Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vatikanen - Vatikanpalatset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
63
Vatikanen
64
Utsikt från Peterskyrkans kupol över Vatikanmuseet, Vatikanarkivet och Vatikanbiblioteket. T. v. ett parti av
trädgården med Pinacoteca i bakgrunden. Se även bild 2 å pl. vid Bernini, bild 3—5 å pl. vid Bibliotek, bild
5—6 vid Michelangelo, bild vid Peterskyrkan, bild 3 vid Rafael m. fl.
utförde Rafael sina fresker, i Sixtinska kapellet
skapade Michelangelo sina takmålningar, senare
kompletterade med en fresk, ”Yttersta domen”,
på fondväggen, och i loggiorna kring S.
Dama-sogården tillkommo groteskmålningar av Rafael
och hans elever. Sacco di Roma 1527 bröt
slutgiltigt detta glänsande skede, men påvemakten
hämtade sig påfallande fort. Om Paul III erinrar
det praktfullt utsmyckade Cappella P a o 1
i-n a. I V:s trädgård, vilken är en
renässansanläggning v. om själva palatset, uppförde Pietro
Li-gorio 1558—62 det rikt inredda Ca si no del
P a p a, även kallat Villa Pia, nu säte för den
påvliga vetenskapsakad. 1588 lät Sixtus V
Do-menico Fontana bygga en ny bibi.-flygel, som
lädes tvärs över Bramantes Belvedere-gård och
därmed spolierade denna, sedermera har B r a
c-c i o n u o v o lagts parallellt med bibi., så att
endast korta stycken av den långsträckta gården
numera kunna uppfattas. I samband med Berninis
omformning av Petersplatsen förnyades
huvudingången till V., och Bernini byggde den
skenpers-pektiviska trappa, Scala Regi a, som direkt
från Petersplatsens kolonnad för upp i palatsets
inre. Tillkomståret är 1663. Under 1700- och
1800-talen uppfördes flera byggnader i V :s
trädgård, och även nya museilängor inrättades.
Vatikanmuseet, V:s konstsamlingar,
omfattar dels antiksaml., dels saml. av huvudsakl.
italiensk konst från 1300-talet och framåt.
Antik
saml., som bildades av renässanspåvarna och
senare utvidgats, äro de förnämsta i världen. De
omfatta dels grekisk och romersk skulpturkonst,
sammanhållen i tre saml., M u s e o P i o-C 1
e-m e n t i n o, Museo Chiaramonti och
Braccio nuovo, dels egyptiska och
etruskiska saml. Bland berömda skulpturer märkas
Lao-koongruppen, Apollo di Belvedere och Torso di
Belvedere, de senare uppkallade efter det påvliga
lustslottet, vilket utgjorde museum från 1775 till
dess 1800-talets museibyggnader stodo färdiga.
Den av Pius VII grundade tavelsaml.
Pinacoteca, är icke lika märklig men innehåller dock
högst värdefulla verk av Giotto, Melozzo da Forli
och Rafael. Med V. har även införlivats en svit
av de i Bryssel efter Rafaels kartonger vävda
tapeter, vilka genom Sacco di Roma 1527 hade
skingrats.
Vatikanarkivet (Archivio segreto della
Santa sede), Europas äldsta arkiv, i sin nuv. form
tillkommet 1611, gjordes av påven Leo XIII
obegränsat tillgängligt för forskningen 1883. Dess
serier av koncept och vissa inkomna handlingar gå
långt tillbaka i medeltiden (de äldsta från omkr.
1200) och utgöra det viktigaste materialet till
äldre kyrkohistoria.
Vatikanbiblioteket (Biblioteca
Aposto-lica Vaticana). Flera av de tidigare påvarna
gjorde sig kända som stora boksamlare, men dessa
påvliga bibi, ha till större delen av olika anled-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>