Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsalafilosofien - Uppsala—Gävle järnväg - Uppsala högar el. Kungshögarna - Uppsala län - Uppsala läns folkhögskola - Uppsala läns norra domsaga - Uppsala läns södra domsaga - Uppsala möte - Uppsala-Näs - Uppsala slott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uppsala—Gävle järnväg—Uppsala slott
773
G. Oxenstierna; den företrädes alltjämt av bl. a.
E. Tegen, K. Marc-Wogau och I. Hedenius. —
Litt.: G. Oxenstierna, ”Vad är U.?” (1938); A.
Ljungdal, ”Nihilismens filosofi” (1943); T.
Sandström, ”Begreppsanalys på avvägar” (1944).
Uppsala—Gävle järnväg omfattade
huvudlin-linjen, 114 km, öppnad för trafik 1874, och
sidolinjerna Gävle S.—Korsnäsverken, 5 km, 1892,
Orrskog—Söderfors, 9 km, 1874,
Tierp—Strömsberg, 9 km, 1917 (nedlagd 1941), och örbyhus—
Dannemora, 9 km, 1874, samtliga med spårvidden
1,435 m. I samband med förhandlingarna om
stats-förvärv av Ostkustbanan, med vilken U. bildade
en gemensam trafikförvaltning, sålde Uppsala—
Gävle järnvägs-ab. sin järnväg till staten 1933.
U. elektrifierades 1937.
Uppsala högar el. Kungshögarna är
sedan 1500-talet namnet på de 4 storhögar, som
anlagts på den åsliknande sydkanten av sandplatån
vid Gamla Uppsala (se d. o.). Störst är västhögen
med en höjd av 10,5 m och diam, av 60 m.
Uppsala län omfattar mellersta delen av
Uppland (se karta vid d. o. och Sverige); 5,320,40
km2, 159,752 inv. (1955). Residensstad: Uppsala.
J u d i c i e 111 indelas U. i 2 under Svea hovrätt
lydande domsagor med 3 tingslag, näml. Uppsala
läns s. domsaga och Uppsala läns n. domsaga. De
2 städerna Uppsala och Enköping ha egen
jurisdiktion. Administrativt är länet delat i 3
fögderier: Trögds, Tiunda och örbyhus fögderi
med tillsammans 7 landsfiskalsdistrikt. Utom de
nämnda 2 städerna har länet 1 köping (Tierp) och
22 landskommuner. I kyrkligt avseende tillhör
U. Uppsala ärkestift (Domprosteriet och Vaksala
kontrakt utom Lagga och östuna socknar,
La-gunda och Hagunda kontrakt, Trögds och
Åsunda kontrakt, Seminghundra och Ärlinghundra
kontrakt, Håbo kontrakt, Ulleråkers och
Norunda kontrakt samt örbyhus kontrakt) med
tillsammans 88 församlingar, fördelade på 43 pastorat.
U. utgör ett landstingsområde och tills, m.
Stockholms län 1 valkrets vid val till F. K. (f. n. 11
riksdagsmän) men bildar vid val till A. K. egen
valkrets (5 riksdagsmän). Länet tillhör Uppsala
inskrivningsområde (nr 8) inom 4:e
militärdistriktet. U. har u provinsialläkaredistrikt (jämte
1 extra), 7 veterinärdistrikt och 8 apotek (jämte
2 filialapotek). Länet tillhör Uppsala
landsarkivdistrikt, Uppsala revir i ö. skogsdistriktet samt
ingår i Mell. och Nedre n. lotsdistrikten. Det är
indelat i 2 lantmäteridistrikt. — Univ.,
lantbruks-högsk., folkskoleseminarium, förskoleseminarium,
Försvarets lärov., högre allmänt lärov., högre
enskilda lär ov. (2 st.), högre elementarlärov. och
gymnasium för flickor, kommunal flickskola,
praktisk realskola och högre folkskola finnas i
Uppsala, samrealskola i Enköping och Tierp och
kommunalt gymnasium i Enköping, central
verkstadsskola i Uppsala, verkstadsskolor i Gimo,
folkhögsk. i Balingsta (Wik), lantmannaskola
(Jälla) och fackskola för huslig ekonomi i
Uppsala. lanthushållsskola i Vattholma (Kumlan),
Statens lantbruksskola för dövstumma i Bärby,
Högerns medborgarskola i Gimo och
hemsyster-skola i Uppsala. Länet utgör 1 folkskolinspek-
774
tionsområde. — Genom 1634 års länsindelning
skapades Upplands län, som förminskades 1641
vid upprättandet av Stockholms län men
återställdes 1649. Sin nuv. omfattning fick U. 1714.
Uppsala läns folkhögskola, Wik, i Balingsta
sn, grundades 1876 av landstinget. U. omfattar
numera 3 årskurser samt kvinnlig sommarkurs.
Uppsala läns norra domsaga, under Svea
hovrätt, omfattar Norunda, Olands och Örbyhus hd,
vilka tills, utgöra ett tingslag (tingsställe:
Örbyhus).
Uppsala läns södra domsaga, under Svea
hovrätt, omfattar Trögds och Tiunda tingslag.
Uppsala möte, betydelsefullt kyrkomöte i
Uppsala 1593. Johan III:s död och den katolske
Si-gismunds trontillträde nödvändiggjorde ett klart
fastställande av svenska kyrkans evangeliska
ståndpunkt. På prästerskapets anhållan inkallades
mötet av hertig Karl och rådet till 25 febr. 1593.
Fyra biskopar och mer än 300 präster infunno
sig. Mötet öppnades 1 mars; till ordf, utsågs
dagen därpå prof. Nicolaus Olai Bothniensis. Sedan
man 5 mars hade förenat sig om att erkänna den
heliga skrift som enda rättesnöret för människans
tro samt de tre gammalkyrkliga symbola och den
oförändrade Augsburgska bekännelsen som sanna
uttryck för skriftens läror, förklarade sig de
närvarande redo att våga liv och blod för detta
beslut. Johans liturgi förkastades, och 1571 års
kyrkoordning bekräftades. 15 mars valde mötet till
ärkebiskop Abrahamus Andreæ Angermannus.
Sedan hertig Karl motvilligt medgivit, att ett
ogillande av calvinister och zwinglianer inrycktes i
beslutet, avslutade han 19 mars mötet med ett tal
i slottskyrkan. Mötesbeslutet utfärdades 20 mars.
U. betecknar den svenska reformationens
avslutning och konsolidering; det gav grundvalen för
avvisande av Sigismunds rekatoliseringsförsök
och för den politik i den evangeliska sakens
tjänst, som ledde till Sveriges storhetstid.
Handlingarna från mötet finnas i ”Svenska
riksdags-akter”, III (1894). — Litt.: H. Cnattingius, ”U.”
(1943).
Uppsala-Näs, sn i Uppsala län, Ulleråkers hd,
s. om Uppsala, kring en i Mälarfjärden Ekoln
mynnande å, invid vilken bygden ligger; 29,48
km2, 270 inv. (1955). 968 har åker. Egendom:
Söderby. Kyrkan trol. från 1400-talet. Ingår i
U., Västeråkers och Dalby pastorat i Ärkestiftet,
Ulleråkers och Norunda kontrakt. Tillhör
storkommunen S. Hagunda.
Uppsala slott. På sandåsen s. om
ärkebiskops-residenset började Gustav Vasa 1545 uppföra en.
befästad kungaborg (”Styrbiskop”). Borgen
skulle omfatta en fyrkantig gård och flankeras av
fasta, runda hörntorn. Byggnaden fortsattes
under hela Vasatiden men blev aldrig fullt utförd
(kvar stå nu en kortare, äldre länga i s. och en
därtill stötande längre i ö. mellan två
flankerande hörntorn). Efter en eldsvåda 1572 blev slottet
i sitt s. parti färdigt med praktfull inredning av
slottskyrkan, rikssal m. fl. gemak. Under Johan.
III verkade här F. Pahr samt som dennes
efterträdare dekoratören Ant. Watz. En del av
stuck-arbetena i nyssnämnda två salar äro bevarade och;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
