Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsala (Upsala)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
765
Uppsala
766
Domtrappan.
(nuv. Trefaldighetskyrkan), måhända på
tingsplatsen för Ulleråkers hd. Eriks-kulten fick
anknytning till ö. Aros och närmast till v.
åstranden, där vid 1200-talets slut ett S:t Eriks kapell
uppfördes på nuv. Riddartorget (vid s. sidan av
domkyrkan) invid en helig källa. På 1240-talet
grundades ett franciskankloster i ö. Aros
(beläget inom kvarteret Torget mot Klostergatan),
något senare torde S:t Pers kyrka ha uppförts i
dess närhet. Redan 1258 medgav påven tillstånd
att förflytta ärkebiskopssätet från (Gamla) U.
till ö. Aros. Den nya katedralen, Uppsala
domkyrka, började
sedan uppföras
på en höjd på
v. stranden
(”domberget”)
och omgavs med
en krans av
ka-nik- och
kapitelhus. Av
dessa äro några
ännu bevarade
i starkt
ombyggt skick
(bl. a.
Domtrapphuset och
Geologiska inst.
samt delar av
Skytteanum).
Genom
ärkebiskopssätet fick
den v. åstranden
(nuv.
stadsdelen Fjärdingen)
ökad betydelse
och blev en del av ”Uppsala”, som staden efter
1280 benämndes. En avsevärd inflyttning av
tyskar ägde rum efter denna tid och torde ha ökat
stadens handel, som kulminerade på de stora
marknaderna, Distingen och Eriksmässan (18/s).
Den förnämsta profanbyggnaden i det
medeltida U. var ärkebiskopsborgen, som låg på
platsen framför nuv. univ.-byggnaden. Den
uppfördes trol. av ärkebiskop Henning (1342—51) och
torde senare ha ombyggts och utvidgats vid olika
tillfällen. Den bildade en stor kvadratisk
anläggning med 2 torn (rundlar) i de n. och ö. hörnen.
Borgen intogs 1521 av Gustav Vasa, som 1527
indrog den till Kronan och även lät reparera och
tillbygga den. Omkr. 1547 började emellertid
konungen uppföra ett nytt slott i U., varför
ärkebiskopsborgen fick förfalla. Under 1600-talet
ned-bröts större delen av borgkomplexet.
Reformationen medförde en ny epok i U:s
historia genom domkapitlets upplösning. Det
medeltida univ., som eg. endast var en utvidgning av
katedralskolan, hade redan dessförinnan upphört
efter en knappt 30-årig tillvaro. 1543
förhärjades U. av en stor brand, som bl. a. ödeläde
klostret, S:t Pers- och Vårfrukyrkorna, vilka
därefter nedbrötos. Samtidigt igångsattes emellertid
bygget av det nya slottet (se Uppsala slott), som
senare ofta blev uppehållsort för hovet och
mötesplats för riksdagar. Återupprättandet av univ.
(se Uppsala universitet) enl. Uppsala mötes
beslut 1593 återgav staden dess egenskap av ett
andligt centrum. En monumental univ.-byggnad,
Gustavianum, uppfördes på 1620-talet efter
ritningar av Caspar van Panten; en annan
akad.-byggnad från denna tid är det av Johan Skytte
donerade Skytteanum (urspr. ett äldre kanikhus;
jfr Skytteanska professuren).
U. hade ännu under 1600-talets förra hälft
bibehållit sin medeltida stadsplan. Enl. en av Claes
Fleming uppgjord plan genomfördes från 1643 en
radikal gatureglering, som gav U. dess nuv.
regelbundna stadsplan. Centrum i staden blev det
nyanlagda Stora torget.
Under 1600-talets senare hälft satte Olof
Rud-beck d. ä. sin prägel på stadens utveckling. Han
anlade såväl en slottsträdgård som en botanisk
trädgård (nuv. Linnéanska trädgården), uppförde
en kupol på Gustavianum, där en ”anatomisk
teater” inreddes (nyligen återställd i sitt
ursprungliga skick), samt byggde ett exercitiehus på
platsen för ärkebiskopsborgen. Rudbeck anlade t. o. m.
en vattenledning i staden. Den tragiska epilogen
till denna epok i U:s historia var den
förhärjande branden 1702. Större delen av staden lades i
aska, varvid oersättliga skador tillfogades
domkyrkan och slottet. 1700-talets U. fick till stor
del sin prägel av arkitekten C. Hårleman. Denne
uppgjorde ritningarna till den skadade
domkyrkans nya torn och gav den gamla bebyggelsen
kring katedralen en ny, mera enhetlig utformning.
Gamla konsistoriehuset vid S :t Erikstorg (det s.k.
Kuggis, nuv. Mineralogisk-geologiska inst.)
uppfördes, Gustavianum ombyggdes, och dåv.
katedralskolan och ärkebiskopsgården erhöllo fasader
i tidens smak. Likaså byggde Hårleman ett
orangeri i den dåv. botaniska trädgården
(Linnéträd-gården), varjämte han och And. Celsius
ombyggde ett medeltidshus vid Svartbäcksgatan (möjl.
den senmedeltida Själagården) till ett
astronomiskt observatorium. Bland övriga under
1700-talet uppförda byggnader märkes rådhuset (invigt
1768; på 1880-talet tillbyggt och förändrat i
italiensk renässansstil). Slotts trädgården skänktes till
univ. av Gustav III och förvandlades till botanisk
trädgård med ett orangeri i nyantik stil. Under
1800-talets förra hälft präglas ”Gluntarnas” U.
av ett visst stillastående; den enda
monumentalbyggnaden från denna tid är Carolina rediviva,
som 1841 togs i bruk som univ.-bibl. och akad.
festlokal. Vid årh:s mitt tillkommo en del nya
univ.-inst., bl. a. Observatoriet 1853 och Gamla
Kemikum 1855.
Först under 1800-talets senare hälft började U.
lämna den idylliska och täml. isolerade småstadens
stadium. Av stor betydelse var härvid, att U.
utvecklades till en viktig järnvägsknutpunkt för
hela Uppland. De förbättrade kommunikationerna
medförde uppkomsten av en betydande industri.
Samtidigt utvecklades en omfattande
byggnadsverksamhet från univ:s sida, främst manifesterad
genom uppförandet av den nuv. univ.-byggnaden.
De talrika nya univ.-inst. ävensom nationshusen
och lärov. befäste ”Fjärdingens” prägel av en
”akademisk” stadsdel. På 1870-talet uppstod
stads
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
