Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Umedalens sjukhus - Umeå - Umeå domsaga - Umeå landskommun - Umeälv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
693
Umeå—Umeälv
694
av den medelstora typen med 978 vårdplatser,
beläget i Umeå landskommun. U. togs i bruk 1934.
Umeå, residensstad i Västerbottens län, vid
Ume älv c:a 5 km ovanför dess utlopp i
Österfjärden av Bottenhavet; 32,77 km2;
stadsplane-rat område c:a 10 km2; 18,396 inv. (1955).
S. om U. på s. sidan av älven ligger Tegs
mu-nicipalsamhälle med 4,099 inv. och v. om
staden Backens municipalsamhälle med 2,739 inv- —
1622 utfärdades privilegier för U. på dess nuv.
plats, definitivt bekräftade 1646. S. å. blev U.
residensstad, men stadens utveckling hämmades ända
till in på 1700-talets senare hälft av det bottniska
handelstvånget, och U:s egentliga uppblomstring
började först i samband med sågverksindustriens
utveckling i Norrland efter mitten av 1800-talet.
1714 brändes större delen av U. av ryssarna, som
också höllo staden besatt sommaren 1800. V4 av U.
härjades 1888 av en våldsam eldsvåda. Älven
hade vid denna tid genom landhöjningen
uppgrundats så mycket, att större fartyg ej längre kunde
gå in till U. 1922 öppnades uthamnen i Holmsund.
Sedan 1901 är U.’ förläggningsort för Norrlands
dragonreg., sedan 1909 för Västerbottens reg.
U. är uppbyggt på den flacka flodslätten och
har en strängt regelbunden stadsplan, vars
enformighet brytes av vackra björkalléer o. a.
trädplanteringar. Staden har sitt centrum kring
Rådhustorget samt Rådhusesplanaden och Storgatan.
Framför det 1892 fullbordade rådhuset på
Rådhustorget står en 1924 avtäckt kolossalbyst av
Gustav II Adolf (av O. Strandman). Kyrkan
(av tegel i nygotik) och länsresidenset uppfördes
1894. I den mellan dessa båda byggnader
liggande Döbelns park finnes ett minnesmonument över
v. Döbeln, som här upplöste den svensk-finska
armén 8/io 1809. Unander-Scharinska huset (vid
Storgatan) och Hantverkshuset äro ritade av R.
Östberg. Bland andra mera framträdande
byggnader märkas seminariet (invigt 1927), länsmuseet
(1943) och stadsbibl. (1954). Länsmuseet ligger i
Gammlia, ett friluftsmuseum, tillhörande
Västerbottens läns hembygdsförening.
1950 funnos 50 industriella anläggningar med
sammanlagt 1,151 arb., varav större delen äro
sysselsatta inom pappersmasseindustrien (bl. a.
Bo-waters svenska trämassefabriker) och vid
mekaniska verkstäder (Hilding Carlssons mekaniska
verkstad, som bl. a. tillverkar rälsbussar) samt
inom skoindustrien. U :s egentliga hamn, Umeå
uthamn, är belägen i Holmsund (se d. o.), c:a
15 km s. s. ö. om staden. Hamnen i älven inne i
U. har en kaj längd av 1,001 m men är endast 3,3
m djup vid kaj. U. är förläggningsort för
Norrlands dragonreg. (K 4), Västerbottens reg. (I 20)
och Umeå-Storumans försvarsområdesstab (Fo
61/62) samt är säte för Norrbygdens och
Mellanbygdens vattendomstolar och Hovrätten för
Övre Norrland. Högre allmänt läroverk,
kommunal flickskola, folkskoleseminarium och
han-delsgymnasium; centrallasarett; länsmuseum;
rundradiostation. I U. utgivas 2 tidn.:
Västerbottens Folkblad och Västerbottens-Kuriren. Som
ett utslag av strävandena att göra U. till ett
kulturcentrum för övre Norrland är att se den
sär
ställning, som stadsbibl. numera intar. U. bildar
ett pastorat i Västerbottens s. kontrakt av Luleå
stift. — Litt.: B. Steckzén, ”U. stads historia
1588—1888” (1922); ”U., Skellefteå, Lycksele” (i
”Svenska stadsmonografier”, 1948).
Umeå domsaga, under Hovrätten för övre
Norrland, omfattar kommunerna Vännäs med
Vännäsby municipalsamhälle, Vännäs köping,
Holmsunds köping, Umeå landskommun samt
Sä-var och Holmön i Västerbottens län. U. bildar ett
tingslag med tingsställe och kansli i Umeå.
Umeå landskommun, kommun i Umeå
domsagas tingslag, Västerbottens län, och pastorat
(Umeå landsförsamling) i Västerbottens s.
kontrakt av Luleå stift, kring Umeälvs nedersta lopp
och Umeå stad samt Tavelsjön; 1,074,7a km2,
17,711 inv. (1955), därav i Umeå södra
kyr-kobokföringsdistrikt 15,418 och i T
a-velsjö k y r k o b o k f ö r i n g s d i s t r i k t
2,293. U. är ett kuperat skogs- och myrland av i
allm. måttlig höjd (betydligt under 100 m ö. h.;
högst i n., 317 m). Karakteristiska för s. delen
av U. äro i n.—s. löpande drumlinsryggar. 15,617
har åker. I U. ligga flera tätorter: Tegs (4,099
inv. 1955) och Backens municipalsamhällen,
s., resp. v. om Umeå stad, samt Stöckeby (230
inv. 1951), Röbäcksby (228 inv.), Hössjö
(341 inv.), Sörfors (347 inv.) och
Brännland (218 inv.). Inom U. ligga vidare
kraftverken vid Klabböle och Norrforsen i Umeälv, av
vilka det senare f. n. (1955) är under ytterligare
utbyggnad, samt Umedalens sjukhus och Umeå
lantmannaskola. Kyrkan är en tornlös, rektangulär
stenbyggnad från medeltiden (årtalet 1427
upptäckt vid reparation 1873). Vid Tavelsjön finnes
kapell.
Umeälv, fjällälv i Västerbottens län, upprinner
vid norska gränsen i sjösystemet St.
Umevatten-överuman i n. delen av Tärna sn och flyter åt
s. ö. till mynningen i Bottenhavet strax nedom
Umeå; flodområde 26,730 km2; längd 460 km. I
övre loppet genomflyter U. en rad sjöar, av vilka
Storuman på gränsen mellan fjäll- och
skogsområdet är störst; nedre loppet är sjölöst, och
stränderna bilda ofta höga nipor. Vid Vindelälvens
inflöde ligga stora områden dock så lågt, att de
vid höga flöden hotas av översvämningar. De
skyddas därför av vallar, som dock vid det
ovanligt höga vårflödet 1938 visade sig vara för låga
och delvis raserades. Efter denna översvämning
ha vallarna påbyggts. Vid gränsen mellan Stensele
och Lycksele socknar infaller Juktån och 35 km
ovan mynningen vid Spöland U:s största biflod,
Vindelälven. U:s stora vattenkrafttillgångar ha
hittills varit utnyttjade endast i mindre
omfattning (bl. a. Norrfors kraftverk med 28,000 kW),
men före 1960 beräknas halva och före 1970 hela
fallhöjden nedom Storuman vara utbyggd med
stora kraftverk, samtidigt som Storuman m. fl.
sjöar regleras. Under byggnad äro Pengfors
kraftverk (färdigt 1955) och Harrsele kraftverk
(Harrsele- och Fällforsarna; färdigt omkr. 1958),
belägna närmast ovanför stambanan. Staten har
för avsikt att före 1960 utbygga dels hela
fallhöjden nedanför stambanan (75 m) i Stornorr fors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
