Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ultraljud - Ultramarin, azurblått, lasurblått - Ultramikroskop - Ultramontanism - Ultra posse nemo obligatur - Ultrarapidkinematografi - Ultraröda strålar, infraröda strålar - Ultras - Ultrastrålning - Ultraviolett strålning, ultraviolett ljus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
687
Ultramarin—Ultraviolett strålning
688
härav vid flykt, då de av det mot ett föremål
reflekterade u. kunna uppfatta ett hinder. U. med
frekvenser upp till 40 kHz kunna frambringas
av vissa gräshoppor genom att de gnida
täckvingarna mot varandra. — Inom det
frekvensområde av u., som närmast ansluter sig till den
övre hörselgränsen, kan u. frambringas enl.
metoder, likartade med metoderna att frambringa
hörbart ljud, t. ex. med pipor el. sirener. Inom
de högre frekvensområdena måste andra metoder
tillgripas: den piezoelektriska
metoden, vid vilken u. genereras med användning av
en elektrisk svängningskrets, innehållande en
plattkondensor med en kvartsplatta i
mellanrummet mellan kondensatorplattorna, el. den m a
g-netostriktiva metoden, vid vilken en
stav av t. ex. nickel inbringas i en spole, som
genomflytes av en högfrekvent växelström. Med
dessa metoder kunna ljudintensiteter på upp
till 10 watt per cm2 erhållas, d. v. s.
ljudintensiteter, som äro av storleksordningen 10,000 ggr
större än ett kanonskotts. — U. har på senare
tid kommit till praktisk användning i allt större
omfattning. De höga ljudintensiteter, som kunna
uppnås, göra det möjligt att med u. framställa
emulsioner, vilket utnyttjats bl. a. vid
framställning av fotografiska emulsioner, el. andra
kol-loidala lösningar och att urgasa vätskor, bl. a.
smältor. U. kan utnyttjas även för nedbrytning
av högmolekylära ämnen, ss. stärkelse och
proteiner. Å andra sidan kunna partiklar, som fritt
sväva i en vätska el. gas, under inverkan av de
hydrodynamiska attraktionskrafter, som uppträda
i u.-fältet, sammanslås till större partiklar.
Härpå grundar sig en användning av u. för att
avlägsna dimma. U. kan också utnyttjas inom
tekniken för undervattenssignalering, för lödning,
för påvisande av undervattenshinder, för
indikering av fiskstim o. s. v. U. har fått användning
även inom tekniken, bl. a. för materialprovning
och för lödning. U. har hittills endast föga
använts inom medicinen, varvid man sökt utnyttja
den inverkan på kroppsvävnaderna, som u. har
(t. ex. vid behandling av reumatiska åkommor).
— Litt.: L. Bergmann, ”Der Ultraschall und
seine Anwendung in Wissenschaft und Technik”
(6:e uppl. 1954).
Ultramarin, azürblått, lasürblått,
färgämne, bestående av natriumaluminiumsilikat
och natriumpolysulfider, framställes genom
upphettning av lera, svavel och soda el. lera,
glauber-salt och kol. U. är olösligt i vatten, alkohol och
alkali men sönderdelas av syror under
svavelväteutveckling. U. användes till vatten-,
kalk-och oljefärg, för tapet- och tygtryck, till blåelse
m. m. Syntetisk u. kan ha olika färg,
beroende på framställningssättet. U.-blått är det
viktigaste, men även u.-violett, u.-rött och
u.-grönt förekomma. Äkta u. är pulveriserad
lapis lazuli.
Ultramikroskop, ett av H. F. W. Siedentopf
och R. Zsigmondy 1903 angivet mikroskop för
synliggörande av partiklar el. föremål av så små
dimensioner, att de ej kunna iakttagas med de
vanliga mikroskopiska anordningarna. För detta
ändamål betraktas föremålen, som skola
undersökas, genom ett vanligt mikroskop, under det
att de belysas med en intensiv ljuskälla på
sådant sätt, att det direkta ljuset från denna ej
kan intränga i mikroskopets objektiv; partiklar
kunna därför iakttagas som små ljusa punkter
mot en mörk bakgrund. Man kan med u.
syn-liggöra partiklar av storleken ned till 4
milliondels millimeter. U. har fått användning för
studium av kolloidala partiklar och av bakterier.
Ultramontani’sm, den urspr. geografiska (lat.
u’ltra mo’ntes, på andra sidan bergen, d. v. s.
Alperna) men från 1800-talets början
kyrkopoli-tiska beteckningen för romersk-katolska kyrkans
centralisation i påvedömet i Rom. U.,
uppkommen i Frankrike som en korsning av
restaura-tionskatolicismen efter Napoleons fall och
romantiken, fick sin förste förkämpe i J.-M. de
Maistre, vilken hänvisade till påvedömet som det
fasta värnet mot alla revolutionstendenser.
Publicisten Louis de Bonald hävdade samtidigt den
rom.-kat. kyrkotraditionens förmåga att ensam
tolka sanningen. U:s verklige skapare blev
La-mennais, som hävdade, att den absoluta
auktoriteten ligger hos den katolska kyrkan. Men
kyrkan är personifierad i påven, som sålunda äger
den absoluta sanningen och är ofelbar samt
därför skall regera kyrkan med obetingad
abso-lutism.
U. omfattades framför allt av jesuitorden och
fick påvlig sanktion genom Gregorius XVI:s
bulla ”Mirari vos” 1832. I Tyskland fick u.
med sin papalism och nyskolastik fast fot genom
Görres och de i Rom fostrade kyrkomännen.
Under Pius IX :s pontifikat trängde u. alltmer fram
genom jesuiternas gynnande, läran om Marias
obefläckade avlelse och ”Syllabus” 1864 samt
segrade definitivt genom Vatikankonsiliet 1870.
— Litt.: F. Heiler, ”Der Katholizismus” (1923).
U’ltra po’sse némo obligätur, lat., ingen kan
tvingas fullgöra en omöjlig prestation.
Ultrarapidkinematogräf, se Kinematografi, sp.
314.
Ultraröda strålar, infraröda strålar,
se Värmestrålning och Spektrum.
U’ltras, se Ultra.
Ultrastrålning, se Kosmisk strålning.
Ultraviolett strålning, ultraviolett Ij us,
fys., elektromagnetisk strålning av våglängder
mellan c:a 3,900 Ä (Ångströmenheter) och 140
Å. Det ultravioletta spektralområdet är i
totalspektrum beläget mellan det synliga spektrum
och röntgenspektrum. Att det t. ex. i solspektrum
på den kortvågiga sidan av det synliga violetta
ljuset finnes en för det mänskliga ögat osynlig
strålning, u., kan man påvisa t. ex. genom dess
egenskap att bringa en zinkbländeskärm att
fluorescera el. genom dess förmåga att svärta en
fotografisk plåt. Undersökningar ha visat, att
för vissa djur, t. ex. bina, den kortvågiga
gränsen mellan synbar och icke synbar strålning
ligger ett gott stycke ut i det ultravioletta
spektralområdet. U. har kraftiga kemiska verkningar.
Man kallade därför tidigare dessa strålar k
e-miska strålar och ansåg dem vara av
sär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
