- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 21. Ternopil - Vane /
871-872

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wahlberg, 1. Pehr - Wahlberg, 2. Johan - Wahlbom, Carl - Wahlenberg, Anna - Wahlenberg, Göran

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

871

Wahlbom—Wahlenberg

872

teria medica och naturalhistoria vid Karol. inst.
1827, ord. prof, i materia medica 1836—65. W.
blev led. av Vet.-akad. 1830 och var dess sekr.
1848—66. W. företog talrika resor i olika delar
av Sverige, framför allt Lappland, i Norge och i
s. Europa och skrev åtskilliga arbeten av
floris-tiskt, farmaceutiskt, praktiskt botaniskt och
ento-mologiskt innehåll, däribland ”Flora
Gothoburgen-sis” (2 dir, 1820—24), ”Anvisning till de svenska
pharmaceutiska växternas igenkännande” (2 dir,
1826-—27), ”Anvisning till svenska
foderväxternas kännedom” (i Lantbruksakad:s Handl. 1833
—35)- W. utgav h. 4—9 av li:e bandet av
Palm-struchs ”Svensk botanik” jämte register till hela
arbetet (1836—43).

2) Johan August W., den föreg:s bror, Af
rikaresande (1810—56). Han studerade i Uppsala,
genomgick bl. a. det nyinrättade skogskontoret och
blev ingenjör vid Generallantmäterikontoret 1836.
Han reste till Kapstaden 1838 och hopbragte i dess
omnejd betydande samlingar till Riksmuseet,
vistades sedan i Natal till okt. 1841 och begav sig
därefter över Drakbergen till övre Limpopo. Aug.
1842 återkom han med rika samlingar till Port
Natal och startade i juni 1843 sin andra stora
expedition, till Limpopos källområde och
Maga-liesbergen. Under båda resorna försörjde han sig
som elefantjägare. Aug. 1845 återkom W. till
Stockholm. Hans samlingar omfattade 533
dägg-djursskinn, skelett av många djur, 2,537 fåglar
(över 400 arter, bland dem många nya), 480
reptiler och amfibier, 5,000 insektarter, en vacker
växtsamling m. m. Han började en ny resa 1853,
landsteg april 1854 i Walvis Bay, nådde 1855
Ngami men dödades 28 febr. 1856 av en elefant.
Om till hans minne stiftade fonder och medalj se
Svenska sällskapet för antropologi och geografi.
— Litt.: G. Grönberg, ”J. A. W. och hans resor
i Sydafrika” (i Ymer 1910).

Wahlbom, Johan Wilhelm Carl, målare (1810
—58). Han blev 1824 kadett vid Karlbergs
krigsskola, 1829 elev vid Konstakad. och fick
undervisning av Westin på dennes ateljé. S. å. blev W.
medarb. i F. Boijes Magasin för Konst, Nyheter
och Moder. Redan under W:s kadettår hade Lings
dikter väckt hans hänförelse för fornnordiska
sagomotiv. Nu kom han i personlig beröring med
Ling, blev skicklig gymnast och fäktare och
antog en underlärarplats vid Lings gymnastik på
kvällarna. Så tillkommo serier av teckningar till
Tegnérs ”Frithiofs saga” och till sagorna om
Hjalmar och Ingeborg, Torborg, Ivar Vidfamne
■o. a. Han älskade att framställa livliga scener,
kämpar i strid el. brottning, nakna figurer med
väldig muskulatur, i våldsamt ansträngda rörelser.
Till Lings ”Asarne” gjorde W. 30 kompositioner,
av vilka 18 utfördes i etsning (1833—34). Till
arbeten av G. H. Melin och C. A. Nicander utförde
W. också illustrationer, som trycktes dels i
etsning och dels i litografi. Han sysslade även med
skulptur. 1838 begav sig W. till Paris, återvände
dit efter studier i München, Nürnberg och Prag,
började måla i olja och fick 1840 undervisning av
porträttmålaren F. Winterhalter. 1841 utförde han
sitt självporträtt (i Konstakad.). 1843 begav han

sig till Rom. Han började då måla romerska
bönder, hästar och oxar. Han återkom 1848 till
Stockholm, blev 1849 v. prof, vid akad. och
förordnades att sköta Fogelbergs professur i teckning.
Efter resor till Tyskland och Frankrike for W.
1853 till Rom, där han målade ”Gustav Adolf
vid Stuhm” (1854) och som dess motstycke
”Gustav Adolfs lik återfinnes på slagfältet vid
Lützen” (1855) samt (s. å.) ”Gustav Adolfs död”
(alla tre i Nationalmuseum; se bild vid
Bataljmålning). Från 1856 är bl. a. ”Grupp av tre
hästar” (Göteborgs museum). S. å. blev W. ord.
prof, vid Konstakad.

Främst bland W:s alster stå hans små
hästtavlor och skisser. Nationalmuseum äger en mängd
teckningar, och 40 finnas i Nasjonalgalleriet i
Oslo. — Litt.: Monogr. av K. Wåhlin (1901) och
V. Loos. (1949).

Wahlenberg, Anna Maria Lovisa,
författarinna (1858—1933), började 1882 sitt författarskap
med novellsaml. ”Teckningar i sanden” och utgav
sedan ett stort antal romaner, noveller och
skådespel, mest med teckningar ur vardagslivet, alla
präglade av skarp iakttagelse, varm medkänsla och
stillsamt godmodig humor. W. har även skrivit
flera saml. sagor.

Wahlenberg, Göran (Georg), botanist,
geograf och geolog (1780—1851), med. dr 1806,
bo-tanices demonstrator 1814, prof, i medicin och
botanik i Uppsala 1829.
W. företog från 1796
talrika resor inom och
utom Sverige, särskilt
till nordligaste
Skandinavien och
Mellaneuropas berg,
varunder floran utforskades
både systematiskt och
geografiskt i sitt
förhållande till klimat,
geologi och
markbeskaffenhet. W. är
jämte A. v. Humboldt den
vetenskapliga
växtgeografiens grund-

läggare. Hans förnämsta floraverk, ”Flora
lap-ponica” (1812; W:s kanske ryktbaraste arbete),
”Flora Carpatorum principalium” (1814), ”Flora
upsaliensis” (1820) och ”Flora svecica” (2 dir,
1824—26; ny uppl. 1831—33), inledas av utförliga
växtgeografiska, av exakt iakttagelsematerial
fyllda avhandlingar. Som systematiker var W.
särdeles skarpsynt och en framstående kännare även
av flera kryptogamgrupper. I yngre dagar
sysslade han även med växtanatomi. Av övervägande
geografiskt innehåll äro ”Geografisk och
ekonomisk beskrifning om Kemi lappmark” (1804),
”Berättelse om... lapska fjällens höjd och
temperatur vid 67 graders polhöjd” (1808; tysk
övers. 1812), vari svenska glaciärer f. ggn
beskrivas, samt ”Rön om springkällors temperatur”
(181’1). Även till Sveriges geologi och
paleon-tologi lämnade W. avsevärda bidrag i ”Svenska
jordens bildning” (1818; ny uppl. 1824) och i
”Petrificata telluris suecanae examinata” (1821).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Aug 3 12:57:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfga/0550.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free