Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyngd - Tyngdkraft, tyngd - Tyngdkraftsbestämning, tyngdmätning - Tyngdlagen - Tyngdlyftning, atletik - Tyngdpunkt - Tynnelsö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
533
T yngd—Tynnelsö
534
Tyngd, se Tyngdkraft.
Tyngdkraft, tyngd, den kraft, varmed
jorden verkar på en kropp. T. beror på gravitationen
och är ömsesidig, d. v. s. kroppen verkar omvänt
på jorden med en lika stor men motsatt riktad
kraft. T. är den drivande kraften vid kropparnas
fria fall. Hindras en kropp från att falla, gör
sig t. gällande i det tryck el. den dragning,
varmed kroppen verkar på hindret. Dessa verkningar
kallas i fysikaliskt språkbruk kroppens vikt.
Riktningen av t. på en ort anges av lodlinjen. Är
accelerationen, som en fritt fallande kropp av
massan m erhåller på ett ställe, g, så är enl.
New-tons 2:a lag t, som verkar på kroppen, = m.g;
accelerationen g är således den t., som verkar på
massan i, el. m. a. o. g är ett mått på fältstyrkan
i jordens gravitationsfält. Vid studiet av detta fält
Tyngdkraftens acceleration i cm!sek-.
g
ekvatorn ........... 978,04
45° n. br........... 980,02
Berlin ............. 981,20
Köpenhamn .... 981,50
Lund ............... 981,50
Stockholm .. 981,04
Uppsala ..... 981,90
Oslo ....... 981,91
Helsingfors . 981,92
nordpolen .. 983,22
anges därför vanl. g. g avtar ovanför jordens yta
omvänt proportionellt mot kvadraten på avståndet
från jordens medelpunkt. Invid jordytan uppgår
^-värdets avtagande till c:a o,00031 cm/sek.2 för
varje meter.
Tyngdkraftsbestämning, tyngdmätning,
bestämmande av storleken av tyngdkraftens
acceleration och dennas variationer med polhöjden och
höjden över havsytan jämte undersökning av de
s. k. tyngdanomalierna.
Tyngdlagen, det speciella fall av lagen om den
allmänna gravitationen, som avser kropparnas
påverkan av tyngdkraften.
Tyngdlyftning, a 11 e t i k, gren av den s. k.
kraftsporten. Den kom under namn av atletik
till Sverige mot slutet av 1880-talet. Sedan t.
först sorterat under Svenska idrottsförbundet,
bildades 1908—09 Svenska atletikförbundet, som
t.o.m. 1920 omfattade både t. och brottning. 1922
ändrades namnet slutgiltigt till Svenska
tyngdlyftningsförbundet, som är
anslutet till det 1920 bildade Fédération
interna-tionale haltérophile. — Från hantlar, klot, vikter
och kulstänger av järn har man övergått till s.k.
skivstänger, där cirkelrunda skivor till
önskat antal med
klämskruvar
fastsättas på
stången. Den rörliga
delen mellan de
inre skivorna
(greppet) skall
vara minst 120
cm lång, diam,
minst 28 mm
samt stångens
totalvikt (med
klämskruvar) 25
kg. Skivorna
vä
Tyngdlyftning. Tvåarmsstöt.
ga (vid tävlingar) 1 V4, 2^2, 5, 10, 15 och 20 kg.
— Man skiljer på t. med pressning el. press,
ryckning el. ryck och stöt. Vid press (2-arms) sker
lyftning i 1 tempo till bröstet (genom utfall el.
nigsittande), där stången bör vila. Efter ett
markerat uppehåll pressas stången sedan, medan
kroppen hålles upprätt och benen raka, utan ryck
lodrätt upp, tills armarna bli fullt sträckta
(pressrörelse). Rycket (1- och 2-arms) utföres med en
enda, väl markerad rörelse från marken (genom
nigsittande el. utfall), tills armen (armarna) utan
pressning el. tryckning blivit sträckt (a) över
huvudet (benen i slutställningen raka). Vid stöt
(1- och 2-arms) utföres lyftet i 2 tempon. Först
lyftes (som vid press) vikten till brösthöjd (i
1-armsstöt till axeln) samt stötes därefter i en
enda distinkt rörelse över huvudet (överstöten;
genom lätt knäböjning-sträckning och utfall).
Tävling i t. äger rum på ett fast och jämnt
underlag, högst 4x4m. De tävlande indelas i
följ, viktklasser: bantamvikt (t. o. m. 56 kg),
fjädervikt (60 kg), lätt- (67,5 kg), mellan- (75
kg), lätt tung- (82,5 kg) och (tung) tungvikt
(över 82,5 kg). SM (i både i-arms- och
2-arms-lyft; lagmästerskap sedan 1945) och DM jämte
EM och VM (endast i 2-armslyft; trekamp:
2-armspress, -ryck och -stöt) i t. finnas, och t. har
ingått i Olympiska spelen sedan 1896 (utom 1900,
1908 och 1912), fr. o. m. 1928 i form av trekamp.
Tyngdpunkt, den matematiska punkt, i vilken
en kropps massa kan tänkas koncentrerad. Dess
läge beror på kroppens form och
massfördelningen inom kroppen. T. behöver ej vara någon punkt
inom kroppen själv, hos en ring t. ex. ligger t. i
dess centrum. T. kan betraktas som
angreppspunkten för resultanten till de krafter, som
tyngdkraften utövar i varje punkt. T. kan även sägas
vara medelpunkten för de parallella
attraktionerna på kroppens samtliga partiklar. En kons
el. pyramids t. ligger på föreningslinjen mellan
basens t. och spetsen samt på V4 av denna linjes
längd från basen. Cirkelytans, kvadratens och
rektangelns t. ligga i deras centrum, triangelns
i skärningspunkterna mellan de linjer, som
sammanbinda hörnen med motstående sidors
mittpunkter. Vid beräkning av t. hos ytor el. linjer
tänker man sig dessa försedda med en likformig
massbeläggning. Man kan lätt experimentellt
bestämma en kropps t. genom att i en tråd
upphänga kroppen först i en punkt, sedan i en
annan. Enär t. i båda fallen ligger i förlängningen
av upphängningstrådens riktning, bestämmes t.
genom experimentet såsom skärningspunkten
mellan dessa två linjer.
Tynnelsö, slott i överselö sn, Södermanland,
på den lilla Tynnelsön i Mälaren, nära Selaön,
5 km n. ö. om Strängnäs, och ett numera
styckat gods med ägor på Tynnelsön, Selaön och
Tosterön. Godset omtalas f. f. g. 1282, och möjl.
påbörjades redan detta årh. den borg, som ingår
i den nuv. byggnadens nedre delar. Från 1306
tillhörde T. biskoparna av Strängnäs, av vilka
K. Rogge på 1490-talet om- och tillbyggde
borgen till ståtlig höjd. 1522 belägrades och intogs
T. av Gustav Vasa, som 1527 gjorde T. till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
