Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trelleborg—Sassnitz - Trelleborgs gummifabriks ab. - Trelleborgs ångfartygs ab. - Trema - Tremansting - Tremblay, F. Le Clerc - Tremella - Tremolit - Tremolo - Tremor - Tremulant - Tremulera - Tremänning - Tremänningar - Trenchcoat - Trench fever - Trenčín - Trend - Trendelenburg, Adolf - Trendelenburgs operation - Trengganu - Trent - Trent and Mersey-kanalen, Grand Trunk-kanalen - Trente et quarante - Trenter, Stieg - Trentino-Alto Adige - Trento
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
335 Trelleborgs gummifabriks ab.—Trento 336
till Travemünde i Västtyskland, dock utan
överförande av järnvägsvagnar.
Trelleborgs gummifabriks ab., Trelleborg,
etabl. 1896, nuv. bolag 1905, tillverkar bil- och
cykelgummi, flygplansgummi, skottkärrehjul,
massivringar, regnkläder gummivävnader, slangar,
remmar, transportband, valsar, gummimattor,
axelkopplingar, plastfolier o. s. v. Antal anställda
c:a 2,900; aktiekapital 12,6 mkr.
Trelleborgs ångfartygs ab., Trelleborg,
grundat 1870, driver rederirörelse av typen
tidsbe-fraktning med 12 fartyg om tillsammans c:a
105,000 ton dw. (frånsett tvenne större
nybyggen). Samtliga fartyg (6 tankers, 4 fruktbåtar
och 2 torrlastfartyg) gå i utländsk trafik.
Trelleborgs ångkvarns ab., Trelleborg,
grundat 1897, kvarnen anlagd 1896, driver
kvarnrörelse. T. är dotterbolag till ab.
Kvarnintressenter, Malmö.
Trema (grek., eg. hål, punkt), tecken (••) över
det ena av tecknen för 2 vokaler, betecknande,
att dessa skola läsas var för sig (dieresis), ej
sammandragas (syneresis), t. ex. i fr. je hdis
[$9 ai’], jag hatade, men je hais [$a ä’], jag
hatar.
Tremansting, sammanträde med häradsrätt enl.
Rättegångsbalken kap. 1 § 5 för handläggning
av vissa mål och ärenden, varvid endast 3
nämndemän behöva närvara mot annars minst 7.
Endast enklare mål och ärenden handläggas å t.
Tremblay [träblä’], F. Le Clerc, se Joseph.
Treme’lla, se Gelésvampar.
Tremolit, miner., se Amfibolmineral.
Tremolo [trä’målå], it, mus. (förk. trem.),
”darrning”, snabb upprepning av en ton (el.
förstärkning); på stråkinstrument sker t. genom
darrning med stråken, i sång genom undulering
el. svävning på samma ton.
Tre’mor, med., se Kramp.
Tremula’nt, språkv., se Konsonanter.
Tremuléra (it. tremolare), mus., skälva på
sångtonen.
Tremänning, dets. som syssling.
Tremänningar, krigsv., se Femmänningar.
Trenchcoat [tre’n(t)/kåut] (eng.,
skyttegravs-rock), urspr. en regnrock av impregnerat
kaki-tyg av militärt snitt med axelklaffar, dubbla
axelpartier och skärp, numera alla möjliga
ytterplagg av liknande typ.
Trench fever [tre’n(t)J fi’va], eng., med., se
Skyttegravsfeber.
Trencfn [trä’nt/in], stad 1 Tjeckoslovakien,
vid floden Våh i v. Slovakien; c:a 12,000 inv.
T:s slott, nu i ruiner, var fordom ett av
Ungerns starkaste fästen. 7 km ö. om T. ligger
kurorten Trenéianské Teplice med
varma svavelkällor och gyttjebad.
Trend [trä] (fr., eng. trend, tendens), statist.,
den huvudriktning, som ett under en längre tid
konstaterbart händelseförlopp, innebärande
förändringar el. förskjutningar, följt med
bortseende från tillfälliga svängningar.
Tre’ndelenburg [-bork], Friedrich Adolf,
tysk filosof (1802—72), prof, i Berlin 1833. T.
kritiserade skarpsinnigt Hegel och Herbart och
utvecklade en egen filosofi i stark anslutning
till Aristoteles. Han var även filosofihistoriker.
Huvudarbete: ”Logische Untersuchungen” (2 bd,
1840). — Litt.: P. Petersen, ”Die Philosophie
F. A. T:s” (1913).
Tre’ndelenburgs operation [-borks], kir.,
benämning på bl. a. flera olika kärlkirurgiska
operationer, angivna av den tyske kirurgen
Friedrich Trendelenburg (1844—1925). I vissa fall
en operation, som innebär, att ett litet stycke
av den stora rosenåderns (vena saphena magna)
övre del exstirperas, närmast identisk med den
operation, som numera går under benämningen
”hög underbindning vid åderbråck”; även ett
ki-rurgiskt avlägsnande av åderbråcksvandlade
blodådror, varikösa vener (varicer).
Trengganu, sultanat på Malackas östkust,
tillhörande Malajiska federationen; 13,080 km2,
226,000 inv. (1941). Huvudstad är Kuala
Trengganu.
Trent, flod i England, upprinner inom The
Potteries i n. Staffordshire, flyter åt s. ö. och
ö. förbi Nottingham, därpå åt n. till Humbers
estuarium. Längd 275 km, segelbar till Burton;
flodområde 10,300 km2. Jämte Trent and
Mer-sey-kanalen äro åtskilliga mindre kanaler
anslutna till T.
Trent and Mersey-kanalen [tre’nt an mä’zi-],
Grand Trun k-k a n a 1 e n, kanal i England,
förenar Trent med Mersey och därmed Nordsjön
med Irländska sjön; 150 km lång, 1,4 m djup;
91 slussar. Den går på fem ställen genom
tunnlar, den längsta 2,6 km. T. byggdes 1766—1804.
Trente et quarante [trä’t e karä’t], fr.,
”trettio och fyrtio”; ett hasardspel, bedrivet i
utlandets stora spelcentra (casinos). För spelets
regler se t. ex. E. Werner och T. Sandgren,
”Kortoxen” (1951).
Trenter, S t i e g Ivar, författare och
tidningsman (f. 1914 14/s). Som förf, har T. gjort sig
känd med en rad kriminalromaner, kännetecknad
av levande miljöskildring, vanl. från Stockholm
med omgivningar, sinnrikt utformad intrig och
en viss stilkänsla.
Trentino-Alto Adige [tränti’nå-a’ltå a’did^e],
se Sydtyrolen.
Trento [trä’ntå], ty. Trient, huvudstad i prov.
Trento (6,567 km2; 394,778 inv., 1951) i
Trentino-Alto Adige, Italien, vid Adige och järnvägen
Innsbruck—Verona; 34,627 inv. (1936).
Urspr. en gallisk stad, blev T. (lat.
Tride’n-tum) romersk garnisonsstad, från 300-talet
biskopssäte. Efter Karl den stores erövring av
langobardriket 774 införlivades T. 806 med
konungariket Italien. 1027 blev T. ett biskopligt
län, vars suverän, biskopen, var tysk riksfurste;
som sådant bestod det till 1803, då T.
införlivades med Österrike. 1918 blev T. åter italienskt.
Staden T. är mest bekant för det
kyrkokon-silium, som hölls där i tre perioder 1545—63
(se Tridentinska mötet).
I motsats till de andra sydtyrolska städerna
har T. italiensk prägel. Bland kyrkorna intar
den under den äldre medeltiden byggda
domkyrkan förnämsta platsen. Från medeltiden härstam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
