Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uniform - Militära uniformer - Litt. - Unik - Unilateral - Unimak - Union - Unión, La - Union Castle Mail Steamship - Union City - Unionister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
733
U nik—U nionister
734
som kavaj-u. m/39. Den svenska armén har som
parad-u. kavaj-u. m/52. Paraderande trupp brukar bära fält-u.
Hedersvakter och motsv. kunna till denna bära vita
remtygspersedlar, damasker m.m. —■ Huvudbonaden var
under 1600-talet ofta en bredbrättad hatt, vars brätten
sedermera viktes upp, så att hatten fick den trekantiga
karolinska formen (återinförd i Sverige 1906—23), och
vid 1800-talets början en egenartad svart cylinderhatt
(schivedischer Hut). Hjälmen, på olika sätt formad och
utsmyckad, var länge kavalleriets huvudbonad. Som
fältmössa har under 2:a världskriget använts en av
båt-mössemodell (i Sverige mössa m/39) ek en basker. Den
senare finnes alltid vid pansartrupperna, emedan den
kan vadderas och därigenom mildra slag och stötar
mot huvudet. Fältmössan är ofta hjälmunderlag, men
även speciella sådana nyttjas. Som vintermössa
användes en pälsmössa el. vanligare en skärmmössa
(skid-mössa; i Sverige vintermössa m/52). — Flottans u.
har i flertalet länder sedan gammalt blå färg, med
brittiska flottans som närmaste förebild. Sommartid
brukar man använda vita u. Paraddräkt vid svenska
flottan är daglig dräkt med vita handskar samt för
officerare och underofficerare sabel. Som huvudbonad
för officerare och underofficerare brukas skärmmössa,
för meniga rundkullig ”matrosmössa”. Båtmössa
användes för dagligt bruk ombord. —
Kustartilleriets u. har tidigare vanl. haft samma utseende, som
flottans, men numera brukar man ha en mera
fältmässig u. av armémodell, i Sverige u. m/42, vilken även
användes som paraddräkt. — Flygvapnet har
i regel särskild flyg-u. i länder, där särskilt
flygvapen är organiserat. I Sverige använde flygvapnet
från början arméns el. marinens u. med flygvapnets
vapenmärke m/26. Den nuvarande flyg-u. av
mörkblått ylletyg och sommarvapenrock av vitt linne- el.
bomullstyg infördes 1930. En sällskapsdräkt, utformad
som en kort jacka, till vilken blå el. vit väst bäres,
tillkom 1938. — Den flygande personalen använder
under flygning speciell flygdräkt (sommar- el.
vinteroverall). Huvudbonaden är vanl. skärmmössa samt
båtmössa el. annan lättare mössa. — Stålhjälm användes
numera inom samtliga försvarsgrenar. — Kvinnor
i försvarets tjänst ha vanl. u. av dräktmodell (i
Sverige vid armén kvinnlig tjänstedräkt m/42); för
fältbruk finnas även långbyxor och ridbyxor. För
hemvärnet, civilförsvaret o. a. frivilliga
organisationer finnas u. av gängse armé-, marin- och
flygvapenmodeller, ofta i enklare utförande.
Uniformsbeteckningar (i vissa fall även
benämnda distinktionstecken). De nuv.
gradbeteckningarna äro internationellt likartade, och man strävar efter
ett konsekvent utformat system med särskilda
gradbeteckningar för officerare, underofficerare och
underbefäl. Vid armén finnas numera gradbeteckningarna som
regel på axelklaffarna el. på rockuppslaget (kragen) och
utgöras vanl. av stjärnor, fyrkanter, trekanter,
stjärn-knappar el. stolpar. — För att visa samhörigheten inom
försvaret finnas nationalitetsmärken. Dessa äro vanl.
kokarder i mössan (i Sverige nationalitetsmärke m/41,
blågult). Innan den enfärgade u. infördes, brukade
man oftast ha olika u. för truppslagen. Numera
särskiljas truppslagen vanl. av skilda emblem. De gamla
u.-färgerna kunna dock återfinnas i diskreta snodder.
Regementena och deras underavd. betecknas oftast med
vederbörligt nummer. Samhörigheten mellan divisioner,
kårer o. s. v. markeras med s. k. kåremblem, vanl. i
textil. Inom ett truppslag finnes personal med olika
utbildning. Dessa kunna kännetecknas med olika
facktecken. — En internationell tendens i
u.-beteckningarnas placering på u. kan spåras: nationalitetsmärket på
mössan, regementsmärket och/el. truppslagsmärket på
kragen, officersbeteckningen på axelklaffarna,
rege-mentsmärke och kårmärke på ärmen under
axelsömmen, därjämte på ärmarna underofficers
gradbeteckning, fackmärken, skoltecken, tjänsteålder m. m. —- Vid
flottan och flygvapnet äro
gradbeteckningarna vanl. placerade på ärmarna i form av breda
galoner. Facktecken finnas för olika yrkesutbildning i
likhet med förhållandet vid armén. Vid flygvapnet bruka
därjämte tillkomma olika flygarmärken, ss.
flygförar-och flygspanarmärken.
Vid armén bäres fältdräkt i fält samt vid
större övningar och vakttjänst, daglig dräkt i
trupptjänst, då fältdräkt icke bäres, samt i stabs- och
expeditionstjänst, permissionsdräkt i regel
utom tjänsten, dä u. bäres, liten högtidsdräkt
användes vid uppvaktningar, mottagningar, samkväm
o. dyl. och motsvarar närmast smoking, medan stor
högtidsdräkt bäres vid bröllop, större samkväm
m. m. —• Vid flottan bäres arbetsdräkt i
allm. vid tjänstgöring ombord och i land, daglig
dräkt i stabs- och expeditionstjänst, vid inspektion,
uppvisning och permission, paraddräkt vid
stats-ceremonier, paradering m. m., officerare dessutom 1
i-ten mässdräkt i allm. vid intagande av
middagsmåltid ombord och stor mässdräkt vid
större middags- el. aftonsamkväm ombord el. i land. —
Vid kustartilleriet bäres fältdräkt i
fält, vid vakttjänst och vid paradering av trupp,
daglig dräkt under andra tjänstgöringsförhållanden
och vid permission, liten och stor
högtidsdräkt vid samma tillfällen som vid armén enl. ovan.
— Vid flygvapnet bäres flygdräkt och
flygjacka vid flygning samt vid tjänstgöring på
förband, under övningar m. m., arbetsdräkt vid
tjänstgöring i verkstad, hangarer o. dyl., daglig
dräkt vid anmälan, vakttjänst o. dyl.,
sällskapsdräkt vid bröllop och samkväm samt
paraddräkt vid paradering, uppvaktning och mottagning.
Civila uniformer. I Sverige gjordes redan på
1730-talet försök att uniformt förenkla den allmänna
klädedräkten för ståndspersoner. Under Gustav III togo
dessa försök mera fast form i införandet av ”Svenska
dräkten”, men samtidigt uppstodo, efter utländskt
mönster, de första militärt påverkade ämbets-u. 1776
fastställdes sålunda för utrikes anställda konsuler en
u., liknande amiralitetets, och 1778 en hovrätts-u.
Gustav IV Adolf gjorde 1802 ett försök att i likhet med
faderns ”svenska dräkt” införa en svensk civil
na-tional-u., kallad ”provinsuniform”, att bäras förutom
av adeln av alla ämbetsmän med kungl. fullmakt på
sina ämbeten samt av possessionater. Något senare
fastställdes liknande u. med broderad krage för
landshövdingar och 1805 med guldepålettcr för ridderskapet
och adeln. Under Karl XIII och Karl XIV Johan
uppkommo sedan ett stort antal ämbets-u.
Hovuniformen fastställdes av Karl Johan, men lilla hov.-u. är
en modernisering av Karl XIII:s Haga-dräkt. Vid
tullstaten samt vid kommunikationsverken och
kommunala inst. finnas särskilda föreskrifter för
skyldighet att bära u.
Litt." E. Strokirch, ”Svenska arméns munderingar
1680—1905” (5 bd, 1911—12); H. Knötel och H. Sieg,
”Handbuch der Uniformkunde” (1937).
Unik, ensam i sitt slag; oiämförlig. —
Unikum (lat. ünicum), något unikt.
Unilateräl, ensidig.
Unimak, ö bland Aleuterna (jfr d. o.).
Union (lat. unio), förening, förbund. Brukas
huvudsakl. om förbund mellan stater. En u. kan
vara avsedd att vara tillfällig el. permanent,
och även graden av sammanslutningens intimitet
kan växla betydligt. Man brukar tala om
personalunion och real union, men dessa
termers innebörd är något vacklande. Enl. en
terminologi menas med personalunion en
förening, som är ämnad att bestå endast så länge
den gemensamma monarken lever el. en
gemensam tronföljdsordning gäller, och med realunion
en förening, som skall fortfara även därefter.
Enl. annan terminologi är vid personalunion blott
monarken gemensam, vid realunion åter finnas
även andra gemensamma institutioner. — Se
Evangeliska unionen.
Union [onjå’n], La U., ö. förstad till
Car-tagena i Spanien; 10,000 inv.
Union Castle Mail Steamship [jö’njan kä’sl
méi’1 sti’mjip], engelskt rederi, som 1953 ägde
26 fartyg om 411,154 bruttoregisterton.
Union City [jö’njon si’ti], förstad till New
York, i New Jersey, vid Hudson River, mittemot
Manhattan; c:a 56,000 inv.
Unioni’ster, i engelsk politisk terminologi eg.
dets. som liberala u. (se d. o.), ofta även i allm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
