Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Törstfeber - Tössbo - Tössbo härad - Tössbo och Vedbo domsaga - Tösse - U - U (kemi) - Ubangi - Ubangi-Schari - Ubi bene, ibi patria - Ubier - Ubikvist, kosmopolitisk - Ubåt - Ubåtsbekämpning - Ubåtsjagare el. ubåtsjaktfartyg - Ubåtsjaktvapen - Ubåtsklocka - Ubåtskryssare - Ubåtsmoderfartyg - Ubåtsnät, nätspärr - Ucayali, Río
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T örstfeber—U cayali
653
Törstfeber, med., ett febertillstånd framför allt
hos små barn och spädbarn. T. benämnes också
saltfeber, emedan tillståndet framkallas av en
förhöjd saltkoncentration i vävnaderna.
Tössbo, storkommun i Älvsborgs län, i n. ö.
Dalsland, vid Vänern, bestående av
församlingarna Mo, Åmåls landsförsamling, Tösse med Tydje,
Änimskog, Fröskog och Edsleskog; 517,60 km2,
5,669 inv. (1955).
Tössbo härad, omfattande n. ö. Dalsland,
Älvsborgs län, består av kommunerna Edsleskog, Mo,
Fröskog, Åmåls landsförsamling, Tösse med
Tydje och Ånimskog. T. tillhör Åmåls fögderi,
Tössbo och Vedbo domsaga.
Tössbo och Vedbo domsaga, under Göta
hovrätt, omfattar Tössbo och Vedbo härader samt
654
Åmåls stad i Dalsland, Älvsborg län, vilka utgöra
1 tingslag med tingsställe i Åmål.
Tösse, kommun i Tössbo hd i Dalsland,
Älvsborgs län, ingående
iTössemedTydjeför-samling (1,202 inv. 1955), vid Vänern, s. v.
om Åmål; 59,75 km2, 873 inv. (1951), därav 269
inv. i stationssamhället T ö s s e vid
Bergslagsba-nan. T. är övervägande en skogs- och bergstrakt
med slättbygd kring Tösseån; skärgård i
Vänern. 1,438 har åker. Egendom: Strömsberg. I
T. finnes manganmalm, vartill Wargöns ab.
förvärvade brytningsrätten 1941. Kyrkan
(Tösse-Tydje kyrka) är byggd av gråsten och tegel 1848.
Det är Dalslands största kyrka. Pastorat i
Karlstads stift, N. Dals kontrakt. Tillhör
storkommunen Tössbo.
Uär latinska alfabetets tjuguförsta
bokstav. Det betecknar i svenskan två för
detta språk egendomliga vokalljud (hus,
hund), i övriga språk mest vokalljud, som
närmast likna sv. 0 i bo. Diftongbildande u
förekommer t. ex. i paus, Europa. Tyskt ü, inkommet i
svenskan i egennamn (Schück), är nu där fullt
likvärdigt med y. U. är förk. för bl. a. lat. urbs
(staden, särskilt Rom). På svenska bilar
betecknar U Västmanlands län.
U, kem. tecken för en atom uran(ium).
Uba’ngi, fr. Oubangui, Kongos största
högerbiflod, uppstår genom sammanflödet av Mbomu
(Bomu, 750 km) och Uèle (Uèlle). Längd (med
Uèle) 2,450 km; ständigt segelbar för större
fartyg till trakten av Bangui.
Uba’ngi-Schari, fr. Oubangui-Chari, koloni i
Franska Ekvatorialafrika (se d. o.).
U’bi be’ne, fbi pa’tria, lat., ”där man har det
bra, där är fosterlandet”, efter Cicero övertaget
slagord.
Ubier, en germansk folkstam vid mell. Rhen.
Deras huvudstad blev under Qaudius gjord till
en koloni, Colonia Agrippina, nu Köln.
Ubikvfst (av lat. ubique, överallt),
kosmopolitisk, kallas en växt, som förekommer över
större delen av jorden, där möjlighet för dess
existens förefinnes; art, som inom ett område
växer på en mängd olika slags ståndorter.
Ubåt, kortord för undervattensbåt (se d. o.).
Ubåtsbekämpning utföres med sjunkbomber
och minor som huvudstridsmedel men även med
flygbomber, art.-projektiler och i lägliga fall
torpeder. Vapenbärare, speciellt användbara för
ubåtsjakt, utgöras dels av jagare, torpedbåtar och
bevakningsfartyg, dels av specialbyggda
ubåts-förstörare av ett flertal olika typer, t. ex.
”fregatter” och ”korvetter”. Ubåtsjakt bedrives med
fördel även av kust- och fartygsbaserade
flygplan. För självförsvar kunna även handelsfartyg
utrustas med sjunkbomber, och artilleri.
Ubåtsjagare el. ubåts jaktfartyg,
lätt-manövrerade, snabbgående örlogsfartyg, utrustade
med lyssnarapparater samt med sjunkbomber
m. m. för ubåtars förstörande. Jfr Ubåts jaktvapen.
Ubåtsklocka.
Ubåtsjaktvapen. För att lokalisera en ubåt i
undervattensläge användas
undervattenslyssnings-apparater, ss. hydrofon, perifon och asdic. För
att sänka ubåten fällas el. kastas
sprängladdningar, som krevera i närheten av ubåten el. vid träff.
Förr användes vanl. sjunkbomber, men under och
efter 2:a världskriget tillkommo andra u.,
benämnda med täckord, t. ex. hedge-hog.
Ubåtsklocka, anordning för bärgning av
personal ur sjunken
ubåt. Sedan
dykare kopplat en
nedhalningswire
till den sjunkna
ubåten vid en av
dess
nedgångs-luckor, halas den
tryckfasta
klockan ned mot
ubåten. Vattentät
anslutning till
ubåten kring
ned-gångsluckan
åstadkommes med
bibehållande av
normalt lufttryck
i klockan.
Ned-gångsluckan till
ubåten öppnas,
ubåtsbesättningen
går upp i klockan,
förbindelsen av-
brytes med ubåtens inre, och klockan manövreras
upp till ytan.
Ubåtskryssare, se Undervattensbåt.
Ubåtsmoderfartyg är avsett för ubåtarnas
försörjning och besättningarnas förläggning.
Ubåtarna förtöja vanl. utanför varandra vid u:s sidor.
Ubåtsnät, nätspärr, grovmaskiga
ståltrådsnät, som uppbäras av flottar el. dyl. och utläggas,
ofta kombinerade med minor, i
farvattensför-trängningar, hamninlopp o. s. v. för att stänga
vägen för och snärja ubåtar.
Ucayali, R £ o U. [ri’å okaja’li], högerbiflod till
Amazonfloden inom Peru, uppstår av käll floderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
