Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trunkfartyg - Truppslag - Truppslagsinspektörer - Truppslagsofficersskolor - Trust - Trustee - Trut - Try - Trübner, Wilhelm - Tryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
403
T ruppslag—Tryck
404
med bryggan sammanhängande överbyggnad,
t r unken. Trunken utgör en effektiv
lång-skeppsförstärkning. Tankfartyg byggas i regel
med trunk.
Truppslag. Med hänsyn till sin beväpning,
utrustning, användning m. m. hänföras
arméstridskrafterna till olika t. De äro i Sverige
infanteri (jämte pansarinf.), kavalleri,
pansartrupper, artilleri, luftvärn, ingenjörtrupper,
signaltrupper och trängtrupper.
Truppslagsinspektörer finnas vid armén och
äro inf.-, pansar-, art.-, luftvärns-, ingenjör-,
signal- och tränginspektörerna. De ingingo
jämlikt 1942 års försvarsbeslut i Arméinspektionen
men äro sedan V10 1948, då denna upphörde,
avd.-chefer inom Arméstaben. T. ha närmast ansvaret
för vederbörligt truppslags organisation,
utrustning och utbildning.
Truppslagsofficersskolor, skolor för yngre
officerare vid armén. T. äro obligatoriska,
genomgås i regel under 3:e—5:e officersåret samt pågå
7—u mån. T:s uppgifter äro främst att bibringa
eleverna sådana kunskaper, att de bliva väl
skickade att tjänstgöra i
subalternofficersbefattning-ar samt hjälpligt kunna tjänstgöra som
kompanichefer (motsv.) i fält. T. utgöras av I n f a
n-teriofficersskolan (IOS),
Kavalle-riofficersskolan (KOS) och
Pansar-of f i cer s sk olan (POS), förlagda till
In-fanteriskjutskolan, Artilleriofficerssko-lan (ArtOS), Luftvärnsofficers
skolan (LvOS), Ingen jörofficersskolan
(IngOS) och Signalofficersskolan
(SignOS), förlagda till den 1951 inrättade
Artilleri- och ingenjörofficersskolan, samt
Träng-officersskolan (TOS), förlagd till
Arméns underhållsskola. Utbildningen vid t.
be-drives såväl teoretiskt som praktiskt, i senare
fallet vid vederbörligt truppslags skjutskola
(motsv.).
Trust [eng. utt. tra’st] (eng., eg. förtroende),
monopolistisk sammanslutning av företag inom
samma bransch. Benämningen är av amerikanskt
ursprung och härleder sig från den
organisationsform, som fick sitt mest bekanta uttryck
i Standard Oil Trust, grundad 1882. Denna
sammanslutning organiserades så, att aktieägarna i
ett flertal oljebolag överläto sina aktier till ett
antal förtroendemän (board of trustees) och i
stället mottogo t.-certifikat. Trustees erhöllo
därigenom bestämmanderätten, medan aktieägarna
garanterades en pro rata-fördelning av samtliga
vinster inom de av t. kontrollerade företagen.
Numera äro organisationsformerna ganska
varierande. Med t. menar man över huvud alla
monopolsammanslutningar, där aktiemajoriteterna i
de samverkande företagen i en el. annan form
kontrolleras av en intressentgrupp. Genom den
därmed följande enhetliga ledningen av företagen
skiljer sig t. från kartellen, varmed i regel
avses en sammanslutning för olika syften av fritt
arbetande företag. Ang. t:s ekonomiska
betingelser och t.-lagstiftning se Monopol.
Trustee [trasti’], eng., fullmäktig, förvaltare,
god man.
Trut, zool., se Måssläktet.
Try, bot., se Lonicera.
Trübner [try’pnar], Wilhelm, tysk målare
(1851—1917), elev först av Feuerbach, senare av
Leibl. En kraftig naturalism blev kännetecknande
för hans konst. I sitt motiwal var han
synnerligen mångsidig och målade utom genrebilder och
mytologiska scener även landskap och
förträffligt karakteriserade porträtt. T. var en av
grundarna till Secessionen i München, varifrån han
flyttade först 1896 till Frankfurt a.M. och
därefter 1903 till Karlsruhe, där han blev prof.
Bland ett flertal skrifter, som han utg., märkes
särsk. den självbiogr. ”Personalien und
Prin-zipien” (1912, 3:e uppl. 1918). — Litt: Monogr.
av J. A. Beringer (1917).
Tryck, fys., den kraft, som verkar på
ytenheten av en yta. Verka således på en yta
A likformigt fördelade krafter, vilkas resultant
är K, så är t. mot ytan p = —7. I fysikaliskt
yr
språkbruk skiljer man skarpt mellan kraft och
t., medan detta i vanligt språkbruk ofta ej är
fallet. T. är en av de storheter, varmed man
brukar karakterisera en homogen och isotrop
kropps fysikaliska tillstånd. De flesta
fysikaliska egenskaper hos kropparna bero i större el.
mindre grad av t. Omfattande undersökningar
av kropparnas egenskaper vid mycket höga t.
ha utförts under senare tid, främst av P. W.
Bridgeman. Ursprunget till de krafter, som
åstadkomma ett t., kan vara av mångahanda olika
slag. Det kan bestå t. ex. däri, att molekylerna
i en vätska el. gas stöta mot ytan, el. däri, att
strålning av något slag infaller mot ytan. I sistn.
fallet äro dock t. alltid mycket små. — T. mätas
med manometer el. barometer (för mätning av
lufttryck); extremt höga t. kunna mätas även
genom att bestämma den motståndsändring, som
en metalltråd därvid erfar. — Den absoluta
måttsenheten för t. är 1 dyn/cm2. Denna
t.-enhet kallades tidigare 1 bar. Numera avses
vanl. med 1 bar t. 1 million dyn/cm2. På
senare tid användes särsk. inom meteorologien även
enheten 1 millibar = 1,000 bar. Det t., som
vätskor och gaser utöva mot väggarna av de
kärl, vari de innehållas, mätes såväl i
vetenskapligt som i praktiskt bruk ofta i millimeter el.
centimeter kvicksilver, d. v. s. man anger, huru
lång den vertikala kvicksilverpelare är, som på
sitt underlag verkar med ett t. = det rådande t.
Ofta betecknas 1 mm kvicksilver 1 torr.
Mycket vanligt är också att ange t. i atmosfärer.
1 atmosfär el. fysikalisk atmosfär
(förk. atm) är = t. av en 760 mm lång
kvicksilverpelare av o0 temp. och vid normal tyngd.
Inom tekniken använder man en särskild t.-enhet,
den tekniska atmosfären (förk. at), som
är = 1 kgf/cm2 = 1 kp/cm2. Den fysikaliska
och den tekniska atmosfären äro nästan lika stora
(se nedan). Mellan t.-enheterna råda följ,
samband:
1 atm = 1,03328 at el. kgf/cm2 = 1,01325 bar.
1 at el. kgf/cm2 = 735,52 mm kvicksilver.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
