Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trastsläktet - Tratta - Trattbägarkulturen - Trattoria - Trattskivling - Traù - Traube, Ludwig - Trauma - Traumatisk - Traumatisk neuros, ersättningshysteri - Traumatotropism - Trautmann, Reinhold - Trautonium - Trauttmansdorff, Maximilian von - Trav - Travancore-Cochin - Trave - Travée - Travellers’ cheques - Travellers’ Club - Travemünde - Traven, Bruno
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
323
Tratta—Traven
324
barrskogar i större delen av landet. Är flyttfågel
men övervintrar ofta. Koltrasten, T. merula,
är helsvart, hannen har gul näbb, honan, vars
färg stöter i brunt, brun näbb. Längd 26—29 cm.
Den är en livlig fågel, som gärna vistas i
människors närhet, och förekommer allmänt upp till
Lappland. Är flyttfågel men övervintrar i rätt
stor utsträckning. Ringtrasten, T. torquatus,
är brunsvart med en stor, halvmånformig, vit
fläck på bröstet. Längd 27—29 cm. Den
förekommer dels i fjällen, dels i Bohuslän och
Halland och bygger vanl. bo på marken. Sången är
välljudande. Flyttfågel.
Tra’tta, it., hand., dragen (trasserad) växel.
Trattbägarkulturen, se Megalitkulturen.
Trattoria [-tåri’a], it., restaurang.
Trattskivling, Clito’cybe, släkte av fam.
Agari-caceae bland hymenomyceterna, kännetecknat av
vitt sporpulver och
på den centrala,
fibrösa och
ring-lösa foten
nedlöpande, ej urnupna
skivor. Flera arter
äro förträffliga
matsvampar, särsk.
pudrade
trattskiv-lingen.
Traü [trao’],
stad i Jugoslavien,
se Trogir.
Traube, L u
d-w i g, tysk kliniker
(1818—76), prof, i Berlin 1872, en av grundarna
av den experimentella terapien. Viktiga bidrag
lämnade han till vagus’ inverkan på andningen,
kvävning, feber, digitalisverkan samt sambandet
mellan hjärt- och njursjukdomar.
Tråu’ma, grek., ”sår”, ”skada”; genom direkt
yttre våld orsakad skada på organismen; ett
skadligt inflytande i allm. (t. ex. ljustrauma:
bländning av ögat; psykiskt t: häftig sorg,
skräck o. s. v.).
Tråumätisk, förorsakad av trauma.
Traumatisk néüros [-å’s], ersättning
s-hysteri, neuros, föranledd av omedveten
önskan att i nyttosyfte utnyttja en lindrigare skada
el. sjukdom.
Tråumatotropi’sm, bot., se Retnings fysiologi,
sp. 908 f.
Tråutmann, Reinhold, baltoslavisk
språkforskare (f. 1883), prof, i Leipzig 1926, i Jena
1948. Bland T:s skrifter märkas ”Die
altpreussi-schen Sprachdenkmäler” (1910),
”Baltisch-slawi-sches Wörterbuch” (1923) och ”Die elb- und
ost-seeslawischen Ortsnamen” (2 bd, 1948—49). T.
har även bl. a. utg. gammaltjeckiska och
gammal-sorbiska texter (1916 och 1928), översatt den
ryska Nestorkrönikan (1931) samt behandlat de
ryska bylinoma (1935).
Tråutönium, se Elektriska musikinstrument.
Trauttmansdorff [tråu’tmansdårf],
Maximilian von, greve, österrikisk statsman (1584
—1650), bidrog kraftigt till Ferdinand II:s val
till kejsare. Efter Wallensteins fall blev T.
kej
sarens ledande minister (1634) och för de
underhandlingar med Sachsen, som ledde till freden
i Prag (1635). Ferdinand III utnämnde T. till
president i geheimerådet och kallade honom 1645
till kejserlig ”principalkommissarie” vid
fredsunderhandlingarna i Osnabrück och Münster. T.
var fredsvän och smidig förhandlare men begärde
i missmod entledigande och avgick juli 1647. Då
freden slöts 1648, var det dock huvudsakl. efter
linjer, utstakade av T.
Trav, se Ridning, sp. 31.
Travancore-Cochin [eng. utt. [-trävaqkå’-kåu’t/in],-] {+trävaqkå’-
kåu’t/in],+} stat i sydligaste delen av Främre
Indien, Indiska unionen, bildad V7 1949 genom
sammanslagning av de förutv. områdena Travancore
och Cochin; 23,680 km2; 9,280,425 inv. (1951).
Huvudstad är Trivandrum. T. hör till Indiens
mest tättbefolkade stater. Viktigaste
kulturväxter äro ris, sago-, betel- och kokospalmer,
peppar, sockerrör, gummiträd, te- och
kaffebuskar samt olj eväxter.
Trave [trä’va], flod i n. Tyskland, genomflyter
Lübeck och mynnar i Lübecker Bucht; längd
122 km, segelbar 38 km. Genom
Elbe—Trave-(Lübeck-)kanalen står T. i förbindelse med Elbe.
Travée [-ve’], fr., avdelning i en större
byggnad efter de bärande leden (stolpar, pelare,
kolonner) och de därpå vilande bjälkarna el.
valven; vanl. betecknar t. en valvavd. i en medeltida
kyrka, hall el. gång.
Travellers’ cheques [trä’vloz t/e’ks], eng., se
Resecheck.
Travellers’ Club [trä’vlaz kla’b],
sammanslutning mellan personer, som företagit resor och
forskningar el. drivit företag i utomeuropeiska
länder. Den första svenska t. bildades i
Stockholm 1911. Sammanslutningar med samma syften
finnas även i Göteborg (sedan 1929) och i Malmö
(1936).
Travemünde [trävomy’nda], stadsdel i
Ly-beck vid Traves mynning i Lübecker Bucht.
Havsbad.
Traven [ty. utt. trä’fan, eng. tréi’van],
Bruno, pseud. för en ännu icke identifierad förf.;
enl. några skall T. vara en tysk, ev. Bruno
Maur-hut (Marhut), som efter att ha undkommit
dödsstraff vid bayerska rådsrepublikens fall 1919
flydde till Mexico, där han sedan vistats
anonymt, enl. andra en amerikan med norskt och
holländskt blod. T :s böcker ha först utkommit
på tyska. T. debuterade 1926 med romanen ”Das
Totenschiff” (sv. övers. 1929), en realistisk
teckning av en amerikansk sjömans upplevelser, och
har sedan utg. en rad romaner med motiv ur
livet i Mexicos proletärmiljöer, i sv. övers. ”Sierra
Madres skatt” (1929), ”Vita rosen” (1930),
”Bomullsplockarna” (s. å.), ”Bron i djungeln”
(i933) samt ”Kärran” (1934), ”Diktatur” (1935),
”Marschen till caobans land” (1936),
”Djungelnatt” (1937), ”De hängdas revolution” (1938) och
”Djungelgeneralen” (1939), som bilda en
serieroman ur de mexikanska indianernas liv under
diktaturtiden. ”Urskog” (1932) är berättelser. T.
är en utpräglad epiker, han framträder gärna som
Pudrad trattskivling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
