Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trä (ved)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
419
Trä
420
Snitt genom fyrårig tallstam.
b bast, br bark, h hartskanal, hv höstved, k kambium,
m märg, ms märgstråle, vv vårved, å årsringsgräns.
ga de ovan nämnda märgstrålarna
(tvärparenkym-celler), dels omsluta kärlen, bilda hartskanaler i
veden, förekomma strödda el. som sista skikt i
höstveden (längdparenkymceller). — Vid
tilltagande ålder undergår veden hos många träslag
en normal förändring i stamdelens inre.
Cellvävnaderna upphöra att vara ledande för vätskor,
veden uttorkar, och ofta avlagras garvämnen,
färgämnen och hartser m. m. Dylik ved benämnes
kärnved i motsats till den yttre friska veden,
som kallas s plint (se d. o.) el. ytved.
Oberoende av träslaget är vedens kemiska
sammansättning ung. följ, i askfritt
tillstånd: kol 50%, väte 6,2%, kväve 0,1 °/o och syre
43,7 °/o. Den fasta stommen i veden är i
huvudsak uppbyggd av följ, ämnen, som hos skilda
träslag kunna förekomma i något växlande
proportioner, näml, cellulosa, hemicellulosa, lignin och
garvämnen, äggviteämnen samt oorganiska
ämnen. Därjämte kunna i veden förekomma
åtskilliga andra ämnen, ss. socker, gummi, garvsyra,
stärkelse, harts, kamfer och betulin.
I askhalten hos t., vilken alltefter träslag,
stamdel och ståndort växlar mellan 0,2 och 5 °/o, ingå
även oorganiska föreningar av kalium, natrium,
järn o. s. v. med kiselsyra, fosforsyra o. s. v.
Ki-selsyran skänker veden ofta stor hårdhet.
Veden håller därjämte alltid betydande mängder
luft och vatten. Absolut torrt t kan endast
erhållas genom upphettning till ioo°, men detta
tillstånd är obeständigt, då cellväggarna ur
luftens fuktighet upptaga och binda hygroskopiskt
vatten, tills ett jämviktsläge med rådande
luftfuktighet inträder, då man erhåller lufttorrt t.
Vid tekniska beräkningar brukar vattenhalten i
lufttorrt tillstånd beräknas till 15 %.
Samtidigt med förändringarna i t:s
hygrosko-piska vattenhalt ändras dess volym, det krymper,
resp, sväller (t. ”arbetar”).
Vedämnets specifika vikt är i det
närmaste lika hos alla träslag, el. 1,56, men den blir
för t. vida mindre och växlar efter träslag,
poro-sitet, vattenhalt, ståndort för trädet o. s. v. Spec.
v. av t. i lufttorrt tillstånd varierar från 1,40
(ko-kosträ) till 0,42 (poppel) och 0,40 (weymouthtall).
T:s hållfasthet (styrka) är i huvudsak
direkt proportionell mot spec. v. På grund av t:s
olika krympning i skilda riktningar ävensom och
framför allt på grund av ojämn upptagning el.
avgivning av vatten uppkomma spänningar i t.,
som utlösas i slagning el. kastning, samt
sönder-sprickning. — T:s kalorimetriska värmevärde
ligger i allm. något under 5,000 värmeenheter men
är något högre för hartsrika träslag. Effektiva
värmevärdet i lufttorrt tillstånd är omkr. 3,000
värmeenheter. — T. förstöres rätt hastigt. Detta
sker i huvudsak genom rötsvampars och lägre
förmultningsorganismers inverkan men även
genom insekter. Konserveringsåtgärder för t.
kunna än gå ut på luftens utestängande, t. ex. genom
förvaring i el. under vatten el. impregnering (se
Träkonservering) el. helt enkelt för flertalet
användningsområden genom t:s uttorkning och
skyddande mot fuktighet.
Genom torrdestillation av t. erhållas kol och
diverse destillationsprodukter, ss. tjära, beck,
träättika, träsprit och terpentin (se Träkolning och
Tjärbränning). Genom t:s sönderdelning på
mekanisk el. kemisk väg erhålles pappersmassa
ävensom fibermassa för diverse isolerings- och
bygg-nadsändamål. Av växande träd utvinner man
gummi, harts och terpentin genom att avsiktligt
såra träden, s. k. kådtäkt. Man kan i
fabriksmäs-sig drift även direkt extrahera harts och
terpentin ur hartsrik ved medelst lösande vätskor,
liksom man ur träslag, rika på garvämnen, t. ex.
ek och röd quebracho, framställer garvextrakt.
Virke el. trävaror benämnes t., som för
vissa ändamål erhållit en förberedande
behandling. Alltefter den förberedande behandlingens
omfattning och virkets användningsändamål
ur-skiljes en mångfald sortiment, som kunna
hänföras till följ, huvudgrupper: rundvirke, som
utgöres av avkortade stammar, bilat virke,
som med yxa el. bila två- el. fyrslagits, sågat
— t. ex. battens och laths (se dessa ord) samt
läkt, oftast i"Xi" till 2" — och hyvlat
virke (se Sågat virke), varjämte man under
rubriken vedbränslen särskiljer en mångfald
sor-timentstyper, ss. långved, kastved el. famnved,
ribbved, stubbved, bång- el. grenved, ristugg,
trä-hack el. karv (dessa senare sortiment på
maskinell väg finfördelat ris el. träavfall) och sågspån.
Bland rundvirkessortiment kunna följ, viktigare
sådana framhållas: sågtimmer, spiror och master,
slanor, telefon-, telegraf- och
kraftledningsstol-par, påltimmer, runt mintimmer, gruvstolpar el.
pitprops, björkprops, pappersmasseved,
tändsticks-virke m. fl.; av bilat virke: sliprar, bjälkar,
spar-rar, holländska bjälkar, byggnadstimmer m. fl.
Om f a n e r se d. o.
T. uppskattas vanl. i rymdmått,
undantagsvis i vikt el. i kvadratyta (t. ex.
tunnare fanerskivor), löpande längd (för props,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
