Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trinidad (Västindien) - Trinitariernas orden el. Trefaldighetsorden - Trinitas - Trinitatis - Trinitrofenol - Trinitrotoluen - Trinom - Trinucleus - Trio - Triod - Triol - Triolein - Trional - Trionfante - Trioser - Tripalmitin - Tripitaka - Triplan - Triploid - Tripod - Tripoli (Tripolis, Libyen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Trinitariernas orden—Tripoli
361
kedja, Northern Range, som når 941 m ö. h.
Mellan de av djupa erosionsdalar fårade
bergryggarna finnas breda, av vittringsjord täckta
sänkor, vilka genomströmmas av floder. I n. och
s. äro kusterna branta, i ö. och v. låga och
klädda med mangrovevegetation. I s. v. ligger den
berömda asfaltsjön, Pitch Lake (areal 41 har), vars
botten består av ett mäktigt lager av järnhaltig
sand, innehållande 32—36% asfalt. Sedan sjön
upptäcktes 1888, ha där exploaterats 7,7 mill. ton
asfalt. I samma trakt finnas även heta källor,
talrika slamvulkaner och flera
petroleumfyndig-heter. — Klimatet är tropiskt och behärskas av
nordöstpassaden. Maj är varmaste månaden med
26—320 och febr, den svalaste med 18—240.
Under den långa torrtiden jan.—maj falla 25—75
mm regn per månad liksom under den korta
torrtiden i okt. — Befolkningens majoritet utgöres av
infödingar från Västindien av afrikanskt
ursprung. Därjämte finnas c:a 235,000 inv. med
härstamning från Ostindien jämte ett litet antal
kineser. Dessa asiater kommo till T. mellan 1845
och 1917 som kontraktkulier efter negerslaveriets
upphävande 1834 men ha efter kontrakttidens
utgång stannat kvar och utgöra nu ett säreget och
pittoreskt inslag av ostindiska sedvänjor med
buddism och risodling inom det amerikanska
kulturområdet. Den vita befolkningen består huvudsakl.
av engelsmän, fransmän, spanjorer och portugiser.
Engelskan är huvudspråk. — Av öns areal är c:a
V3 uppodlad. Det är den regnfattigaste v. delen
av ön, som främst utvecklats till plantageland.
Här odlas närmast kusten sockerrör, därinnanför
kakao av utmärkt kvalitet. Där konstbevattning i
sänkorna är möjlig, odlas ris och längs kusterna
kokospalmer. Andra viktiga produkter äro
tonka-bönor, maniok, jams, tomater, meloner, bröd- och
citrusfrukter, tobak och kryddnejlikor. The
Im-perial College of Tropical Agriculture i S:t
Augu-stine är ett ej blott för T. utan för hela tropiska
Sydamerika viktigt växtförädlings- och
försöks-inst. Kulturskogar upptaga 230,000 har, med bl. a.
inplanterad teak och Hevea. F. ö. är skogen
skyddad som statsdomän. Boskapsskötseln har ringa
omfattning trots förekomsten av
savannvegetation. T. är rikt på olika slags mineral. Ur
ekonomisk synpunkt är dock petroleum- och
asfaltutvinningen betydelsefullast, och petroleumindustrien
är T:s ledande näringsgren. Den kommersiella
produktionen började 1909, och ända till 1948 var
T. den främsta petroleumproducenten inom
Brittiska samväldet, då Borneo tog ledningen. Under
flera år har produktionen av råolja stagnerat vid
c:a 3 mill. ton per år. På gr. av T:s gynnsamma
läge ung. mitt i Brittiska samväldet ha uppförts
ett större antal raffinaderier med en totalkapacitet
av c:a 5 mill. ton per år. Den ledande koncernen
är Trinidad Leaseholds Ltd. Råolja importeras
även bl. a. från Venezuela. Produktionen av asfalt
utgjorde 1951 154,705 ton. — T. upptäcktes 1498
av Columbus och besattes under det följ. årh. av
spanjorer, som innehade ön till 1797, då den
intogs av engelsmännen. I freden i Amiens 1802
avträddes T. formligen till England. På 1600-talet
var T. tillhåll för s. k. buckanjärer.
362
Trinitariernas orden el. Trefaldighet
s-orden tillhör augustinkorherrarnas grupp och
stiftades 1198 med uppgift att lösköpa kristna
fångar. Dräkten var vit med rött och blått kors.
T. utdog 1894, men ännu består den 1594
utbrutna grenen barfotatrinitarierna. —
Även finnas trinitarinnor i Spanien
(sedan 1612).
Trinitas, lat., se Treenighet.
Trinitätis, se Trefaldighetssöndag.
Trinitrofenol [-5’1], kem., se Pikrinsyra.
Trinitrotoluè’n, kem., se Trotyl.
Trinom [-å’m], mat., polynom (se d. o.) med
tre termer.
Trinu’cleus (av lat. nu’cleus, kärna, knöl),
trilobitsläkte (se Trilobiter), som fått sitt namn
av tre på huvudet befintliga stora knölar.
Huvudet är omgivet av ett brett bräm, försett med
små, rundade urgröpningar, och kinderna äro
utdragna till långa horn.
Trio [tri’å], it., mus. 1) Musikstycke för tre
stämmor el. instrument; stråktrio sättes för
violin, altviolin och violoncell, p i a n o t r i o
för piano, violin och violoncell; sångtrio för
tre solostämmor benämnes vanl. tersett. — 2)
En melodisk mellansats av lugnare karaktär i
en menuett (scherzo) el. marsch. — T r i’o s
o-n ä t, stråktrio med generalbasinstrument
(klaver; på 1700-talet).
Triod [-å’d], se Elektronrör, sp. 557.
Triöl [el. -5’1], mus., en grupp av tre noter,
som skola utföras på samma tid som två med
samma tidsvärde.
Triolein, kem., se Ister.
Trionäl, se Sömnmedel.
Trionfa’nte [-ån-], it., mus., triumferande.
Trioser [-5’s-], se Sockerarter, sp. 651.
Tripalmitin, kem., se Ister.
Tripi’taka, skt, ”Trekorgsboken”, namn på
buddismens kanoniska skrifter efter de 3 huvuddelar,
”korgar” (sanskr., pali pitaka, korg), vari de äro
grupperade. Dessa tre huvuddelar äro V i n a y a-,
S u 11 a- och Abhidhammapitaka, av
vilka den förstn. innehåller regler för
kloster-el. ordenstukten (vinaya), den andra de för det
religiösa och etiska livet (dhamma) avsedda
kanoniska religiösa texterna (sutta), den sistn.
skolastiskt-systematiska utredningar och
definitioner till fastställande av dhamma i dess olika
yttringar. T. skall enl. den buddistiska traditionen
härstamma från Buddha själv och ha
sammanförts omedelbart efter dennes död på 1 :a konsiliet
i Rajagaha.
Triplän, flygplan, försett med 3 par vingar.
Triploid, se Polyploidi.
Tripöd, se Trefot.
Tri’poli [-å-] (förr Tripoli s), huvudstad i
konungariket Libyen, vackert belägen i utkanten
av en oas vid ö. änden av Lilla Syrten; drygt
140,000 inv. (1951), bestående av italienare,
judar, araber och negrer jämte biandfolk. De gamla
arab- och judekvarteren äro ännu täml.
ursprungliga, medan den åt hamnen vettande italienska
stadsdelen är helt modern. T. har en romersk
triumfbåge från 163 och kastell från 1518, nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
