Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tralla - Tralles - Tramp - Trampdyna - Trampfart - Trampfartyg, trampbåt - Trampgräs - Trampmina - Trampolin - Tran - Trana - tranbär, tränjon - Trance, trans - Tranch - Tranchée - Tranchell, släkt - Tranchera - Traneberg - Tranebergsbron - Tranemo - Trani
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
301
Tralles—Trani
302
plan överbyggnad; enklare och ofta 3-hjulig
dressin.
Tra’lles (grek. TraHleis), forntida huvudstad
i Karien i Mindre Asien vid en biflod till
Mean-der, betydande handelsstad och säte för en
bild-huggarskola, till vars verk bl. a. ”Farnesiska
tjuren” hör. Förstörd av jordbävning men
återuppbyggd i början av romerska kejsartiden.
Ruiner och fynd av skulpturer och inskrifter.
Tramp [trämp], eng., landstrykare, luffare.
Trampdyna, av bindväv och fett byggd
kudd-liknande bildning, täckt av tjockt hornlager,
förekommande under mellanfoten och tårna hos
rovdjur, insektätare o. a. däggdjur.
Trampfart, se Sjöfart.
Trampfartyg, t ramp båt. 1) T. el. (vard.)
tramp, handelsfartyg, som går i trampfart.
2) T., experimentfartyg, som under olika
epoker och i vitt skilda konstruktioner sökt utnyttja
människotyngden som drivkraft.
Trampgräs, bot., se Polygonum.
Trampmina, krigsv., se Mina 2).
Trampolin (it. trampolino), ofta, (särsk. förr)
dets. som satsbräda, d. v. s. fjädrande underlag
till ernående av ökad höjd vid hopp. — Vid
sim-hopp avses med t. hopptornets fasta hopplankor
(för hopp från s. k. fast hoppställning). — Se
bild 1 å pl. vid Badanstalt.
Tran, benämning på de flytande fetter, som
finnas i vissa fiskar samt i späcket hos en del
havsdjur, ss. valdjur och sälar. Späcket utgör
det under huden i dessa djur samlade tjocka
lagret av grovmaskig bindväv, vari massor av
fett-celler äro inbäddade. T. är rik på omättade
fettsyror och härsknar därför lätt, varvid en
obehaglig tranlukt uppstår. Genom fetthärdning (se d. o.)
erhålles s. k. härdade fette r. — Om
lever-tran se Fiskleverolja.
Trana, zool., se Tranor.
Tranbär, t r ä n j o n, Oxyco’ccus
quadripe’ta-lus, av fam. ljungväxter, krypande dvärgbuske
med trådsmal, rikt förgrenad stam, små,
läder-artade, övervintrande blad och skära blommor;
frukterna äro ärtstora, röda bär. T. växer på
vitmossmyrar i hela Sverige. Bären mogna sent
på hösten och äro mycket sura, ätbara först
efter stark frost. De syltas.
Trance [trags el. trans],
trans (fr. trance), dvalliknande
tillstånd, i vilket medvetandet
sjunker undan och undermedvetna
skikt ta herraväldet över
människan. T. förekommer hos
hysteriska personer, bl. a. hos
spiritis-tiska medier, vid vissa former av
religiös exaltation o. dyl. och
uppträder spontant, framkallad på
autosuggestiv väg, el. hos
hypnotiserade av den, som försatt dem
i hypnotiskt tillstånd.
Tranch [fr. utt. trä/, sv. trän/]
(fr., eg. skiva), börsterm,
avseende viss andel av ett
obligationslån.
Tranchée [trä/e’] (fr., utgrävning), dets.
som stridsvärn.
Tranchell [-ke’l], svensk släkt, urspr. från
Trankärr i Ytterby socken, Bohuslän. Justus
Fredrik T. (1818—83), grosshandlare i Göteborg.
Denne blev senare som ledare av Skånska
socker-fabriks-ab. (gr. 1853) i Landskrona skapare av
den svenska betsockerindustrien och den moderna
vitbetsodlingen i Skåne. Hans arbeten fullföljdes
av bl. a. hans son Carl T. (1849—1919), som
blev teknisk ledare för Landskronafabrikerna
1872 och bolagets verkst. dir. efter fadern 1883.
Liksom denne var han en boren organisatör och
medverkade till den sammanslagning mellan
samtliga råsockerfabriker och raffinaderier i Sverige
(med undantag för vissa i Mellansverige), vars
resultat blev Svenska sockerfabriks-ab. (stiftat
1907). Han var dessutom grundare och ledare av
flera järnvägs- och industriföretag samt en
framstående kommunalman. Hans son Carl Fredrik
T. (f. 1877 27/s), blev 1908 2:e dir. i Svenska
sockerfabriks-ab. och var 1916—42 verkst. dir.
Under denna tid slutfördes under T :s ledning
konsolideringen av den svenska sockerindustrien
i och med att Mellersta Sveriges
sockerfabriks-ab. 1936 anslöts till Svenska sockerfabriks-ab.
Tranchera [traij/éTa], skära (t. ex. steken vid
en måltid).
Traneberg, stadsdel i Stockholm, omfattande
östligaste delen av Bromma förs.; c:a 9,000 inv.
T. började bebyggas med stora hyreshus 1934,
då den nya Tranebergsbron öppnades.
Tranebergsbron, över Tranebergs sund mellan
Brommålandet och Kungsholmen i Stockholm,
byggdes 1789 som flottbro i likhet med övriga
broar på vägen till Drottningholms slott.
Stockholms stad byggde 1912—14 en för dubbelspårig
elektrisk spårväg och gatutrafik avsedd flytande
pontonbro av järn; kostnad 492,000 kr.
Ponton-bron ersattes 1934 med en välvd högbro av
betong, vilken vid denna tid var världens längsta i
sitt slag. Fritt spann 181 m, segelfri höjd 26 m,
brobanan 27,5 m bred, med körbana för 4 fordon
i bredd, 2 gångbanor, 2 cykelbanor samt
dubbelspårig förortsbana; kostnad 4 mkr. — Se bild
vid Bro, sp. 863.
Tranemo, sn i Älvsborgs län, Kinds hd, kring
Ätrans biå Lillån; 132,72 km2, 2,881 inv. (1955).
Kuperad skogstrakt, rik på mossar och odlad i
dalgångarna. 1,124 har åker. Egendom:
Limmared. I stations- och industrisamhället
Tranemo (1,342 inv. 1951) märkas T. yllefabriks ab.
(gr. 1935; tillv. av sport- och benkläder; c:a 175
arb.) m. fl. konfektionsfabriker; provinsialläkare.
I T. ligger även industrisamhället Uddebo. Den
nuv. kyrkan är en centralkyrka från 1882. Ingår
i T., Mossebo, Ambjörnarps och Sjötofta
pastorat i Göteborgs stift, Kinds kontrakt. Utgör tills,
m. Ambiörnarp, Sjötofta och en del av Mossebo
storkommunen Tranemo; 367,51 km2, 4,647 inv.
(i955\
Trani, stad i Apulien, Italien, vid Adriatiska
havet, c:a 40 km v. n. v. om Bari; 29,962 inv.
(1936). Betydande vinhandel. — T. är antikens
Turenum.
T ranbär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
