Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ulvsunda - Ulvsundasjön - Ulåsa (Ulfåsa) - Ulvöhamn - Ulvön - Umanak - Umbellater, flockblomstriga (växter), flockväxter, parasollväxter - Umbelliferae - Umberto I (konung av Italien) - Umberto II (furste av Piemonte) - Umbilicus - Umbra (skugga) - Umbra (jordfärg) - Umbrien - Umedalens sjukhus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ulvsundasjön—Umedalens sjukhus
691
seet. Vid U. fanns under 1800-talets första
årtionden en fajansfabrik, som stod under ledning
av Chr. A. Linning; dess numera sällsynta varor
äro av svart och bronsgul lera med
reliefdekoration.
Ulvsundasjön, fjärd i ö. Mälaren n. v. om
Kungsholmen i Stockholm. Den grunda
Bällsta-viken sträcker sig åt n. v. till Sundbyberg. Den
ö. delen av U. tillhör Stockholms hamnområde.
Ulvåsa (U 1 f å s a), gods i Ekebyborna sn i
Östergötland, vid Boren 8 km från Motala,
omfattar med underlydande 685 har, därav 355
åker. Av den äldsta gården, belägen på en udde
i Boren (”Djurgårdsnäset”), kvarstår en liten
ruin. På 1590-talet började Hogenskild Bielke
att på en höjd ö. om borgen uppföra ett nytt
slott, som fullbordades 1803 av greve Carl
Edvard Gyldenstolpe; det är av sten i tre våningar.
U:s förste med visshet kände ägare är 1340
Ulf Gudmarsson, den heliga Birgittas make. Om
Bengt Magnusson någonsin ägt U. är osäkert.
Sägnen om honom (”Bengt lagman”) och Sigrid
den fagra, som litterärt behandlats av F.
Hedberg (”Bröllopet på Ulfåsa”, 1865), har först
sent, på 1800-talet, lokaliserats dit. 1469 kom
U. genom arv till Svante Nilsson Sture, senare
genom gifte från denna ätt till Hogenskild Bielke.
Bland senare ägare märkas riksrådet A. J. v.
Höpken och från 1879 friherre S. A. Hermelin.
Ulvöhamn, en av Bottenhavets bästa
fiskehamnar med fiskläge, därjämte turistort och
lots-plats i Nätra (jfr d. o.) sn på
Ångermanlandskusten, på den bergiga N. Ulvön, utanför
Ullångerfjärden; 256 inv. (1951). Kapell från 1622
med målningar från 1719. Nytt kapell uppf. 1894.
N. och S. Ulvön äro berömda för sin
surströmming.
Ulvön, se Nätra och Ulvöhamn.
Uly’sses, se Odysseus.
U’manak, distrikt på v. Grönland mellan
halvöarna Svartenhuk och Nugssuaq; 1,490 inv.
(1947). Distriktshuvudstad: Urnan ak (449 inv.
s. å.).
Umbelläter, Umbelli’ferae, Umbellätae,
flock-blomstriga (växter), flockväxter,
parasollväxter, familj bland
koripetaler-na, kännetecknad av i dubbel flock, sällan i
huvud sittande, femtaliga blommor med
undersittande, tvårummigt fruktämne, strålformigt byggd
el. ensymmetrisk, snart avfallande krona och fem
ståndare. Frukterna äro klyvfrukter med enfröiga
delfrukter. U:s nära 3,000 arter (omkr. 40 i
Sverige) tillhöra företrädesvis tempererade
länder och äro nästan undantagslöst örter med
ihålig, genom tvärväggar i lederna uppdelad stjälk
och spiralställda, ofta sammansatta el. djupt
flikade blad. Delfrukterna äro på ryggsidan
försedda med fem mer el. mindre upphöjda,
längs-gående åsar. I dälderna mellan huvudåsarna löpa
oljekanaler. — Många u. äro gagnväxter. För
de flyktiga oljornas (el. för gummihartsers) skull
användas (el. användes förr) flera som kryddor
el. läkemedel, t. ex. dill och persilja, anis,
kummin, pimpineda, mästerrot (Imperatoria) och dy-
692
velsträck. Som födoämne nyttjas rötterna av
morot, palsternacka och selleri m. fl. Arter av
Astrantia, Eryngium och Heraclewn odlas som
prydnadsväxter. — Odört, sprängört och
vildpersilja äro giftiga.
Umbelli’ferae, bot., se Umbelläter.
Umberto [ombä’rtå]. 1) Umberto I,
konung av Italien (1844—1900). U. var äldste son
till Viktor Emanuel II, det förenade Italiens
förste konung, och efterträdde 1878 sin fader. U.
hade redan som kronprins sympatier för
Tyskland, förde en strängt konstitutionell regering och
var anhängare av trippelalliansen. U. var
förmäld med Margareta av Savojen. Redan i nov.
1878 utsattes U. för ett attentat och mördades
29 juli 1900 av en anarkist.
2) Umberto II, konung (f. 1904), furste av
Piemonte, den föreg:s sonson och son till Viktor
Emanuel III, 1930 g. m. Marie José, prinsessa av
Belgien (f. 1906), syster till Leopold III av
Belgien; makarna ha sonen Viktor Emanuel (f. 1937)
och 3 döttrar. U. var vid 2:a världskrigets utbrott
1939 befälhavare över Italiens n. armé och ledde
vid Italiens inträde i kriget offensiven mot
Frankrike i juni 1940. S. å. blev han general och i
april 1942 befälhavare över stridskrafterna i s.
och mell. Italien. Efter Italiens kapitulation
flydde U. i sept. 1943 från det av tyskarna
ockuperade territoriet till Neapel och deltog därefter i
stridshandlingarna på de allierades sida i spetsen
för italienska trupper. Då Viktor Emanuel enl.
en överenskommelse med de allierade i april 1944
efter Roms befrielse i juni s. å. drog sig tillbaka
från statsstyrelsen, blev U. Vs riksföreståndare.
Inför det till 2/a 1946 utlysta referendum om
statsskicket abdikerade Viktor Emanuel, och 9/s besteg
U. tronen. Med stöd av den preliminära
röstsammanräkningen, som gav majoritet för republikens
inrättande, och utan att vänta på referendums
officiella ikraftträdande proklamerade regeringen
de Gasperi 12/s republikens inrättande. 13/e
lämnade U. Rom och utfärdade en proklamation, vari
han bestred lagligheten av republikens utropande.
U. bosatte sig i Lissabon.
Umbilicus (lat.). 1) Anat., dets. som navle.
2) Bot., naveln (hilum) på ett frö.
U’mbra, lat., skugga.
U’mbra, en s. k. jordfärg el. ockra, i huvudsak
bestående av ferrihydroxid. Den är brun till
färgen med en skiftning åt grönt. Bränd u.
erhålles genom stark upphettning av den råa u.
Härvid bortgår vatten, och den antar en mer
röd-aktig färg.
U’mbrien, it. Umbria, landskap i Italien, kring
mell. Tibern; motsv. prov. Perugia (i n.) och
Terni (i s.); 8,479 km2, 802,000 inv. Det
forn-italiska U. i den italienska halvöns n. ö. del
innehades tidigt delvis av etruskerna och
erövrades av romarna vid slutet av 300-talet f. Kr.
Genom U. gick Via Flaminia från Rom till
Arimi-num. U. var under senare kejsartiden av militär
vikt som genomgångsland för goterna. Om folket,
umbrerna, och deras språk, umbriskan, se
Italiens fornspråk.
Umedalens sjukhus, ett statens sinnessjukhus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
