Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utslagstävling, utslagningstävling - Utslutning - Utsocknehemman - Utsot - Utstrålningsförmåga, emissionsförmåga - Utströmning - Utställning - Utstämpling - Ut supra - Utsyning - Utsäde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
829 Utslutning—Utsäde 830
cering). U. kommer till användning vid sådana
tävlingar, där resultaten ej kunna direkt mätas (i
sekunder el. i meter) och den disponibla tiden el.
andra omständigheter (t. ex. ett stort antal
deltagare) ej medge en tävling av alla mot alla.
Utslutning, boktr., benämning på avståndet
mellan två ord i en rad och på den fyllnadstyp,
varmed detta åstadkommes.
Utsocknehemman, äldre beteckning på
fastigheter av frälse natur inom Skåne, Halland,
Blekinge och Bohuslän, belägna utom den socken,
där det säteri, varunder de lyda el. lytt, är beläget.
U. motsvara allmänt frälse i övriga Sverige.
Utsot, med., se Diarré.
Utstrålningsförmåga, em i s s iö n sf ö r m
å-g a, fys., se Strålning, sp. 230.
Utströmning, fys. Om en vätska fritt
utströmmar genom ett hål i bottnen el. sidan av ett öppet,
tunnväggigt kärl, blir utströmningshastigheten
praktiskt lika med den hastighet, som en kropp
skulle ha fått vid fritt fall en sträcka lika med
avståndet från vätskans yta till
utströmningshå-let (Toricellis teorem, 1643). En vätskestråle
sammandrager sig strax utanför
utströmningsöpp-ningen, så att dess genomskärningsarea där blir
omkr. o,62 av öppningens area. Vid u. är vätskan
även utsatt för verkan av friktion och kapillaritet,
vilket komplicerar fenomenet. U. kan lätt studeras
fotografiskt el. med hjälp av ett stroboskop.
Utställning, en form för uppvisning av
resultat av industri, konst, konsthantverk,
uppfinnarverksamhet och näringsflit i allm. samt av
statistiska, sociala, hygieniska etc. undersökningar.
Ut-ställningsväsendet kan anses ha vuxit fram ur
medeltidens marknader och varumässor.
Den första egentliga
industriutställningen anordnades 1756 i London; den var
nationell. Liknande u. höllos sedan i Hamburg 1790,
i Prag 1791 och i Paris 1797 och 1798. Jämsides
med industrialismens genombrott i Europa under
förra hälften av 1800-talet växte intresset för
ut-ställningsväsendet. Banbrytande i detta avseende
voro de nationella u., som anordnades i Frankrike
1817—49 (i regel vart fjärde el. femte år). Den
första internationella världsutställningen
anordnades i London 1851. U:s internationella
efterföljd på 1800-talet är en serie
tävlingsmani-festationer, där all världens konst, industri samt
kulturella idéer visades med solenn värdighet och
merkantil pompa (Paris 1855, 1867, 1878, 1889,
Dublin och New York 1853, München 1854,
London 1862, Wien 1873, Philadelphia 1876,
Melbourne 1880, Chicago 1893 m. fl.; mindre u.:
Stockholm 1851, 1866, 1897, Köpenhamn 1852,
1872, 1888). Bland mästare till de väldiga
experimentbyggena för u., som tidvis ledde
arkitekturutvecklingen i dess helhet, står G. Eiffel främst
(hallar och projekt 1867 och 1878; 300 m-tornet
1889). Redan i Philadelphia 1876 hade omfånget
tvingat till uppdelning i 249 byggnader. I Chicago
1893 blev u. slutgiltigt ett slags stadsbygge (The
White City). Från u. i Paris 1900 med dess 40
mill. besökare te sig världs-u. mest som
kvantitativa tävlingar (S:t Louis 1904, San Francisco
1915, 1939, Kristiania och Malmö 1914 [Baltiska
utställningen; arkitekt: F. Boberg], Göteborg
1923, Paris 1937, New York och Moskva 1939).
Större mening ha speciella, mindre u. därför fått
som befordrare av kvaliteten och spridade av
idéer inom ett flertal kulturområden, särsk.
bostadsbygge och konstindustri (Paris 1925, Stuttgart
1926). Viktig även internationellt blev u. i
Stockholm 1930 med sitt konsekvent tillämpade
program för bohag och bostad, en av den
frambrytande funktionalismens första monumentala
manifestationer, med arkitektur av Asplund m. fl. U. i
London 1951 har blivit den enda, försenade
efterföljaren. Sedan 2:a världskrigets slut ha
industrisamhällets merkantila mässor fått en mera
dominerande ställning för nationellt och
internationellt varuutbyte, medan den egentliga u. fått en
mera renodlad idékaraktär. Särsk. har här den
flyttbara pedagogiska u. fått en viktig plats.
—-Konstutställningar förekomma ofta i
samband med u. av ovan skildrad art, men vanl.
ordnas de separat. 1673 ordnade franska
konst-akad. sin första konst-u., och det mera officiella
konstutställningsväsendet spred sig därefter även
till andra länder. I Sverige ordnade Konstakad. u.
från 1780-talet. Under 1800-talet började även de
många nystiftade konstföreningarna ordna u.,
varvid konstverk utlottades till föreningsmedl. Efter
hand tillkommo även grupp- och separat-u. Den
första separat-u. hölls av Courbet i Paris 1855,
den första grupp-u. var impressionisternas i
samma stad 1874. En av de förnämsta u.-lokalerna i
Sverige är Liljevalchs konsthall i Stockholm.
Utstämpling, se Utsyning.
Ut su’pra, lat., som ovan (står).
Utsyning, skogsbr., bestämmande av de träd,
som skola avverkas. I samband med u. märkas
träden, varvid i vissa fall utstämpling (se
Stämpelyxa) även sker. Ä enskilda skogar inom de
områden, som enl. 1948 års skogsvårdslag
förklarats för svårföryngrade el. skyddsskog, får
avverkning för annat ändamål än fastighetens
husbehov ske endast med tillstånd av
Skogsvårdssty-relsen, varvid i allm. u. skall verkställas genom
länsj ägmästaren el. annan sakkunnig. Å
ecklesiastika skogar skall all avverkning föregås av u.
genom ett särskilt skogligt biträde.
Utsäde, säd och frö, avsedda till sådd, samt
för sättning avsedd potatis och knölar av
jordärtskockor. Fordringar på gott u. (se Frökontroll)
äro bl. a., att det skall vara av den sort, stam el.
härstamning, som bäst lämpar sig för givna
förhållanden, ha hög grobarhet och groningsenergi
samt god skjutkraft, vara väl rensat och sorterat
samt så fritt från ogräsfrön som möjligt, ha
normal vattenhalt och vara fritt från angrepp av
smittosamma sjukdomar, ss. fusarios, sot,
stråbrand, strimsjuka och rotbrand. Grobarheten
plägar anges genom procenttalet av frön, som
gro inom artens normala groningstid. Vid
frökontrollen fordras för plombering bl. a., att
hal-. .. / renhets-fl/o X grobarhets-% \
ten rent grott fro I =––––––––––––-1
\ 100 /
skall uppgå till minst: för vete och tvåradskorn
91%, för havre 92%, för röd- och alsikeklöver
72%), för timotej 92% och för betor 78%. Gro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
