Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upplysningstidevarvet - Upplyst despotism - Upplåtelse - Upplösning - Upplösningsförmåga - Uppmaning till brott - Uppmarsch - Uppritsning - Uppror - Uppsala (Upsala)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
763 Upplyst despotism—Uppsala 764
rige av Kellgren, Leopold och N. von
Rosen-stein.
Litt.: W. Lecky, ”History of the rise and
in-fluence of the spirit of rationalism in Europé”
(2 bd, 1865, flera uppl.); C. von Brockdorff,
”Die englische Aufklärungsphilosophie” (1924),
”Die deutsche Aufklärungsphilosophie” (1926).
Upplyst despotism, en typ av envälde, som
förfäktades av ledande 1700-talsförf., ss.
Vol-taire, och som företräddes av åtskilliga regenter
under denna tid, t. ex. Fredrik den store och
kejsar Josef II. Enl. u:s teori har fursten
absolut maktbefogenhet men är förpliktad att
använda den till att befrämja undersåtarnas
materiella och andliga välfärd enl.
upplysningsfilosofiens grundsatser (”allt för folket, intet genom
folket”).
Upplåtelse, jur., rättshandling, varigenom
innehavaren av en rättighet inrymmer en rätt åt
en annan över rättighetens föremål utan att själv
avhända sig denna, t. ex. då ägaren av en sak
upplåter nyttjanderätt till saken åt annan
person. Motsatsen är överlåtelse.
Upplösning. 1) (Mus.) En dissonans’
övergång i konsonans.
2) (Kem.) Dets. som lösning.
Upplösningsförmåga, fys., för ett optiskt
instrument ett mått på instrumentets särskiljande
kraft. U. är vid idealiskt avbildande system
uteslutande betingad av ljusets böjning. Vid ett
mikroskop är u. reciproka värdet av det minsta
avstånd, som 2 punkter kunna ha, för att de,
sedda genom mikroskopet, skola kunna uppfattas
som skilda punkter. Den är = förhållandet
mellan mikroskopets numeriska apertur och det
använda ljusets våglängd, om, såsom vanl. är
fallet, normalt infallande ljus användes, men
dubbelt så stor vid snett infallande ljus. Vid en
kikare är u. reciproka värdet av den minsta
vinkel, som syftlinjerna till 2 avlägsna föremål
bilda, vilka i kikaren ännu kunna särskiljas. För
ett spektroskop är u. definierad av förhållandet
mellan det använda ljusets våglängd och den
minsta våglängdsdifferens mellan 2 spektrallinjer,
som ännu kunna uppfattas åtskilda i
spektro-skopet.
U. hos fotografiska objektiv
bestämmes av den minsta vinkeln mellan
syftlinjerna till två punkter, som objektivet nätt och
jämnt kan särskilja. Avståndet mellan
punktbilderna blir — 2 . f!d, där 2 är fotograferingsljusets
våglängd, f bildens avstånd från objektivet och
d bländardiametern. Vid avståndsfotografering
(då f = brännvidden) i dagsljus (medelvåglängd
5.10-4 mm) med t. ex. bländare 1:16 blir
avståndet mellan de avbildade punkterna 2. 16 el.
8. I0’3 mm. Detta ligger vid den yttersta
gränsen för vad som kan registreras av det korniga
negativmaterialet. Utvägen att förbättra u.
något genom att fotografera i kortvågigt ljus har
fått praktisk användning endast vid
mikrofotografering, då i vissa fall objektet belyses
endast av ultraviolett strålning. — U. hos
fotografiskt negativmaterial anges genom
antalet upplösta linjer per millimeter. Den
fastställes empiriskt genom avfotografering av
ritade provtavlor. Normalt negativmaterial har u.
30—80 linjer/mm; specialemulsioner i förening
med specialframkallning kunna ha ned till 160
linjer/mm.
Uppmaning till brott, se Uppvigling.
Uppmarsch, krigsv. 1) U. (el. strategisk
u.), stridskrafternas samling — koncentrering —
och gruppering före operationernas början. 2)
Taktisk u., föråldrad benämning på ett
truppförbands övergång från gruppering på djupet
till gruppering på bredden i och för kommande
strid.
Uppritsning, ritning på ett arbetsstycke före
dess bearbetning till noggranna dimensioner.
Uppror utgör ett i Strafflagen kap. 9 § 1
straffbelagt högmålsbrott, riktat mot statens inre
säkerhet. Det består i angrepp mot statsskicket
el. mot rikets högsta organ (Konungen, riksdagen
el. högsta domarmakten) med uppsåt att med
vapenmakt el. eljest med våldsamma medel
omstörta statsskicket el. framtvinga el. hindra
åtgärd el. beslut av dessa statsorgan. Brottet
bestämmes sålunda genom det särskilda uppsåt, som
utmärker detsamma; själva gärningen kan vara
vilken som helst men måste, för att straff skall
följa, innebära fara för förverkligande av ett
sådant uppsåt. Som exempel på handlingar, vilka
kunna innefattas i u., kunna nämnas
omstörtande av rikets författning (statskupp) och
framtvingande av abdikation. Med Konungen
likställes regent el. riksstyrelse, som för regeringen i
Konungens ställe. I övrigt är ”Konungen” i
viss utsträckning liktydigt med ”K. m:t”
(regeringen). Brottet är fullbordat, så snart en
handling företagits, som innebär fara för
uppsåtets förverkligande, t. ex. om beväpnade
styrkor gjorts beredda till aktion på ett sätt, som
kan medföra utsikt till framgång. — Straffet
för u. är straffarbete på livstid el., om faran
var ringa, straffarbete i 4—10 år. Även försök
och förberedelse till u. samt underlåtenhet att
avslöja u. straffas.
Uppsala (Upsala), residensstad i Uppsala
län, belägen på båda sidor om Fyrisån, c:a 7,5
km ovanför dess utlopp i Mälaren, säte för
Sveriges äldsta univ. och ärkebiskopen. V. om
ån höjer sig Uppsalaåsen, medan stadsområdet
ö. därom är nästan helt plant; 93,26 km2;
stads-planerat område c:a 13 km2, 68,596 inv. (1955).
Staden U :s ursprungliga namn var A r o s
(”åmynning”) el. östra A r o s (i motsats till
V. Aros = Västerås). Namnet U. hänförde
sig intill 1200-talets slut till den n. om nuv.
staden belägna kultplatsen och kungsgården Gamla
Uppsala (se d. o.). Hamnen i ö. Aros synes redan
på 1100-talet ha utvecklats till en stadsliknande
bebyggelse. Inom detta samhälle låg stadens trol.
äldsta kyrka, Mariakyrkan, vid nuv. Bredgränd.
S. därom låg kungsgården, kallad Islandet el.
Förisäng. Den v. åstranden torde äldst ha legat
utanför staden men förbands sannolikt med
densamma genom en bro (vid nuv. Dombron). Här
låg trol. redan på lioo-talet en församlingskyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
