Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trädgårdsundervisning - Trädkrypare - Trädkult, träddyrkan - Trädmöss, klättrarråttor - Trädnäbbmöss el. spetsekorrar - Trädormar, pisk- el. pisksnärtormar - Trädormbunkar - Trädskatesläktet - Trädskola el. plantskola - Trädstäpper - Trädfiberplattor, träfiberskivor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
429
Trädkrypare—Träfiberplattor
430
Trädkrypare, hanne. Ur
”Våra fåglar i Norden”.
vudsakl. teoretisk undervisning, kompletterad med
demonstrationer och övningar. Utbildningen är i
viss mån specialiserad och omfattar i kurs för
växthus- och bänkkulturer (Alnarp och
Experi-mentalfältet), i kurs för fruktodling och
plant-skoledrift (Alnarp) samt i kurs för
trädgårdsanläggning (Experimentalfältet). Vid Söråker är
utbildningen icke specialiserad. Skolan vid
Urs-hult undervisar enbart i fruktodling. Där är
kurstidens längd endast io mån. Vid Alnarpsinst.
finnes sedan 1933 en högre trädgårdsutbildning.
Denna högre trädgårdskurs (= hortonomkurs) har till
ändamål att meddela mera ingående kännedom
om trädgårdsyrket för utbildning av konsulenter,
trädgårdslärare, stadsträdgårdsmästare,
kyrko-gårdsföreståndare, konsulterande
trädgårdsarkitekter m. fl. Undervisningen meddelas på 2
linjer, en för allmän trädgårdsodling och en för
trädgårdsanläggning och trädgårdskonst.
Utbildningen tar 2—2 V2 år. Utexaminerad elev antager
titeln hortonom.
Trädkrypare, Ce’rthia familiäris, tillhör fam.
t. av tättingarnas ordn. Den är ovan mörkbrun
med ljusa längsstreck, under vit. Längden är 12
—15 cm. Näbben är
svagt krökt,
stjärtpennorna styva. T.
förekommer i hela
Sverige och lever av
insekter, som den
uppsöker, klättrande
i spiral uppför
träden. Vintertiden
strövar den omkring
med mesflockar.
Trädkult,
träddyrkan, etnol.,
re-ligionsvet., bruk och
trosföreställningar,
som hos primitiva
folk och hos
allmogen anknytas till
träd och växter. En
viss helighet torde i
äldre tid ha
tillkommit fruktbärande
träd, t. ex. eken,
flädern, dadelpalmen
och mandelträdet,
men mera
framträda individuella träd,
vid vilka på grund av vissa omständigheter,
bl. a. även deras märkliga utseende (t. ex.
det ständigt grönskande trädet vid Uppsala
hednatempel), särskild uppmärksamhet fästs.
Vårdträdet är förbundet med husets välfärd,
livsträdet med en viss människas liv. I myten får
hela världen ett vårdträd, t. ex. Yggdrasil. En
orsak till trädens helighet torde vara, att gudarna
dyrkades i heliga lundar och gåvor till dem
upphängdes i träden. I Orienten hängas ännu
klädesplagg o. dyl. i vissa träd, ibland vid en helgongrav.
Den största utsträckningen har t. fått i bruken
att vid vissa fester kringbära och uppställa träd
och grenar, vilka ibland prydas. Dylika bruk
fö
rekomma hos alla folk och voro vanliga även i
antiken. Till dem höra majstång och julgran. I
den animistiska föreställningen bebos trädet av ett
andeväsen, t. ex. hyllemor, de antika dryaderna. —
Litt.: W. Mannhardt, ”Wald- und Feldkulte” (2:a
uppl., 2 bd, 1904—05); J. G. Frazer, ”The golden
bough” (3:e uppl., 12 bd, 1911—20; sv. övers, i
sammandrag, 2 bd, 1925); T. Palm, ”T.” (1948).
Trädmöss, klättrarråttor,
Dendromyi-nae, till fam. råttdjur hörande små afrikanska
gnagare med smärt kropp och stora öron. De
klättra i träd och bygga där runda, hängande bon.
Trädnäbbmöss el. spetsekorrar,
TupSi’-idae, förr fam. av däggdjursordn. insektätare, nu
förd till primatema som denna ordnings lägsta
grupp. T. finnas i Sydasien; de erinra till
levnadssätt och utseende om ekorrar.
Trädormar, pisk- el. pisksnärtormar,
Dry’ophis, till fam. snokar hörande ormsläkte
från Sydasien och Afrika. Hithörande arter
utmärkas av lång, pisksnärtsmal kropp och spetsigt
huvud. De tillbringa hela sitt liv i träden och leva
av fåglar, ödlor o. a. smärre djur. Den gröna
piskormen, D. mycterizans, blir 1,5 m lång. För
människor äro de i regel ofarliga. En art, den
2 m långa afrikanska Dispholidus typus, är den
enda t., vars bett kunna döda en människa.
Trädormbunkar, de till de egentliga
landormbunkarna (Filices) hörande ormbunkarna av fam.
Cyatheaceae, som utmärkas av en ända till 15 m
hög, ogrenad stam, vilken i toppen uppbär en
krona av rosettställda blad. Dessa ormbunkar få
härigenom ett palmliknande utseende. Bladen
falla successivt av, men rester av bladskaften
kvar-sitta på stammen, och från dessa utvecklas en
talrik mängd smärre birötter, som med sitt
flätverk omkläda hela stammen. Dessa ormbunkar
kunna nå en mycket hög ålder. De förekomma i
tropikerna i såväl Gamla som Nya världen. De
mest bekanta släktena äro Dicksonia (se bild vid
d. o.), Alsophila och Cyathea, som ofta odlas i
växthus. Vissa arter utbilda på bladskaften
glänsande hår, som användas bl. a. till
madrassfyllning.
Trädskatesläktet, Dendroci’tta, till fam.
kråk-fåglar av tättingarnas ordn. hörande sydasiatiskt
fågelsläkte, vars arter likna skatan.
Vandrareskatan, D. rufa, är allmän i Indien och hålles
där ofta i bur.
Trädskola el. plantskola, odling av unga
träd och buskar för utplantering på annan
växt-plats. Först under förra hälften av 1800-talet
började t. i större skala anläggas inom landet, och
i slutet av årh. kunde man göra sig i viss mån
oberoende av importen. De flesta och största t.
finnas nu i Skåne, s. Halland, Jönköpings- och
Linköpingstrakten samt i Mälardalen. Man måste
dock fortfarande importera grundstammar för
fruktträd och talrika andra växter.
Trädstäpper, bot., se Savanner.
Träfiberplattor, träfiberskivor (eng.
wallboard, fibre board), ett byggnadsmaterial, som
tillverkas på liknande sätt som papp och av
samma råmaterial. Skivorna (med råformatet 4 X 12
fot) äro antingen hårda, varvid pressning under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
