Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - Religiösa förhållanden - Undervisningsväsen - Tidningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
583
Tyskland
584
nar 6 ärkebiskopsstift och 17 biskopsstift med
ärkebiskopen av Köln som primas.
Gammalkatolikerna ha en biskop i Bonn.
Undervisningsväsen. Allmän skolplikt infördes
i de olika tyska delstaterna i början på
1800-talet och utvidgades i Weimarförfattningen till
att utöver minst 8 års folkskola omfatta 3-årig
yrkesutbildning i form av deltidsundervisning om
6—12 veckotim. Samma bestämmelser gällde i
stort sett under den nationalsocialistiska regimen
och ha även övertagits av den västtyska
förbundsrepubliken; sedan 1949 är i vissa delstater
folkskolan utsträckt till 8 V2—9 år. Medan
undervisningsväsendet under Hitler-tiden stod under
enhetlig ledning av en Reichsminister für
Wis-senschaft, Erziehung und Eolksbildung, är det
nu i Västtyskland åter liksom under
Wei-marrepubliken decentraliserat till delstaternas
Kultusminister. I huvudsak uppvisar det
västtyska skolväsendet följ, struktur. Gemensam för
alla bam från fyllda 6 år är en, i regel 4-årig,
bottenskola (Grundschule). Härifrån avgrena sig
å ena sidan folkskolans 4- el. 5-åriga högstadium
med frivillig undervisning i ett främmande språk,
i regel engelska, å andra sidan 6-åriga realskolor
(Mittelschulen) el. flickskolor (Lyzeen) samt
9-åriga högre allmänna lärov., de senare med 3
huvudtyper: humanistische Gymnasten med stark
tonvikt på klassiska språk (latin 9 år, grekiska
6 år), nyspråkiga Realgymnasien (med latin men
ej grekiska) samt Oberrealschulen för
matema-tisk-naturvetenskapliga studier. Konfessionella
skolor äro vanliga, särsk. i Bayern o. a.
romerskkatolska delstater. Enhetsskolor med 6-årig
bottenskola ha införts i delstater med
socialdemokratisk regering. — I Östtyskland har hela
undervisningsväsendet ställts under central
ledning och radikalt omgestaltats efter sovjetryska
förebilder. Gemensam för alla barn är där en
8-årig enhetsskola {Grundschule), på vilken bygga
dels en 4-årig Oberstufe med studentexamen, dels
en 3-årig yrkesskola. — Den högre
undervisningen bedrives förutom vid ett stort
antal ofullständiga högsk. och fackskolor vid 22
univ. i öst- och Västtyskland: Berlin med
Hum-boldt-Universität i östsektorn och Freie
Univer-sität i Västberlin, Bonn, Erlangen, Frankfurt,
Freiburg, Göttingen, Greifswald, Halle,
Hamburg, Heidelberg (landets äldsta univ., gr. 1386),
Jena, Kiel, Köln, Leipzig, Mainz (grundat 1946
på franskt initiativ), Marburg, München,
Müns-ter, Rostock, Tübingen och Würzburg. De 9
tekniska högsk. finnas i Aachen, Berlin
(Tech-nische Universität), Braunschweig, Darmstadt,
Dresden, Hannover, Karlsruhe, München och
Stuttgart. — Lärarutbildningen äger för
folkskollärare vanl. rum vid pedagogiska högsk. el.
akad. med studentexamen som grund; för de
högre skolformerna fordras i regel ämbetsexamen
vid univ. (Staat sexamen) med följande
praktisk-pedagogisk utbildning som provårskandidat
(Stu-dienreferendar), varpå följer utnämning till
Stu-dienassessor och efter visst antal tjänsteår till
Studienrat och Oberstudienrat. — Det fria och
frivilliga folkbildningsarbetet är
kon
centrerat till aftonskolor i städerna med namnet
Volkshochschulen. Endast i mindre utsträckning
förekomma på landsbygden internatskolor
(Heim-volkshochschulen).
Tidningar. Före nazistregimen voro de
förnämsta tidningarna i Berlin Börsen-Zeitung (gr.
1855), partilös, Tägliche Rundschau (1880),
Lo-kal-Anzeiger (1883) och Der Tag (1900), alla
nationella, Berliner Tageblatt (1871) och
Vos-sische Zeitung (1704), liberala, Deutsche
Allge-meine Zeitung (1861), organ för tyska
folkpartiet, Germania (1870), organ för centrumpartiet,
och den socialdemokratiska Vorwärts (1883).
Bland ledande tidn. utanför Berlin märktes
Ham-burger Nachrichten (gr. 1792), Hamburger
Frem-denblatt (1828), Leipziger Neueste Nachrichten
(1861), Hamburger Anzeiger (1888), Dresdener
Neueste Nachrichten (1893) och Frankfurter
Zeitung (1856). Den regionala pressen spelade en
stor roll. Efter 1 :a världskriget uppstodo flera
stora tidningskoncerner, bl. a. Alfred Hugenbergs,
som kontrollerade en rad nationalistiska och
monarkistiska organ, och Koncentrations-A.-G., som
omfattade c:a 130 socialdemokratiska tidn.
Nazistpartiets övertagande av makten i jan. 1933
medförde djupgående förändringar i tysk press.
De socialdemokratiska och kommunistiska tidn.
förbjödos helt. Flera borgerliga tidn. av olika
politisk färg måste också upphöra. De
återstående måste i största utsträckning anpassa sig
efter den nya regimen. Wolffs Telegraphisches
Büro, grundad i Berlin 1849, den ledande
telegrambyrån i T., uppgick 1934 i den av
Hitler-regimen kontrollerade Deutsches Nachrichtenbüro.
Man räknar med att det 1933 fanns 7,400 tidn.
i T., under det att antalet vid regimens fall 1945
gått ned till 977, varav c:a 350 voro partitidn.
Dessa, främst Völkischer Beobachter, Der
An-griff, Die braune Post, Das schwarze Korps och
Essener National-Zeitung, Görings organ, gingo
framåt. Särskild uppmärksamhet tilldrog sig
veckotidn. Der Stürmer, organ för
antisemitismen, en tid den största tidskr. i Tyskland.
Hitler-regimens fall 1945 medförde för tredje gången
under 1900-talet en genomgripande förändring
för den tyska pressen. Efter kapitulationen
förbjödos samtliga tidn. av ockupationsmakterna,
som sedan började utge Nachrichten-Blätter för
var sin zon. Under 1946 fingo tyskar
möjlighet att utge tidn. efter att ha erhållit licens av
militär regeringarna; vid årets slut var antalet
tidn. c:a 100. 1949 avskaffades i Västtyskland
licenstvånget, varefter antalet tidn. 1950 steg till
över 1,000; 1953 var antalet i Västtyskland c:a
1,250, av vilka de flesta emellertid äro relativt
små och anspråkslösa i utstyrsel. Av partitidn.
i Västtyskland kunna nämnas Rheinische Post
(Köln), organ för det kristligt demokratiska
partiet, och den socialdemokratiska Westfälische
Rundschau. Av politiskt oberoende tidn. märkas
Die Welt, 1953 förvärvad av Axel Springer, den
förnämste tidn.-kungen i T. efter 2:a
världskriget, som närmast stöder Adenauer, Frankfurter
Allgemeine Zeitung, som företräder den tyska
storindustrien, Süddeutsche Zeitung i München,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
