Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyramin - Tyrann - Tyranni - Tyrannisera - Tyrannosaurus - Tyratron - Tyreoideapreparat - Tyresta - Tyresö - Tyrgils Knutsson (Torgils, Torkel)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
537
Tyramin—Tyrgils Knutsson
538
Tyramin, p-oxifenyletylamin, uppstår genom
bakteriell avklyvning av kolsyra från tyrosin
och kallas därför tyrosinets biogena amin.
T. ansluter sig i såväl kemiskt som
farmakody-namiskt hänseende nära till adrenalin; det
åstadkommer höjning av blodtrycket och kontraktioner
av den gravida uterus. T. förekommer bl.a. i
m j öldryga.
Tyra’nn (grek. ty’rannos), i det antika
Grekland en våldshärskare, särskilt en sådan, som
usurperat makten. Bland t. funnos många stora
statsmän och dugliga regenter. Då den populära
föreställningen ofta förknippade t:s styrelse med
våldshandlingar och ingrepp i den personliga
friheten, förbands begreppet t. småningom med
godtycke och grymhet, vilket blev bestämmande för
ordets moderna betydelse. Man skiljer på två
perioder av tyrannvälde, dels på 600- och
500-talet f. Kr., dels under den hellenistiska tiden.
Under den förra perioden uppträdde t. i en
mängd grekiska städer på Mindre Asiens västkust
och Greklands fastland omkring Isthmos, t. ex.
Miletos, Korint (Kypselos och hans son
Peri-andros), Megara, Aten (Peisistratos och hans
söner Hippias och Hipparchos), i samband med
striderna mot den härskande aristokratien. Det
vanliga var, att en kraftfull partiledare, ofta en
aristokrat, som skilt sig från sina klassbröder,
vann folkgunst och tillryckte sig statsledningen.
Tyrannväldet uppbars av sociala förhållanden.
I de nämnda städerna hade industri och handel
tagit starkt uppsving. Arbetarna, som voro fria
män, utgjorde en homogen massa med likartade
intressen utan utsikt att komma sig upp; i
kampen mot aristokratien blev på grund av deras
bristande organisation följden den, att ledningen
lades i en mans händer. T. ha också på allt sätt
tillgodosett folkets intressen och välfärd.
Därmed överensstämde deras aktiva utrikespolitik.
Tyrannväldet under den hellenistiska tiden hade
mera karaktär av militärdiktatur.
Om tyranner i Siciliens historia se Sicilien, sp.
120. — De trettio t. kallas den oligarkiska
styrelse, som insattes i Aten efter 404 f. Kr. —
Litt.: M. P:n Nilsson, ”De grekiska t.” (1941).
Tyranni (fr. tyrannis), godtycklig el.
förtryckande regeringsmakt (jfr Tyrann);
vålds-herravälde, grymhet.
Tyrannisera, förtrycka. — Adj.: Tyr
a’n-n i s k.
Tyrannosåu’rus, se Skräcködlor.
Tyratron, se Thyratron.
Tyreoidèapreparat, se Thyreoideahormon.
Tyresta, område i Österhaninge sn, Stockholms
län, 20 km s. ö. om Stockholms centrum, inköpt
1936 av Stockholms stad och avsett som
friluftsområde och naturreservat; 14,16 km2.
Tyresö. 1) Kommun i Stockholms län,
Sot-holms hd, på Södertörns n. ö. kust, kring
Kalvfjärden; 72,17 km2; 3,620 inv. (1955). Skogs- och
bergstrakt av utpräglad skärgårdsnatur; på
Kalvnäset Telegrafberget (84 m ö. h.). 345 har
åker. Beläget 10—15 km från Södermalm i
Stockholm, varmed det har bussförbindelse, hör
T. till Stockholms yttre förortsområde. De vid
Tyresö slott.
Drevviken från omkr. 1915 uppkomna
villasamhällena, Kumla, Trollbäcken och
Hanviken, äro numera sammanväxta med
Vende 1 s ö till ett vidsträckt villaområde med 3,739
inv. (1951; därav 2,304 i T. och 1,435 i
österhaninge). Vid Erstaviken och på öarna finnes
likaså villabebyggelse, företrädesvis bestående av
sommarvillor, ss. T y r e s ö-S t r a n d och B r
e-vik. Större delen av socknen lyder under T.2),
från vars ägor dock stora områden på senare
tid avsatts för främst sportstugebebyggelse; de
vidsträckta och vilda skogarna användas av
stockholmarna som sportområde. Kyrkan är
byggd av tegel 1639—41 av Hans Ferster. Den
är utomordentligt rikt smyckad genom gåvor av
ägarna till T.2). Bl. a. märkes gravmonument
över Gabriel G: son Oxenstierna. Pastorat i
Stockholms stift, Södertörns kontr.
2) Numera huvudsakl. styckat gods i T.x).
Slottet är byggt av sten i två våningar med 6
torn och har 2 flyglar. Det härstammar från
1630-talet och blev på 1890-talet restaurerat under
ledning av G. Clason. T. är känt sedan medeltiden.
På 1600-talet tillhörde T. i ett par generationer
ätten Oxenstierna. 1892 inköptes det av påvlige
kammarherren markis C. Lagergren och övergick
jämte inventarier vid hans död 1930 genom
testamente till Nordiska museet. Slottet och den
vackra parkanläggningen hållas tillgängliga för
allmänheten. — Litt.: ”En bok om T.” (1933).
Tyrgils Knutsson (T o r g i 1 s, Torkel),
marsk (d. 1306). T. nämnes f. ggn 1283 och var
1288 riddare och riksråd. Under konung Birger
Magnussons omyndighet (1290—98) och även
under de närmast följ, åren stod T. i spetsen för
riksstyrelsen. 1293 företog han ett krigståg till
Karelen och byggde där fästet Viborg. 1300
an-lade han fästet Landskrona vid Neva, vilket dock
snart intogs av ryssarna. Emot kyrkan uppträdde
T. med radikala planer, syftande till det andliga
frälsets principiella upphävande; hos
prästerskapet rådde därför missnöje med han styrelse.
Sedan Birger nått myndig ålder, inträdde den
kritiska tiden för T. Till att börja med lyckades
han väl hävda sin ställning. Birger fortsatte
den antikyrkliga politiken, som 1303 tycks ha nått
kulmen. S. å. tillbytte sig T., som ingått
äktenskap med en tysk furstedotter, av kungen
oerhörda domäner, och 1304 inspirerade han
sanno
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
