Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ungdomsvårdsskolor - Unger, Franz - Unger, Gunnar - Ungern - Geologi och terrängformer - Klimatet - Växtvärld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
711
U nger—U ngern
712
skyddshemsvården, men fortfarande betalade
kommunerna elevavgifter, och först småningom
övergingo skyddshemmen i statens hand. 1946
beslöts en omläggning av verksamheten. För att
markera, att man definitivt övergått från
räddningshems- och tvångsuppfostringsmodellen till
läkepedagogiska inst., infördes benämningen
skolor tillhörande barn a- och
ungdomsvården. Den vanliga benämningen har
sedan blivit u. Sedan 1950 är hela verksamheten
förstatligad. U. bestå av skolhem,
yrkesskolor och hemskolor. Skolhemmen
mottaga elever i skolåldern och meddela
folkskoleunder-visning jämsides med psykoterapi. Yrkesskolorna
mottaga elever i åldern över 15 år för
yrkesutbildning. Vid hemskolor mottagas väntande
mödrar samt mödrar med späda barn. Samtliga elever
äro av barnavårdsnämnd omhändertagna för
skyddsuppfostran. 1954 finnas 6 skolhem för
manliga och 1 för kvinnliga elever. Antalet
yrkesskolor är 7 för manliga och 7 för kvinnliga elever.
En hemskola finnes. Psykiskt abnorma manliga
elever mottagas vid Lövsta skolhem och
yrkesskola vid Vagnhärad. Vid årsskiftet 1952/53 var
antalet elever i u. 663, varjämte 855 voro
utackorderade el. villkorligt utskrivna.
Unger [o’uar], Franz Xaver, österrikisk
botanist (1800—70), prof, i botanik i Graz 1835—
49, i Wien 1849-—66. U. var banbrytande både
som växtpaleontolog och som anatom och
fysiolog. Han var en av de första, som vetenskapligt
bearbetade tertiärfloran, begagnade slipprov och
studerade fossilens inre byggnad. Som
växtana-tom blev han namnkunnig för sina undersökningar
över fortplantningen hos mossor och
mikroskopiska alger och utövade genom sina läroböcker stort
inflytande. Han var även växtekolog och
kulturhistoriker.
Unger, Gunnar, sjömilitär (1871—1952),
underlöjtnant 1892, kommendör 1923, konteramiral
i marinen 1931, avsked s. å.; fil. heders-dr vid
Lunds univ. 1947. Han har utg. bl. a.
"Illustrerad svensk sjökrigshistoria” (2 bd, 1909—23),
”Karl XII och östersjökriget 1715” (1928),
”Sjömaktens inflytande på Sveriges historia 1700—
1927” (1929), ”Gustav III vid Viborg och
Svensksund” (1932) och ”Skeppsholmsbilder” (1946).
Ungern, ung. Magyarorszåg (”magyarernas
land”), republik i s. ö. Mellaneuropa, belägen
kring mell. Donau mellan Alperna och
Karpater-na och gränsande i n. till Tjeckoslovakien, i ö. till
Rumänien, i s. och s. v. till Jugoslavien samt i v.
till Österrike; naturliga gränser saknas nästan
överallt (se karta vid Jugoslavien); 93,011 km2;
9,460,000 inv. (beräkning 1952). Huvudstad
Budapest.
Geologi och terrängformer. Det ungerska
bäckenet utgöres av ett äldre (trol. variskiskt)
massiv mellan det alpina veckningssystemet i v. och
det dinariska i s. I samband med Karpater-bågens
uppveckning i n. sänktes massivet och täcktes av
en havsarm, som då gick in över Mellaneuropa. I
n. v. kvarstod dock som en horst en av
längd-och tvär förkastningar genomsatt del av massivet,
som nu bildar de Ungerska me 11 anber-
g e n. De bestå av 2 komplex, av vilka det s.,
Mecsekbergen (Mecsek hegység), strax n. ö. om
staden Pécs når 682 m ö. h. och består av
sen-paleozoiska sedimentära bergarter jämte
kalkstenar från trias och jura, genomsatta av granit,
diorit och andra eruptiv. Smärre
stenkolsföre-komster från juratiden (lias) finnas i s. ö. vid
Pécs. Betydligt större är det andra komplexet,
Bakonyskogen (Bakony erdo; 713 m), mellan
floden Raab och Balatonsjön. Csovånyos (939 m)
och Måtra (1,014 m) äro ruiner av vulkaner,
uppbyggda av trakytlava. Bükkbergen (957 m) i n. ö.
bestå av karbonskiffrar, kalkstenar och eruptiv
från juratiden och bilda en övergång till
Karpa-ternas s. zon. Den återstående delen av det
ungerska bäckenet bildar två slättområden, som
skil-j as åt av Bakonyskogen. I n. v. ligger övre
ungerska slätten (Kis Alf öld), som
ge-nomflytes av Raab med biflöden. Slätten består
av kvartära flodsediment, växellagrande med
lössjord. Längs Donau finnas kärrmarker vid Lilla
Schüttön. På gränsen till Österrike ligger den
endast 3 m djupa Neusiedlersjön (FertÖ) med
bräckt vatten, emedan den saknar naturligt
avlopp. Mellan den 5—u m djupa Balatonsjön, med
avloppen Sié och Kapos till Donau, och Ungerska
mellanbergen följer ett övergångsområde, som av
denudationen utformats till ett backlandskap.
Nedre ungerska slätten (Alföld)
utbreder sig huvudsakl. ö. om Donau och
genomdrages av floden Theiss (Tisza). Under äldre
tertiär tid var slätten havsbotten. Även här
växel-lagra lössavlagringar med flodsediment.
På gr. av Theiss’ översvämningar i Karpaterna
började man under 1800-talets mitt reglera
floden, vars fåra under 50 år förkortades med 485
km, och en snabbare avrinning åstadkoms. Genom
invallning av floden ha stora markarealer kunnat
läggas under kultur.
Klimatet är i allm. kontinentalt med stränga
vintrar och varma somrar samt hastiga
temperaturväxlingar. Budapest har en medeltemp. i jan.
av —2% i juli 20^9. Debrecen (resp. ■—3°4 och
20°o) har medel extremer om —i5°7 och 34°s. I
ö. och s. ö. är hettan under sommaren (15 juni—
1 sept.) mycket pressande. Nederbörden är i
medeltal 500—600 mm på slätterna men
avdunstning-en mycket stark, och redan i slutet av juli börjar
gräset vissna.
Växtvärld. I det s. slättlandet är stäppen
(pusz-ta) den naturliga vegetationsformen. Den är en
utlöpare av den ryska stäppen och karakteriseras
liksom denna av örter och gräs, ss. Stipa pennata
och (på humusrik mark) den manshöga Pollinia
Gryllus. Här och där finnas även saltmarker med
en vegetation, som i hög grad erinrar om den på
havsstränder, där bl. a. Aster Tripolium och
Sa-licornia-arter äro karakteristiska. I
randområdenas backland och i de sumpiga floddalarna växte
urspr. lövskog, i vilken ekarter dominerade. På
mellanbergen spela bokskogar stor roll. Även på
den övre ungerska slätten är skogen den naturliga
vegetationsformen. Här liksom på den nedre har
dock den naturliga vegetationen i stor
utsträckning fått vika för åkern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
