Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trondheim - Trondheims domkyrka (Nidaros domkirke) - Trondheimsfjorden - Tromdheimsfältet (Trondhjems-) - Trondhjem - Tronföljd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
389 Trondheims domkyrka—Tronföljd 390
det blev ärkebiskopssäte. Vallfärderna till Olav
den heliges grav drogo en mängd människor till
T., särsk. till Olavsdagen 29h. I början av
1300-talet funnos 10—12 kyrkor och 4—5 kloster i och
kring staden. Genom freden i Roskilde blev T.
svenskt för en kort tid, 1658—60. 1877 fick T.
järnvägsförbindelse med Oslo, 1882 med Sverige
via Storlien. — Vid torget, med staty av Olav
Trygveson på hög pelare (ett verk av skulptören
Wilhelm Rasmussen), skära de båda
huvudgatorna Munkegata och Kongens gate varandra. Vid
den förstn:s sydända ligga Trondheims
domkyrka och Erkebispegården, vid dess nordända
fisktorget Ravnkloa och strax n. om Torget
Stiftsgården (bostad för kungen vid besök i T.; se
bild 9 å pl. vid Norsk konst). Västerut ligger
stadsdelen Ila, s. om Nidelva villastadsdelarna
öya och Singsaker samt Norges tekniske
hög-skole (öppnad 1910; med 8 avd. och 1,050 stud.
1951), ö. om älven Bakklandet med trähus och
trånga och krokiga gator, den forna lilla
fästningen Kristiansten samt Lademoen med
fabriker och arbetarbostäder. T. är ändpunkt för
Röros- och Dovre- samt Meråker- och
Nordlands-banorna. T. är mer handelsstad med stor handel
på Tröndelag och n. Norge än industristad (flera
konservfabriker; största företag Trondhjems
me-kaniske verksted, gr. 1843). Som rederistad
kommer T. som nr 13 bland Norges städer (1951).
Största rederi är Nordenfjeldske
dampskibssel-skab. T. är säte för Det kongelige norske
viden-skabers selskab, Nordenfjeldske
kunstindustrimu-seum, fylkesmannen i Sör-Tröndelag och biskopen
i Nidaros bispedömme. Utanför staden ligga en
biologisk station med akvarium samt på den
gamla gården Lade norska statens lärarhögsk. (högre
utbildning av folkskollärare).
Trondheims domkyrka (off. Nidaros
domkirke), Nordens mest praktfulla kyrkliga
byggnadsverk, var under den katolska tiden
Norges metropolitankyrka, invigd till minne av Olav
den helige (d. 1030). Här ligga flera norska
konungar begravna. Den äldsta T. byggdes av sten
av Olav Kyrre (1069—93), och hit fördes
helgonkonungens lik. Sedan Norge 1152 fått egen
ärkebiskopsstol, utvidgades den äldsta anläggningen,
en enskeppig kyrka med lägre och smalare kor.
Under den förste ärkebiskopens, Jon Birgerssons,
tid tillkom en del av tvärskeppet i
anglo-norman-disk stil. Ärkebiskop öystein Erlandsson (1157—
88) fortsatte tvärskeppsbygget samt uppförde
kapitel- el. skrudhuset i övergångsstil. Den
planlagda utvidgningen av koravdelningen, oktogonen
och långkoret (i st. f. Olav Kyrres kor och
långhus), utfördes huvudsakl. efter öysteins död och
pågick, tills ärkebiskop Sigurd Eindridesson (1230
—52) påbörjade uppförandet av ett nytt långhus.
Medan långhusets arkitektur visar stora likheter
med engelsk gotik, företer västfasadens skulptur
fransk påverkan. 1328 och 1428 härjades T. av
eld. I samband med utvidgningsarbeten under
ärkebiskop Erik Walkendorffs tid (1510—21) fick
väggen mellan långkoret och högkoret rik
sengo-tisk utsmyckning. Efter en eldsvåda 1531
istånd-sattes nödtorftigt koret, tvärskeppets norra
fly
gel och rummet under tornet, medan kyrkan i
övrigt fick ligga som ruin. De i bruk varande
partierna förstördes av eld 1708 och 1719. Först
1869 upptogs restaurerings frågan på allvar.
Betydande insatser ha gjorts av arkitekterna H. E.
Schirmer, E. C. B. Christie och J. O. B.
Nordhagen, vilken sistn. inlade stor förtjänst om v.
partiet och 1915 utgav en redogörelse för
återställ-ningsplanema. Om proportionerna och den
matematiska indelningen av kyrkan utspann sig en
häftig strid (”Ad quadratum”, 1919, av F.
Ma-cody Lund etc.). Till det inre stod domkyrkan
färdig vid Olavsminnets firande 1930. Från detta
år ledes arbetet av H. Thiis, som inriktat sin
verksamhet främst på fullföljandet av
västfasa-den samt rekonstruktion av de båda västtomen
och mittkvadratens torn. För
skulpturutsmyckningen ha anlitats bl. a. G. Vigeland, S.
Fredrik-sen och N. Schiöll, för glasmålningarna G.
Kiel-land. — Litt.: A. Albertsen, ”Förer for
Nidaros-domen” (1946); H. Thiis, ”Nidarosdomen” (1951).
Trondheimsfjorden, en 130 km lång fjord i
Sör- och Nord-Tröndelag fylken, Norge. Från
en yttre, med öppna havet förbunden s. v.—n. ö.
gren, Stj ömfjord, böjer T. vid Agdenes av mot
s. ö. och vid Stadsbygd mot n. ö. samt vidgar
sig vid Trondheim till den stora och breda
bassängen Strindfjorden. Största djup 578 m.
Trondheimsfältet (Trondhjems-), den
stora, huvudsakl. av mer el. mindre
metamorfose-rade kambrosiluriska sedimentära bergarter med
inblandat material från grönstenseruptioner
(kam-brosilurens v. facies).
Trondhjem, se Trondheim.
Tronföljd, den ordning, enl. vilken tronen
är-ves inom en monarki. Statens fordran på enhet
och odelbarhet nödvändiggjorde en
författningsenlig reglering av arvföljden, och med
länsvä-sendets majoratsprincip till förebild antogs vanl.
som grund för t. förstfödslorätten i rätt
nedstigande led, den lineala primogenituren,
d. v. s. företräde åt äldre gren framför yngre och
inom samma led för den äldre framför den
yngre. Tronföljdsordningen kan vara antingen a
g-n a t i s k, då successionen med ovillkorligt
uteslutande av kvinnlig stam övergår blott på
stamfaderns manliga bröstarvingar, el. k o g n a t i s k,
då den övergår även på kvinnliga bröstarvingar,
enl. regeln dock med företräde för manliga
bröstarvingar, men allenast inom samma led, varför,
då successionen övergått på en linje,
troninnehavarens döttrar gå före hans bröder el. andra
agnater, el. också a g n a t i s k-k o g n a t i s k, då
successionen, först sedan hela den manliga
stammen utgått, övergår på kvinnolinjen med
företräde inom denna nya dynasti för manliga
bröstarvingar, så länge sådana finnas.
Sverige blev under medeltiden ett valrike. Men
genom Västerås arvförening 1544 infördes
principiellt arvriket, till en början med agnatisk
lineal primogenitur. På grund av olika
omständigheter behövde nya bestämmelser tid efter
annan införas. Sålunda tillkommo Stockholms
arvförening 1590 och Norrköpings 1604, som
med-gåvo t. även för kvinnlig medlem av
konunga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
