Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Treklang - Tre kronor - Tre kronor (kryssare) - Tre kronor, Kvarn ab. - Trekropparsproblemet - Trelleborg (Trälleborg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
331
Treklang—Trelleborg
332
Treklang, ett på två terser uppbyggt ackord.
Durtreklangen har stor ters nederst och
liten överst (c-e-g), molltreklangen
tvärtom (c-ess-g); två stora terser bilda
överstigande t. (c-e-giss), två små förminskade
(c-ess-gess). T:s omvändningar äro
sext-ackord (grundton e i C durtreklangen) och
kvartsextackord (grundton g i samma
t-).
Tre kronor, i) Se Riksvapnet. — 2) Se
Stockholms slott.
Tre kronor, svensk lätt kryssare, sjösatt 1944,
se tab. 21 vid Sverige.
Tre kronor, Kvarn a b., se Kvarn-ab. Tre
kronor.
Trekropparsproblemet, ett problem inom den
rationella mekaniken, med uppgift att finna
matematiska uttryck för rörelsen hos tre från
varandra skilda kroppar el. materiella punkter, vilka
i ett givet ögonblick intaga vissa bestämda lägen
och äga bestämda hastigheter och massor, så att
lägena och hastigheterna kunna beräknas för
varje given tidpunkt. En allmän lösning av t.,
som ger rörelsen i form av slutna uttryck, har
icke varit möjlig att finna, och man har därför
i stället uttryckt kropparnas lägen vid en viss
tidpunkt i form av serier, vilka förlöpa efter
potenser av tiden, mätt från
begynnelseögonblicket.
Trelleborg (1914—37 off. Trälleborg),
stad i Malmöhus län, Sveriges sydligaste stad,
vid en svag inbuktning av Skånes sydkust ö. om
Stavstensudde; 11,05 km2, 17,689 inv. (1955).
När T. blev stad, är ej känt, men det torde
ha växt upp i samband med de stora skånska
sillfiskena under medeltiden och nämnes som stad
1257. 1267 anlades ett franciskankloster där. T.
var ännu under början av reformationstiden en
ganska betydande stad, men den danska
kungamaktens gynnande av Malmö ledde redan 1619
till att T. förlorade sina stadsprivilegier till
förmån för Malmö, vilket för 200 år framåt totalt
hämmade samhällets utveckling. Efter att
upprepade gånger ha fått ansökan om
stadsrättighe-ter avslagen erhöll slutl. T. 1843 köpings- och
1865 stapelstadsprivilegier. Tack vare tillkomsten
av hamn, järnvägar och industrier undergick T.
därefter en hastig utveckling. Trelleborgs
landsförsamling inkorporerades 1908. Under sista
årtiondet har utvecklingen hämmats genom den
starkt minskade trafiken med kontinenten. 1875
inkopplades T. genom järnvägen över Svedala
till Lund i det svenska järnvägsnätet. Sedan
reguljär ångbåtsförbindelse för post- och
personbefordran mellan T. och Tyskland (Sassnitz)
upprättats 1897, öppnades en direktbana till
Malmö C (Kontinentalbanan) 1898, och denna
fick än större betydelse, sedan postångarna 1909
utbytts mot ångfärjor. 1923—39 utvidgades
hamnen väsentligt genom anläggandet av Nyhamnen.
Hamnen har 1,480 m kaj vid 6,5—8,25 m
vattendjup, och T:s hamn anses nu vara en av
Sveriges bästa och modernast utrustade. Genom
tillkomsten av tågfärjeleden Trelleborg—Sassnitz
förbands Sveriges järnvägsnät med kontinentens,
och passagerar- och styckegodstrafiken mellan
Sverige (och Norden i övrigt) och kontinenten
kom därigenom att ledas över T. Industriens
och de övriga storföretagens utveckling har
väsentligen letts av de båda släkterna Kock och
Malmros.
T. har vuxit upp längs kustlandsvägen och
kring den strax n. därom belägna kyrkan samt
först under 1800-talets senare del börjat
bebyggas inåt landet, varför staden har en ovanligt
långsträckt form. Huvudgatan, Algatan och dess
forts, västerut, Västergatan och Stavstensvägen,
samt österut, östergatan och ö. Förstadsgatan,
har en längd av över 7 km och når därmed ända
ut till stadsgränserna; i ö. överskrider
bebyggelsen stadsgränsen och når inom Dalköpinge sn
fram till Dalabadet, T :s främsta friluftsbad. Ett
par nyare villaområden, ss. Kattebäcksområdet i
n. v., ligga något skilda från den centrala delen,
men bebyggelsen i T. är eljest fortfarande
ovanligt väl samlad och håller sig efter den lilla
inkorporeringen (1,15 km2, 234 inv.) från
Kyrko-köpinge 1952 nästan helt inom stadsgränsen. I
sina äldre delar kring Gamla torget och kyrkan
har T. bevarat en del av de gamla, låga
envåningshusen. Gamla torget, som endast är en
utvidgning av kustlandsvägen, var salutorg ända
in på 1900-talet. Kyrkan, som härstammar från
1200-talets början och är en av Sveriges äldsta
tegelkyrkor, ombyggdes nästan helt och hållet
1881—83 av H. Zettervall; endast långhusets och
det 1617 återuppbyggda tornets murar bibehöllos.
Efter en restaurering av det förnämliga
300-åriga altaret i barockstil intager detta sedan
1937 sin gamla plats som högaltare. På den
s. k. Minneskyrkogården vid kyrkans n. sida
ha bevarats de gravstenar, som tidigare lågo i
kyrkgolvet. Det ovannämnda franciskanklostret
låg strax s. ö. om Gamla torget. Det övergavs
vid reformationen 1532 och nedrevs på kungl.
befallning 1616. Stadens nuv. centrum utgöres
av kvarteren kring Algatan (den gamla stadens
Adelgata) och västligaste östergatan. De n. och
n. ö. delarna upptagas i stor utsträckning av
villa- och industrikvarter, vilka dock på senare
tid flerstädes omgivits av moderna hyreshus.
Invid Stadsparken ligger Axel Ebbes vackra
konsthall (invigd 1935) med konstnärens stora, till
staden donerade saml. av egna skulpturer.
Samtidigt med konsthallen invigdes också Ebbes
väldiga ”Sjöormsfontän” på Stortorget. I T.
finnas 3 andra konstverk av Ebbe, näml.
”Famntaget” (1930) vid restaurangen Solfjädern (vid
kallbadhuset), ”Irrbloss” (1918) i Stadsparken
samt det ståtliga ”Invalidmonumentet” på
Främ-lingskyrkogården (på N. kyrkogården). Det
sistn. avtäcktes 1926 till minne av 118
krigsinvalider, som begrovos där under utväxlingen
och transporten över T. 1915—18 av (c:a 63,500)
tyska, österrikiska, ryska och turkiska svårt
sårade soldater. Ett annat minnesmärke från dessa
transporter är tyska Röda korsets monument
invid Färjestationen. T. är även i övrigt rikt
utrustat med skulpturer, bl. a. Ruth
Holmquist-Helgessons ”Fågelbadet” (1937) på Rådhusplat-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
