter förstålning av
plåten kunna dock avdragens antal mångdubblas.
Bland svenska utövare av t. märkas C. Larsson,
G. Isander, A. Fridell, H. Sallberg, E.
Johansson-Thor och J. Wrangel. Se bilder vid bl. a. Axel
Fridell och Hans Norsbo.
Torrsimning, torr sim, förberedande
sim-övningar på land, varvid olika simtag, indelade i
olika tidmått, inövas i stående, sittande, gående
och liggande ställning (för bröstsim).
Torrskog, sn i Älvsborgs län, Vedbo hd, kring
Lelången, vid Värmlandsgränsen; 127,55 km2,
1,028 inv. (1955). Sjörik skogs- och bergstrakt
med spridd bebyggelse. 623 har åker. I T.
Gus-tavsfors (se d. o.) sulfatfabrik, nedlagd 1944.
Industrisamhället Gustavsfors hade 1951 368 inv.
Kyrkan uppf. 1768. Ingår i Blomskogs, Trankils,
T:s och Vårviks pastorat i Karlstads stift,
Nordmarks kontrakt. Tillhör storkommunen Lelång.
Torrsprit, genom tillsats av tvål el.
nitrocellu-losa el. acetylcellulosa gelatinerad sprit, som
kommer i handeln i fast form. Som t. användas även
s. k. metatabletter.
Torrsten, se Masugn, sp. 664.
Torrsubstans, bot., den mängd av en växt el.
ett växtorgan, som återstår sedan allt vatten
bort-drivits genom längre upphettning vid omkr. ioo°.
NT XXI — 9
Karta över Torsburgen.
T. består dels av organiska ämnen, dels av
askbeståndsdelar, d. v. s. mineralämnen, som växten
under livstiden upptagit från marken.
Torrön, fjällsjö i Undersåkers sn, v. Jämtland,
nära norska gränsen, avrinner genom sjöarna
Ju-vuln och Kallsjön samt Järpströmmen till
Indalsälven; 94 km2; 411 m ö. h.; 109 m djup. T. är
sedan 1937 reglerad genom damm och
sänknings-kanal vid utloppet.
Torröta, sjukdom hos betor (hjärtröta; se
Bet-sjukdomar) samt hos potatis (brunröta; se
Potatissjukdomar).
Torsburgen, Gotland, Sveriges mäktigaste och
en av Europas till omfånget största fornborgar.
Den är belägen på en ensam klipphöj d av ett par
kilometers diam, i det skogsbälte, som går tvärs
över mell. Gotland, där Kräklingbo, Gammelgarns
och Ardre socknar stöta samman. T :s areal
uppgår till c:a 225 tid. Den brant uppstigande
klippan har på tre sidor förstärkts med väldiga
stenvallar och kalkstensmurar till en höjd av 5—8 m
och med en bredd på murkrönet av 4—6 m.
Be-fästningsanläggningen mäter i sin helhet en längd
av 1,5 km. Borgen brukar betecknas som en
folk-vandringsanläggning. Det enda daterade föremål,
som man påträffat i T., är en solidus av det slag,
som är representerat i de gotländska fynden från
400- och 500-talen e. Kr. Enl. Gutasagan skulle
den till utvandring dömda tredjedelen av Gotlands
befolkning, som ej godvilligt ville lämna ön, ha
förskansat sig i T. men därifrån blivit fördriven.
— Litt.: O. Almgren, ”Sveriges fasta
fornläm-ningar” (3:e uppl. 1934); ”Boken om Gotland”
(2 bd, 1945).
Torsby, sn i sydligaste Bohuslän, Inlands
Söd-re hd, s. ö. om Marstrand; 51,94 km2, 1,212 inv.
(1955). Odlade dalslätter mellan kala platåberg.
1,180 har åker. Fiskläge: Brunskär. Kyrkan
byggd 1851. Ingår i T., Harestads och Lycke
pastorat i Göteborgs stift, Älvsyssels s. kontrakt.
Tillhör storkommunen Hermansby.
Torsby, municipalsamhälle i Värmland, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
