Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
579
Tyskland
580
är Duisburg, beroende på att man alltmer börjat
utnyttja kanalnätet inom Ruhrområdet för utskeppning
av kol direkt från gruvan. Därigenom undvikas de dyra
järnvägstransporterna till Duisburg-Ruhrorts hamnar,
där blott 3 mill. ton kol lastades 1950 mot 17 mill. ton
1937. Under samma tid tiodubblades emellertid
importen av utländska kol denna väg.
Med sin förstörda industri och handelsflotta återfick
Västtyskland först 1951 balans i sin utrikeshandel;
dessförinnan hade den balanserats med marshallmedel.
Textilindustrien och den kemiska industrien ha efter
kriget i särskilt hög grad bidragit till exportökningen,
som på allt sätt stödjes av staten genom bl. a. 4-åriga
exportkrediter och skattelättnader. Största delen av
Västtysklands import från Sverige är frilistad, men
trots detta försvåras handeln genom tullmurar, som
skydda tyskt jordbruk, stålindustri m. m. Många varor
kunna därför likväl icke utbytas annat än i genom
handelsavtal bestämda kontingenter, av vilka den största
för Sveriges del 1953 var 5,65 mill. ton järnmalm.
1953 var Västtysklands exportvärde 18,3 milliarder
DM mot en import på 15,8 milliarder DM. överskottet
har bl. a. resulterat i att Västtyskland fått ett större
tillgodohavande än något annat land inom den
europeiska betalningsunionen (EPU), och Vi 1954 uppgick
det till 821 mill. DM. 62 % av införseln och 72 °/o av
utförseln utbyttes 1952 med EPU-länder. Västtysklands
handel har delvis letts in på helt nya vägar. Av den
vegetabiliska importen till T. kommo sålunda 1938 17 °/o
från östblocket och endast 21 °/o från dollarområdet.
1951 voro motsvarande siffror för Västtyskland 3 °/o,
resp. 41 •/.. Påfallande är, att stenkol samtidigt är en
stor införsel- (1952 12,8 mill. ton) och utförselvara
(23,3 mill. ton). — Både råg och vete importeras, främst
från U.S.A., som leverera 2/s av vetet. Holland och
Danmark sända fläsk, ost och ägg, likaså smör, vilket
kommer även från övriga Norden.
Handeln inom T. mellan Västtyskland och
Östtyskland är liten, vilket försvårar försörjningen i bägge
områdena. Östtyskland får järn och stål, medan
textilier och något lantbruksprodukter skickas i retur.
Östtysklands utrikeshandel 1952 var av ungefärlig
mel-lankrigsomfattning för området, men den är numera
otillräcklig. Till 65 % sker den med Ryssland-Polen,
medan blott 20 °/o gå utanför östblocket.
Kommunikationer. 1920 bildades Deutsche
Reichsbahn (DR), som ägde bestånd till 1945, då
järnvägsnätet delades på de fyra ockupationszonerna. I den
ryska har signaturen DR behållits, medan västzonernas
banor fr. o. m. 1949 organiserats som Deutsche
Bundesbahn (DB). Av den rullande materielen, som 1936
omfattade bl. a. 21,500 lok, 66,200 person- och 590,100
godsvagnar, funnos i maj 1945 resp. 65 °/o, 40 ®/o och 75 *1»
i användbart skick. 1948 hade Deutsche Bundesbahn
504,223 anställda. Återuppbyggnaden efter 2:a
världskriget gick dock så snabbt, att redan 1948 voro i
Västtyskland 77 °/o av de 3,500 spårkilometer, som förstörts,
åter trafikabla. I Östtyskland, där banlängden 1952
utgjorde c:a 12,000 km (1938 14,000 km), voro blott 500
km (1938 6,000 km) flerspåriga linjer. De no enskilda
banor, som funnos i Östtyskland, förstatligades
1949-Det västtyska nätet omfattade 1951 30,690 km
statsbanor, varav 12,334 km dubbelspår. Endast Belgien har
De starkast trafikerade insjöf artslederna i Västtyskland.
Sträcka Längd i km T ransportintensitet i 1,ooo-tal ton per km 1936 1951
tätare järnvägsnät än Västtyskland med 151 km per
1,000 km2 landyta (Sverige 37). Bortsett från
lokaltrafiken kring Hamburg och Berlin, förekommer elektrisk
drift blott i s. T. på 1,755 bankilometer med München
som centrum. 1951 befordrade Deutsche Bundesbahn
1,234 mill. resande, varav 10 °/o på Hamburgs S-bahn.
I intet annat land utgör godstrafiken så stor andel av
transportarbetet som i Västtyskland. Zongränsen
mellan Västtyskland och Östtyskland har bryskt lamslagit
stora delar av det tyska järnvägsnätet. Bl. a. har den
västtyska förbindelsen med Skandinavien över
färje-leden Sassnitz—Trelleborg tidvis varit stängd (jfr
Trelleborg—Sassnitz), varför trafiken måst ledas omvägen
över Jylland och Själland. En förbättring innebar den
1952 nyinrättade färjeleden Grossenbrode—Gedser,
vilken efter ombyggnad av anslutningslinjen
Lübeck—-Grossenbrode fr. o. m. 1954 får stor betydelse för de
genomgående expresstågen. Den öst-västliga trafiken
dominerade i T. före 1945, men är nu helt obetydlig.
Alla huvudvägar av r:a ordningen
förstatligades 1934. Detta år påbörjades också byggandet av
Reichsautobahnen el. autostrador. 1938 omfattade
vägnätet i hela T. 215,704 km; 1950 funnos i Västtyskland
127,621 km, varav 2,116 km voro autostrador. —
Lastbilstrafiken är starkt utvecklad i T.,
men dess konkurrens med järnvägarna är statsreglerad,
så att antalet fjärrbilar med tillåten trafik över hela
Västtyskland är begränsat till 11,000 st.
T:s handelsflotta var 1939 världens till
storleken femte med ett totalt tonnage av närmare 4,5
mill. bruttoregisterton. Därav förlorades 2/s i 2:a
världskriget, och resten beslagtogs, så att blott 3 °/o
återstodo 1945. Ännu 1949 hade Västtyskland blott 9 °/o
av förkrigstidens handelsflotta, men sedan kom en rask
ökning till 34 °/o 1ls 1953. 1952 funnos utom fiskebåtar
1,883 handelsfartyg om 1,2 mill. bruttoregisterton. 1,698
enheter hade hemort vid Nordsjön och av dem hälften
i Hamburg. Av de 54,700 fartyg, som 1952 anlöpte
västtysk hamn, gingo 13,803 till Hamburg, 7,344 till
Bremen och Bremerhaven, 4,097 till Lübeck, 2,824 till
Emden och 1,922 till Flensburg. Av de 10,3 mill. ton,
som exporterades, fraktades 4,0 mill. ton på egna
fartyg, 1,3 mill. ton på svenska och 1,0 mill. på
engelska. De största hamnarna, Hamburg och Bremen,
hade 1952 37, resp. 25 km kajlängd.
T:s relativt flacka landyta har möjliggjort en
omfattande inlandssjöfart. 1936 förhöll sig
transportvolymen inlandssjöfart: järnväg som 1:3, och den
relationen nåddes i Västtyskland åter 1952, sedan
kanalernas krigsskador reparerats. — Vattenledernas längd
var 1953 i Västtyskland 4,753 km, varav 1,087 km voro
kanaler och 693 km kanaliserade floder. I Östtyskland
finnas totalt c:a 2,000 km vattenvägar. 1952
färdigställdes den 4,2 m djupa Amsterdam—Rhen-kanalen, som
nu tillåter även de största rhenångarna att gå ut över
Amsterdam. Bland tyska kanaler är
Nord-östersjö-ka-nalen med 13,7 m djup viktigast. Duisburg med 25 km
kajlängd är den största insjöhamnen, men även
Dortmunds hamn med 11 km kaj är betydelsefull. En
viktig led är den på 1930-talet färdigställda
Mittellandka-nalen, som skapat förbindelse mellan Rhen och Oder.
För att minska antalet slussningar har den förts på
akvedukter över Weser och Elbe men står dock i
förbindelse med floderna genom
sidoslussar Samtidigt som
ruhr-kolen denna väg kunna
distribueras österut, går bl. a. malm i
retur från Hannover-trakten.
Elbe är segelbar c:a 860 km från
mynningen, och från Hamburg
till Moldau-mynningen kunna
pråmsläp framföras. Viktigast
bland pågående arbeten är
utvidgningen av Rhen—Main—
Donau-kanalen och
Dortmund—-Emskanalen för större fartyg
samt kanaliseringen på franskt
territorium av övre Rhen på en
längd av no km mellan Basel
och Strasbourg.
Tyskt trafikflyg
utvecklades hastigt efter 1 :a
världskriget, och då det 1926
koncentrerades till Deutsche
Lufthansa, innebar det
sammanslagning av mer än 40 företag.
Efter 2:a världskriget har den
civila luftfarten omhänderhafts
Main (Aschaffenburg—Rhen) .................. 87 2,595 4,737
Rhen (Rheinfelden—holländska gränsen) ..... 713 19,481 19,933
Elbe (Schnackenburg—Hamburg) .............. 146 8,170 2,183
Weser (Minden—Bremen) .................... 164 2,312 1,634
Dortmund—Ems-kanalen (Dortmund—Emden) . 269
Dortmund—Datteln ............................ 19 4,181 3,338
Datteln—Bergeshövede ...................... 89 10,969 11,631
Bergeshövede—Herbrum ....................... 105 7,290 6,851
Herbrum—Emden .......................,....... 56 6,979 4,392
’ Mittellandkanalen (Ems—Weser—Elbe) ...... 325
Bergeshövede—Minden ........................ 102 । 3,948 j 5,843
Minden—Braunschweig ........................ 119 | 1,927 [ 4,119
j Rhen—Herne-kanalen (Duisburg—Datteln) ..... 51 10,348 9,771
l Lippe Seitenkanal (Datteln—Wesel) ......... 62 1,468 i 5,373
l Küstenkanal (Ems—Oldenburg—Hunte) ......... 70 l 418 l 2,721
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
