Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uruguay - Historia - Uruguay (flod) - Uruk - Urumtsi (Urumchi) - Urundi - Uråsa - U. S. - U.S.A. - Uşak, Ushak, Uschak - Usambara - Usanser, handelsusanser - Usbekistan - Usedom - Ushuaia - Usipeter - Uskela - Uso - Uspallatapasset - Usselinx, Willem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
809
Uruguay—U sselinx
810
var det en brasiliansk provins men blev sedan
genom engelsk bemedling oberoende republik och
erhöll 1830 en författning. Förste presidenten,
general Fructuoso Rivera, störtades 1834 och
följdes 1835 av general Manuel Oribe,
störtad 1838. Dessas anhängare, Colorados (de röda;
de liberala), resp, blancos (de vita;
storgodsägarnas parti), förde sedan i flera årtionden en
förbittrad strid om makten, varvid de ofta erhöllo
hjälp av grannstaterna el. friskaror från dessa.
På 1860-talet deltog U. i kampen mot F. S. Lopez
i Paraguay. Från 1860-talet hade colorados i allm.
övertaget; skillnaden mellan partierna grundade
sig mera på tradition än på principer. Slut på
inbördeskrigen och ordnade förhållanden i U.
åvägabragtes först av José B a 111 e y O r d
6-nez (1903—07 och 1911—15), chef för
colorados, under vars fasta ledning U. började sin
utveckling till, efter latinamerikansk måttstock, ett
föregångsland i fråga om folkundervisning,
sociallagstiftning och förfarandet vid allmänna val,
därtill kännetecknat av för kontinenten ovanlig
statssocialistisk verksamhet. Genom en ny
konstitution av 1917 begränsades presidentens makt av
ett vid hans sida stående förvaltningsråd om 9
medl., däri vissa platser alltid skulle besättas av
oppositionen. Detta system fungerade väl bl. a.
under presidenten Baltazar Brum (1919—
23) men tålde icke världsdepressionens
påfrestningar. Presidenten Gabriel Terra (1931—
38) satte 1933 den liberala författningen ur kraft
och regerade som diktator till 1938 med stöd av
en 1934 genomförd konstitution. L u i s B a 111 e
B er res (1946—50) efterträddes som president
av Andrés Martinez Trueba (1950—52),
under vilken U. åter fått en ny, i flera avseenden
märklig författning (se ovan).
Under 1 :a världskriget förde U. en klart
pro-allierad politik, dock utan att förklara Tyskland
krig, vilket däremot skedde under 2:a
världskriget. I den panamerikanska rörelsen har U. tagit
livlig del. Sedan 1945 har U. utgjort en
tillflyktsort för motståndare till Peron-regimen i
Argentina, vilket föranlett diplomatiska förvecklingar
mellan de båda staterna. — Litt.: W. Mädje,
”U.” (1941); G. Pendle, ”U.” (1952).
Uruguay [orogcoai’], Rio U., flod i Sydamerika,
upprinner under namnet Rio Pelotas i Serra
do Mar inom den brasilianska staten Santa
Catharina, endast 50 km från atlantkusten. Utgör delvis
gräns mellan Argentina å ena sidan, Brasilien och
Uruguay å den andra. U. mynnar jämte Rio
Pa-ranå i innersta delen av Rio de la Plata. Längd
c:a 1,600 km, flodområde 358,000 km2. Större
fartyg gå upp till Concepcion del Uruguay (180
km), mindre till forsarna ovanför Salto (325 km);
dessutom är den 250 km långa sträckan Monte
Caseros—Santo Tomé segelbar.
Uruk, forntida stad i s. Babylonien, Bibelns
E r e c h, nu W a r k a, en av sumerernas
förnämsta städer, berömd i saga och dikt som
hjälten Gilgamesjs hemort. — Litt.: C. H. Bohtz,
”In den Ruinen von Warka” (1941).
Urumtsi (U r u m c h i), kin. Ti-hua, huvudstad
i prov. Sin-kiang, Kina, vid v. änden av Bogdo-
ula, 920 m ö. h.; c:a 100,000 inv. Staden omges
av en 6 km lång ringmur. Handelscentrum.
Flygstation.
Uru’ndi, se Ruanda-Urundi.
Uråsa, sn i Kronobergs län, Kohga hd, i den
jämna skogsbygden s. om Växjö; 26,15 km2, 465
inv. (1955). 931 har åker. Tillbyggd medeltida
kyrka. Ingår i Väckelsångs och U. pastorat i
Växjö stift, Konga kontrakt. Tillhör
storkommunen Väckelsång.
U. S., förkortning för United States, Förenta
staterna.
U.S.A., förkortning för United States of
America, Amerikas förenta stater.
Usak [ojak], Ushak, Uschak, industristad
i förvaltningsområdet Kütahya, v. Turkiet, vid
järnvägen Afyon Karahisar—Izmir. Centrum för
tillverkningen av turkiska mattor (smyrnamattor).
Usamba’ra, landskap i n. ö. delen av
Tanganyi-katerritoriet i Östafrika, vid gränsen till Kenya.
U. genomlöpes av järnvägen Tanga—Arusha och
har stora plantager.
Usa’nser, handelsusanser, se
Handelsbruk.
Usbekistän, dets. som Uzbekistan (se d. o.).
Usedom [ö’zadåm], po. Wolgast, ö vid tyska
östersjökusten, mellan Stettiner Haff och
Pom-mersche Bucht samt skild från fastlandet i v. av
Peene, från Wollin i ö. av Swine; 445 km2;
64,000 inv. (1946). Bortsett från sanddyner vid
kusten är ön ett bördigt slättland, vars
huvudnäringar jämte jordbruk äro fiske och sjöfart.
Huvudort är Swinemünde. — U. tillhörde Sverige
1648—1720. 1945 underställdes U. polsk
överhöghet och ingick i landet Mecklenburg till 1951, då
ön helt inkorporerades med Polen. U. ingår jämte
Wollin i det befästningssystem, som byggs upp
till skydd för Stettin. För området gäller rysk
militärlagstiftning.
Ushuaia [o/oa’-], huvudstad i territoriet
Tier-ra del Fuego (Eldslandet) i Argentina, på n.
sidan av Beaglekanalen; c:a 1,250 inv. U.
grundades som anglikansk missionsstation 1862 och är
jordens sydligaste stad. Straffkoloni. Se bild vid
Eldslandet, sp. 453—54.
Usipèter (lat. Usi’petes, Usi’pii), forngermansk
folkstam i n. v. Tyskland.
Uskela [o’s-], kommun i Åbo och Björneborgs
län, Finland, 125 km2, 2,970 inv., finsktalande.
S a 1 o köping är gr. på U:s område.
Uso [o’zå], it., sedvänja, handelsbruk.
Uspallatapasset [ospaja’ta-], se Cumbrepasset.
Usselinx [y’s-], W i 11 e m, nederländsk
affärsman och kolonialpolitiker (1567—omkr. 1647).
Han propagerade tidigt för att i Nederländerna
skapa ett västindiskt kompani. Då holländska
Västindiska kompaniet 1621 tillkom, ställdes U.
helt utanför detta, trots att det bildats
huvudsakl. på hans initiativ. Han vände sig därför till
Gustav II Adolf, som vanns för hans projekt att
upprätta ett svenskt transmarint handelskompani,
och det svenska Söderkompaniet (1626) är i
huvudsak U :s verk. Upprättandet av kolonien Nya
Sverige var inspirerat av U :s kolonialpolitiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
