Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppland - Befolkning och bebyggelse - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
755
Uppland
756
Befolkningens fördelning på yrken stln 1945 (i
Yrken Uppsala län j ämte ö. Västmanland Upplands-delen av Stockholms län Hela
Uppland utom Stockholms stad
[-Landsbygd-]
{+Lands- bygd+} Städer [-Landsbygd-] {+Lands- bygd+} Städer
Jordbruk med binäringar .... 48,5 2,8 31,4 2,5 26,4
Industri och hantverk 30,1 4M 33,9 42,0 35,6
Samfärdsel 5,4 8,1 9>o 11,3 l8,3 8,2
Handel 4,6 18,0 10,3 11,3
Allmän tjänst och fria yrken . 5,6 21,4 8,7 17,7 T I
Husligt arbete 2,7 2,7 2,3 2,8 2,6
Ospecificerad verksamhet .... 3,1 5,1 4,4 5,4 4,4
Stockholm, mellan Ulvsundasjön och
Brunnsviken, har mångsidig industri men är i stor
utsträckning tjänstemannaort med militära
förläggningar och många statliga inst. Sundbyberg, en av
Stockholms äldsta förorter, ligger v. om Solna
vid Stockholm—Västerås järnväg och har
betydande industriella anläggningar. Lidingö, på
flera öar n. ö. om Stockholm, är främst villastad
men har även en del industrier. Djursholm, n. om
Stockholm, vid Stora Värtan, är renodlad
villastad. Norrtälje är militär förläggningsort sedan
1952 och har småindustri. Vaxholm, på Vaxön
med gammal fästning vid stora segelleden till
Stockholm, är garnisonsort och medelpunkt för
villa- och småstugebebyggelsen i den
kringliggande skärgården. Sigtuna, vid en vik av Mälaren och
segelleden mellan Uppsala och Stockholm, 30 km
s. s. ö. om Uppsala, är nu huvudsakl. skolstad och
turistort, öregrund, vid innersta delen av
öre-grundsgrepen, och östhammar, vid Granfjärden,
äro bad- och rekreationsorter. Tierp, köping 1920,
är stationssamhälle vid Uppsala—Gävle järnväg
och handelscentrum i n. U. Sollentuna, köping
1944, kring n. delen av Edsviken och s. delen av
Norrviken, 11 km n. v. om Stockholm, Täby,
kö
ping 1918, 10 km n. om
Djursholm, Danderyd, köping
1946, n. om Stockholm
mellan Djursholm och Edsviken,
samt Stocksund, köping 1910,
äro villasamhällen, vilkas
yrkesverksamma invånare ha
sitt arbete huvudsakl. i
Stockholm. Rimbo, U:s enda
mu-nicipalsamhälle (1914), är
järnvägsknut vid Stockholm
—Roslagens järnvägar, 18
km v. om Norrtälje.
Ekonomisk geografi.
Yr
kesfördelningen framgår av tab. Mellan åren
1945 och 1950 sjönk riksmedeltalet för den
befolkning, som levde av jordbruk med binäringar,
med 5%; för U:s del torde denna sänkning vara
något större. Uppsalas karaktär av
tjänstemannaort framträder tydligt.
Uppsala län med en åkerareal av 29,8 °/o av hela
landarealen intar efter Hallands län (30,5%) s:e platsen
bland rikets län. Uppodlingsgraden växlar betydligt
och uppgår till 50—70 % i s. kring mälarfjärdarna och
delvis på Uppsalaslätten för att i n. delen av
Uppsala län sjunka till under 20 % (Olands hd 18,5 °/o).
Nyodlingen, som under 1900-talets första del var
mycket stor, särsk. i n. genom sjösänkningar och
regleringar av vattendrag, ss. Tämnarån och Fyrisån, har
under de båda senaste decennierna varit obetydlig
(0,1 %). Påfallande är det stora antalet
brukningsdelar mellan 10 och 50 har i Uppsala län (45,3 °/o; högst
i riket) och i Stockholms län (31,7%; medeltal för
riket 20,s °/o). Icke mindre än 20 "/o av åkerarealen falla
i de båda länen på brukningsdelar över 100 har
(riksmedeltal 10,7 °/o), vilket belyser storgodskaraktären i
U:s jordbruk. De stora brukningsdelarna äro
företrädesvis koncentrerade till Mälardalen, medan småbruken
dominera i n. och i skärgården. Antalet arrenderade
brukningsdelar var 1944 i Stockholms län 2,492 (26 °/o);
motsv. tal för Uppsala län voro 2,150 st (27 °/o). Betr,
avkastningen hävdar sig U. väl vid jämförelse med
andra åkerbruksområden inom s. och mell. Sveriges
slättbygder. Före 1949 var förekomsten av oljeväxter i
växtföljden mycket ringa, men d. å. upptogo de 1 °/o
av åkerarealen. Sedan har odlingen stigit snabbt för
Åkerjordens användning och avkastning samt skörden.
Växtslag Åkerjordens användning 1952 Skörd per har i dt [-Sammanlagda skörden-] {+Samman- lagda skör- den+} i ton 19522) i
Stockholms och Uppsala län
Stockholms län och stad Uppsala län Stockholms län och stad Uppsala län
har 0/0 har ’/o medeltal 1946—50 1952 medeltal 1946—50 1952
Höstvete ............... 12,276 8,0 11,940 7,8 22,5 31,4 22,8 30,8 75>33°
Vårvete ................. 9,439 6,2 I5,55i 10,2 18,1 19,0 20,5 22,1 52>300
Råg ..................... 1,378 0,9 1,046 0,7 18,91) 21,21) 20,31) 25,91) 5,380
Korn .................... 2,758 1,8 4,390 2,9 18,4 20,0 20,7 23,6 15,880
Havre .................. 12,320 8,0 7,607 5,0 16,s 17,5 18,s 20,1 36,850
Blandsäd ............... 25,388 16,6 31,109 20,3 17,3 18,0 18,7 20,3 109,780
Baljväxter .............. 1,442 1,0 2,224 1,4 14,6 15,9 i4,s 15,s 5,650
Potatis ................. 4,386 2,9 2,744 1,8 121,9 136,6 ii5,s 123,4 93,77°
Foderrotfrukter ........... 692 0,4 363 0,2 312,7 226,9 337,4 276,1 25,720
Höstraps ................ 3,038 2,0 2,795 i,s — 18,8 — 21,9 11,830
Vårraps ................. 1,324 0,9 1,891 1,2 — 9,0 — 7,9 2,680
Rybs .................... 1,716 1,1 2,318 1,5 — 14,2 -— 17,9 6,590
Oljelin ................... 288 0,1 296 0,2 — 11,3 — 11,5 670
Grönfoder ............... 1,825 1,2 1,740 1,1
Vall till hö och
fröskörd ................. 45,815 29,9 38,896 25,4
Betesvall .............. 13,222 8,7 12,145 8,0
Andra växtslag .......... 1,325 0,9 754 0,5
Träda, obrukad åker 14,450___________9,4_____15,052____9,9________________________________________________________
Summa .................. 153,082 100,0 152,861 100,0 __________l___________________________________
i) Höstråg. 2) Något mer än medelskörd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
