Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 22. Vaner - ÖÄ / 17-18 (1951) - Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Warburg, Otto (botanist) - Warburg, Otto (fysiolog) - Varbygel - Ward, Artemus - Ward, John - Ward, Lester Frank - Ward, Mary Augusta, f. Arnold - Vardal - Vardar - Varde - Wardha - Vardö - Vardöhus - Varec - Varenius, Otto - Varennes, Varennes-en-Argonne - Varese - Varfågel - Varg (teknik) - Varg (ulv)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kulturpflanzen der Weltwirtschaft” (1906; tills. m. van
Someren-Brand) och ”Die Pflanzenwelt” (3 bd,
1913—22).

Warburg [-bork], Otto Heinrich, tysk
fysiolog, av judisk släkt (f. 1883), prof. och dir. vid
Kaiser Wilhelm-inst. för cellforskning och
biologi i Berlin-Dahlem 1930—33. W. är en av
samtidens mest uppmärksammade forskare på
cellämnesomsättningens område. Särsk. har han
studerat cellandningen. Han förfäktar här,
delvis i skarp motsättning till andra forskare,
syrgasaktiveringens centrala betydelse.
Syrgasaktiveringen tänker sig W. åstadkommen av ett
järnhaltigt andningsenzym, vars existens han ansett
sig kunna på indirekt väg fastställa.
Förekomsten av detta andningsenzym har emellertid på
senare tid alltmer energiskt ifrågasatts av
engelsmannen Keilin, som
påvisat en del luckor
i W:s bevisföring.

Energiomsättningen
vid
kolsyreassimilationen och
ämnesomsättningen i tumörer
äro också områden,
som W. i sin
forskning uppmärksammat.
W. är en synnerligen
skicklig
experimentator, hans
mikrorespirometer för uppmätning
av gasutbytet hos små
vävnadssnitt har
kommit till användning på fysiologiska laboratorier
världen runt. W. erhöll 1931 Nobelpriset i
fysiologi och medicin.



Varbygel, skyddsbygel för avtryckaren vid
handeldvapen, med uppgift bl. a. att minska
risken för oavsiktlig avfyring.

Ward [ωåd], Artemus, se Browne, Ch. F.

Ward [ωåd], John Quincy Adams,
amerikansk bildhuggare (1830—1910), dir. för
konstakad. i New York 1874. W. har i naturalistisk stil
utfört framför allt ett antal monumentala
porträttstatyer men även ”Indiansk jägare” (Central
Park, New York) m. fl. fria motiv.

Ward [ωåd], Lester Frank, amerikansk
geolog, paleobotanist och sociolog (1841—1913).
Han var 1884—86 prof. i botanik vid George
Washingtonuniv. i Washington, blev 1888 geolog
vid Förenta staternas geol. undersökning och 1907
prof. i sociologi vid Brown University i
Providence i Rhode Island. W. beskrev mesozoiska
floror från Nordamerika, bl. a. från
Laramieformationen, i ståtliga monogr. Även på sociologiens
område utövade W. ett betydande författarskap.

Ward [ωåd], Mary Augusta, f.
Arnold, engelsk författarinna (1851—1920). Hon
skrev tendensromaner, som utmärka sig för social
och andlig reformvänlighet och av vilka ”Robert
Elsmere” (1888; sv. övers. 1889—90) är mest känd.

Vardal, herred i Oppland fylke, ö. Norge, vid
Gjövik v. om Mjösa; 272,93 km², 8,753 inv. (1950),
därav 4,043 i förstäder till Gjövik. V. har
betydande industri.

Vardar, flod på Balkanhalvön, Makedoniens
huvudflod, mynnar med delta i Thessalonikeviken
av Egeiska havet; längd 370 km. V. är en viktig
flottled; dess dal följes av järnvägen
(Belgrad—)Skoplje—Thessalonike. — V. är antikens Axios.

Varde, stad på s. v. Jylland, Danmark, n. om
Esbjerg, vid Varde å, där denna korsas av
huvudväg 11 och den västjylländska järnvägen; c:a
8,300 inv. Stålverk och tråddrageri. Av medeltida
byggnader märkes S:t Jacobi Kirke, urspr. en
romansk kvaderstenkyrka, samt Kampmanske
gården och Stillesens hus.

Wardha, stad i Centralprovinserna i Indien
(c:a 25,000 inv.), centrum för indiska
kongresspartiet, Gandhis sista residens (bostad i en by
utanför W.). I W. ligger Allindiska
byindustriförb:s central och strax utanför en väv- och
spinnskola.

Vardö, stad i Finnmark fylke, Norge, på en ö
vid ö. spetsen av Varangerhalvön; c:a 3,300 inv.
Under vinter- och vårfisket stor fiskeflottstation.
Under 2:a världskriget förstördes V. till 2/3
genom bombning.

Vardöhus, norsk fästning vid Vardö, nu
nedlagd. Redan under 1200-talet anlades här ett fäste,
som från 1340 kallades V. Ständig garnison
erhöll V. först 1638. V. har tidigare haft stor
betydelse för säkerställandet av Norges överhöghet
i dessa trakter.

Varec [varä’k], fr., se Kelp.

Varenius, Per Otto, statsrättslärare
(1857—1940). Han blev fil. dr 1892 samt docent i
statskunskap 1893 i Uppsala och var 1907—25 prof. i
statsrätt med statskunskap jämte förvaltningsrätt
och folkrätt vid Stockholms högskola. V. blev
1918 jur. hedersdr i Lund. Han skrev bl. a. ”Om
riksföreståndarskap enligt Sveriges och Norges
grundlagar” (1891), ”Räfsten med Karl XI:s
förmyndarstyrelse” (1901 och 1903), ”Beskattning och
statsreglering i England” (1906), ”Svensk
tryckfrihet” (1931) och ”Carl Johan och Danmark
1814” (1938).

Varennes, V.-en-Argonne
[varä’n-ãn-argå’n], stad i dep. Meuse, n. Frankrike, 25 km
v. n. v. om Verdun; c:a 700 inv. I V.
tillfångatogs 22 juni 1791 Ludvig XVI med sin familj
under flykten från Frankrike.

Vare’se, huvudstad i prov. Varese i
Lombardiet, mellan Lago Maggiore och Lago di Como;
c:a 25,000 inv. V. är på gr. av sina natursköna
omgivningar en omtyckt sommarvistelseort, särsk.
för invånarna i Milano och Turin.

Varfågel, zool., se Törnskatsläktet.

Varg, tekn., en sedan länge i verkstäder
begagnad benämning på misslyckat arbetsstycke.

Varg (ulv), Ca’nis lu’pus, av fam. Canidae
(se Hundsläktet). Till kroppsställning liknar v.
en kraftig, höghent hund med uppdragen buk men
har hängande, nästan rak svans, omkr. 1/3 av
kroppslängden. Nosen är lång, täml. spetsig,
ögonen sitta snett och ha rund pupill. Öronen äro
trubbspetsade och upprättstående. En vuxen v.
har en boghöjd av omkr. 70 cm och en
kroppslängd utan svans av omkr. 135 cm. Färgen är
gulgrå med inblandning av svart från stickelhår,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>