Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tusch - Tuschlav - Tusculum - Tusenfotingar - Tusen och en natt - Tusensköna - Tusenåriga riket - Tuskegee - Tussaud, Marie - Tussilago - Tussis - Tutanchamon (Tut-anch-Amon)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
513
T uschlav—T utanchamon
514
särskilt en målares sätt att måla, penselföring,
färganläggning. — Verb: T u s c h è r a
(tou-c h è r a).
Tuschlav, Umbilicäria pustuläta, en vanl. på
branta, solöppna, tidvis av nedsipprande vatten
fuktade klippväggar växande stor bladlav, som är
fäst vid underlaget i en punkt och på den askgrå
översidan försedd med stora bucklor, på den
nakna undersidan motsv. gropar.
Tüsculum, fornstad i Latium omkr. 18 km s.
om Rom, högt belägen ovanför Via Latina.
Romerskt 381 f. Kr. Flera romerska stormän hade
där villor, bl. a. Cicero. Förstördes vid slutet
av 1100-talet. Se även Frascati. Ruiner av en
gammal borg med ringmur, teater och
amfitea-ter. — Ordet T., urspr. med tanke på Ciceros
villa (hans Tusculanum), brukas i
betydelsen av lugn ort fjärran från storstadens buller.
Tusenfotingar, zool., se Myriapoder.
Tusen och en natt (arab. Kitäb alf lajlah wa
lajlah), medeltida berättelsesamling på egyptisk
vulgärarabiska. Innehållet i de olika
handskrifterna växlar starkt, men gemensam för dem alla
är ramberättelsen om hur kung Schahriar på
grund av sin hustrus otrohet låter döda varje ny
brud efter bröllopsnatten, tills den kloka
Schahra-zad så fängslar honom med sina sagor, att han
vill höra mer och tillbringar 1001 nätter med
henne, under vilken tid hon föder tre söner, och
kungen behåller henne som sin gemål. T :s kärna
är en persisk samling från 700-talet, ”Hezar
Afsaneh” (1000 äventyr), som innehållit ramen
och några andra av T: s sagor av persiskt och
delvis indiskt ursprung. Till denna kärna, som
omkr. 800 överflyttats till arabiska i Bagdad,
lädes dels några andra fantastiska persisk-indiska
sagor, dels realistiska anekdoter och noveller om
kalifen Härün-er-Raschid samt andra rent
arabiska berättelser. Sin slutliga redaktion har T.
fått i Kairo, där en mängd skämt- och
skälmhistorier tillfogats. I stort sett torde T. ha fått
sin nuv. form under 1400-talet. Samlingen har
utgjort de arabiska yrkesberättamas repertoar
på kaféer och samlingsplatser, vilket förklarar
talrika grovkornigheter, avsedda att framkalla
skratt hos gatpubliken. T. blev känd och berömd
i hela Europa genom A. Gallands fr. övers. (12
bd, 1704—-17). — Arab, textuppl. bl.a. av M.
Habicht och H. O. Fleischer (12 bd, 1825—43),
W. H. Macnaghten (4 bd, 1839—42) samt en i
4 bd från Kairo (1890). Eng. övers, av R. F.
Burton (16 bd, 1885—88), ty. av G. Weil (4 bd,
1838—41) och framför allt E. Littmann (6 bd,
1922—28), sv. av H. Sandström (8 bd, 1836—51)
och (via en da. övers, av J. Östrup) av T.
Wenn-ström (6 bd, 1928). Ett mindre urval i övers, av
A. Moberg ingår i ”Världslitteraturen” (1928).
Tusensköna, Be’llis pere’nnis, en till fam.
korgblommiga hörande flerårig ört med i rosett
samlade, smalt omvänt äggrunda blad, omkr. 1 dm
höga stänglar samt gula disk- och vita el. skära
kantblommor. Växer vild på fuktiga ängar i s.
Sverige.
Tusenåriga riket, se Kiliasm.
NF XXI — 17
Tuskegee [taski’gi], stad i Alabamba, U.S.A.,
72 km n. ö. om Montgomery; c:a 7,000 inv. 1881
grundade Booker Washington här den kända
negerskolan Tuskegee Normal and Industrial
In-stitute.
Tussaud [tasåii’], Marie, engelsk
vax-porträttist (1761—1850), född i Strasbourg,
adopterades vid fem års ålder av en onkel i London,
vilken lärde henne att arbeta i vax. Vid dennes
död ärvde hon hans vaxfigurutställning. Efter
levande modell framställde hon Napoleons,
Walter Scotts o. a. berömdheters huvuden. Efter
hennes död leddes det alltmer berömda
vaxkabinettet av hennes söner. Det existerar ännu.
Tussilägo, bot., se Hästhov.
Tu’ssis, lat., hosta.
Tutanchämon [-k-] (T u t-a n c h-A m o n),
egyptisk farao av 18 :e dynastien (d. omkr. 1350
f. Kr.), regerade 9 år och fick successionsrätt till
Egyptens tron genom sitt äktenskap med en dotter
till kättarkungen
Amenhotep IV
(Echnaton). T.
besteg tronen som
en gosse på omkr.
10 år. Hans
regering var blott ett [-skuggkungadö-me;-]
{+skuggkungadö-
me;+} makten
innehades av rikets
stormän, som
genomförde en
våldsam reaktion
mot Amenhoteps
system. — T:s
berömmelse vilar
på fyndet (1922)
av hans grav
i ”Konungarnas
dal” på Tebes
gravfält, vilket
med pressrekla-
mens hjälp blev en journalistisk världssensation.
Till T:s historia har fyndet ej lämnat något
bidrag. I mots. till de övriga kungagravarna
i Tebes khppa, vilka alla plundrats i
forntiden, har emellertid T:s grav bevarats nästan
oskadad. Kort efter jordafärden ha rövare trängt
in i graven, men de anställde blott ringa skada,
vilken genast reparerades; senare har graven
lyckats undgå plundring. T :s grav är påfallande
liten till omfånget och knappast helt fullbordad.
I plan och anläggning liknar den exakt de övriga
gravarna i Tebe från samma period. En trappa
på 16 steg för in i berget, och genom en smal
korridor, 7,6 m lång, når man ”förrummet”, som
var uppfyllt med gravgods. I dess v. vägg förde
en dörr in till en mindre kammare, det s. k.
”annexet”, som även tjänade som upplag för
gravgods. En dörr i ”förkammarens” n. vägg,
bevakad av två statyer i kroppsstorlek över kungen,
förde in till den egentliga gravkammaren, 6,4 m
lång och 4 m bred, och till detta anslöt sig
gravens 4æ och sista rum, ”upplagskammaren”, 4 m
långt och 3,3 m brett, i vilket en mängd grav-
Detalj av den innersta
mumiekistan i Tutanchamons grav.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
