Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vada - Wadai - Vadare - Vadaresvalor - Vadben - Vadd (bomull) - Wadden - Vaddetjåkko - Waddington, William Henry - Vadeinlaga - Vademecum - Vademål - Vadensjö - Vade retro me, satana! - Vadhållning - Wadi - Wadi Draa - Wadi Halfa, Halfa - Wadjagga, djagga - Wadjakmänniskan - Wadköping - Vadmal - Wadman, Johan Anders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
851
V ada—W adman
852
Vada, sn i Stockholms läns Upplandsdel
(Roslagen), Vallentuna hd; 20,30 km2, 166 inv. (1955).
Mindre slättområden och kuperade skogsmarker.
627 har åker. Egendomar: Stora och Lilla
Ben-hamra. Kyrka från medeltiden, ombyggd 1822.
Ingår i Össeby-Garns, V. och Ångarns pastorat
i Ärkestiftet, Roslags v. kontrakt. Tillhör
storkommunen össeby.
Wadai (fr. Ouadai), intill 1912 självständigt
rike i Sudan, omfattande ett område ö. om
Tsad-sjön mellan Dar-Fur i ö. och Bornu-Bagirmi i
v. samt Borku i n. och ung. nuv. gränsen mellan
kolonierna Tsad och Oubangui-Chari i s.; ingår
numera i Franska Ekvatorialafrika. Det forna
rikets område beräknas i allm. ha omfattat c:a
450,000 km2. Befolkningen, som 1872
uppskattades till c:a 2 mill., förminskades katastrofalt
genom hungersnöd 1913—14 och beräknades 1917
till blott 300,000 inv. Riket W. skall ha
grundlagts redan 1615 och togs i besittning av
Frankrike 1904—12.
Vadare, Grallatöres, i den äldre systematiken
en fågelordn., omfattande fåglar, som i regel
vistas vid vatten och där hämta sin näring samt
äro utrustade med långa tarser och underben,
ofta lång, spetsig näbb samt lång hals. De flesta
v. sammanföras nu till de brockfågelar tade
fåglarnas ordn. (se Brockfåglar), de övriga till ordn.
tranfåglar (se Rallsläktet, Tranor och
Trapp-släktet) och ordn. storkartade fåglar (se
Fla-mingofåglar, Hägrar, Ibisfåglar, Storkfåglar och
Träskonäbb).
Vadaresvalor, Glareolinae, underfam. av de
brockfågelartade fåglarnas ordn. V. utmärkas av
kort, böjd näbb, långa vingar och kluven stjärt.
De flyga och löpa väl samt leva av insekter.
Vadaresvalan, Glareola fusca, som blir 26
cm lång, finnes i Medelhavsländerna, s. ö. Europa
och s. v. Sibirien.
Vadben, anat., se Människan, bild I, och
Underbenet.
Vadd (gossy’pium), vanl. benämnd bomull,
utgöres av de från fett befriade bomullsfröhåren
(renad bomull). V. användes vanl. steriliserad
för antiseptisk sårbehandling, mera sällan
impregnerad med antiseptiska medel, ss. borsyra,
sali-cylsyra och sublimat. För våtvärmande omslag
el. eljest för värmande av en kroppsdel
användes s. k. f e t v a d d, som ej är befriad från
fett. V. brukas även till stoppning i täcken,
inlägg i foder m. m.
Wa’dden, se Watten.
Va’ddetjåkko, nationalpark inom Kiruna stad.
Waddington [vadatå’], William Henry,
fransk statsman (1826—94), son till en
natura-liserad engelsk fabrikant. Han bedrev
framgångsrika filologiska, arkeologiska och numismatiska
studier, företog flera forskningsresor i Mindre
Asien och offentliggjorde uppmärksammade
vetenskapliga verk. W. blev led. av
nationalförsamlingen 1871, senator 1876. Mars—maj 1877
var han undervisningsminister i J. Simons
ministär. Efter vänsterns seger i den följ, politiska
krisen blev W. utrikesminister (1877—79). Han
var härvid Frankrikes ombud vid 1878 års
Ber-linkongress. 1879 var han konseljpresident och
1883—94 ambassadör i London.
Vadeinlaga, jur., se Vad.
Vademècum, lat., eg. ”gå med mig!”. 1)
Fick-handbok, liten uppslagsbok.
2) Inregistrerat varunamn på en del produkter,
avsedda för tändernas och munnens vård. De
förekomma i form av munvatten och tandkräm.
På gr. av sin antiseptiska egenskap kan v. även
användas vid behandling av sår,
hudinflammationer och insektstyng.
Vademål, jur., mål, som efter vad (se d. o.)
fullföljts i hovrätt.
Vadensjö, sn i Malmöhus län, Rönnebergs hd,
på Landskronaslätten; 6,79 km2, 197 inv. (1955).
645 har åker; skog saknas. Kyrkan urspr. från
medeltiden, senare förändrad. Ingår i Härslövs,
Säby, V. och örja pastorat i Lunds stift,
Rönnebergs kontrakt. Tillhör storkommunen Härslöv.
Väde re’tro me, sa’tana!, lat., ”gå bort ur
min åsyn, satan!”, Jesu tillrättavisande ord till
Petrus (Mark. 8: 33; enl. Vulgatas övers.).
Vadhållning vid tävlingar förmedlas genom
totalisator och tippning el., särskilt i
Storbritannien och dess kolonier, av s. k. bookmakers.
Wadi (arab.; fr. oued), floddal el. flodbädd
i öken- el. stäppområden, vilken blott
undantagsvis, periodiskt el. operiodiskt, är vattenförande.
Benämningen förekommer blott i det arabiska
språkområdet s. och ö. om Medelhavet. — Se
bild 2 å pl. vid Arabien.
Wadi Draa, wadi i n. v. Afrika, börjar som
flod under namnet Wadi Dades i mellersta delen
av Höga Atlas, genombryter i s. ö. riktning
Anti-Atlas, där den bevattnar en bördig dal, samt
följer därefter Marockos sydgräns till Atlanten.
Längd c:a 1,000 km.
Wadi Halfa, Hal fa, stad i Nordprovinsen i
Engelsk-egyptiska Sudan, vid Nilens h. strand,
strax nedom 2:a katarakten och helt nära
egyptiska gränsen; c:a 10,000 inv. W. är
utgångspunkt för järnvägen till Khartum och
ångbåtstrafiken nedåt Nilen till Aswan samt flygplats.
Wadjagga, djagga, neger folk på
Kilima-ndjaro, bildat genom stark blandning mellan
flera stammar, ss. akamba och massajer. C:a
156,000 individer.
Wadjakmänniskan, se Människan, sp. 524.
Wadköping, fingerad mellansvensk
bergslags-stad, som är skådeplatsen för många av Hjalmar
Bergmans berättelser. W. har lånat drag av bl. a.
Örebro, Bergmans hemstad.
Vadmal (av fsv. vadh, ylletyg, och mal, mått;
tyg, använt som betalning), genom valkning
app-reterat, grovt, tjockt ylletyg med bibehållen vit,
grå el. brunsvart naturfärg, stundom dock färgat,
vävt i tuskaft el. fyrskaft. Urgammal, allmänt
använd nordisk vävnad, det viktigaste
beklädnads-stoffet för bondeklassen fram till
industrialiseringens tid. V. väves numera även i fabriker.
Wadman, Johan Anders, skald (1777—
1837), student i Lund 1792, var 1812—14
sjukhuskommissarie, bosatte sig sedan i Göteborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
