Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattenmätare - Vattenmögelsvampar - Vatten och bröd - Vattenområde - Vattenormbunkar - Vattenormen - Vattenpass, nivå - Vattenpest - Vattenpipa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
79
V attenmögelsvampar—V attenpipa
80
fritt genomlopp, varvid mätverket drives
av ett vinghjul el. av en servomotor, som
påverkas av en i v. framkallad tryckdifferens.
— Till deplacement-v. hör bl. a. o v a 1 h j u 1
s-m äta ren (se fig.), där det motoriska organet
utgöres av två med hjälp av småkuggar
samarbetande elliptiska hjul, vilka tillsammans fungera
likt en 2-tandad kugghjulspump. övriga
deplace-ment-v. utgöra omvändningar till vissa andra
typer av kapselpumpar; hit hör den s. k. r i n
g-kolvsmätaren. Även imopumpen har på
liknande sätt fått användning som v. — Till de
dynamiska v. höra vinghjulsmätaren, som
till sin byggnad motsvarar centrifugalpumpen,
vidare woltmanmätaren, som utgör
omvändningen till en propellerpump, samt dessutom
venturimätaren. Proportionalitet mellan
flöde och visarutslag erhålles i sistn. fall medelst
en flottör, som följer nivån i ett med kvicksilver
fyllt och till venturiröret anslutet U-rör, varvid
U-rörets • ena skänkel vidgar sig trattformigt
uppåt. Utslaget evalveras i vattenmängd medelst
en tidsintegrator.
2) (Zool.) Se Vattenlöpare.
Vattenmögelsvampar, dets. som
Saprolegnia-ceae.
Vatten och bröd, uråldrig art av svårare
frihetsstraff, som i Sverige ådömdes huvudsakl.
som förvandlingsstraff för böter. V.-straff
omtalas redan under medeltiden i Visby stadslag
men införlivades med den allmänna
rättskipningen först under i6oo-talet. Enl. 1734 års lag
kunde strafftiden växla mellan 2 och 28 dagar,
vilket 1864 ändrades till 3—20 dagar. V.
avskaffades i Sverige 1884, i Danmark först 1930.
Vattenområde, se Flod, sp. 624.
Vattenormbunkar, Hydropte’rides, en grupp
bland de s. k. leptosporangiata ormbunkarna, som
äro utpräglade vattenväxter. De äro antingen
flytbladsväxter, fritt simmande på vattenytan,
ss. Azolla och Salvinia av fam. Salviniaceae, el.
med rötter och jordstam i bottnen fast rotade
vattenväxter, ss. Pilularia och Marsilia av fam.
Marsiliaceae. Utmärkande i övrigt för v. är, att
de äro h e t e r o s p o r a, d. v. s. ha två slags
sporer, mikrosporer el. hansporer och
makro- el. m e g a s p o r e r el. honsporer. De
ge upphov till två olika slags enkönade
protal-lier. Hansporerna alstra små obetydliga
hanpro-tallier, som bilda anteridier, och honsporerna
näringsförande honprotallier, som alstra arkegon.
Då v:s protallier äro enkönade, erfordras för
att befruktning skall äga rum, att de olika
slagen av protallier sammanträffa. Detta sker med
vattnets hjälp, och hos vissa v. (Azolla) finnas
mycket egendomliga hakanordningar. Sporerna
alstras också i två olika slags sporangier,
makro-och mikrosporangier. Dessa äro hos v. förenade
till egendomliga sporgömmesamlingar, s p o r
o-k a r p i e r el. sporfrukter, enkla, enrummiga hos
Salviniaceae, sammansatta och flerrummiga hos
Marsiliaceae. Hos Pilularia, pillergräset,
är sporokarpiet klotrunt, likt ett piller, samt
försett med utomordentligt hård och fast vägg.
Fig. 1. Doslibell.
Fig. 2. Rörlibell. M gasblåsa, S
justeringsskruv.
Vattenpest.
Tack vare denna organisation kunna dylika v.
länge uthärda även stark torka.
Vattenormen, astron., se Hydra 3).
Vattenpass, nivå, fys., instrument för
bestämning av vågräta riktningar. —
Vattenvågen (k a n a 1 v å g e n) är ett v., vars
konstruktion grundar sig därpå, att en vätskas yta
står lika högt i båda skänklarna av ett U-formigt
rör. Genom syftning över två dylika ytor kunna
punkter bestämmas, som ligga i samma vågplan
som vätskeytorna. För praktiskt bruk lämpligare
är libellen. Denna utgöres av en dosa el.
ett rör, som så när som på en liten gasblåsa är
fylld av en vätska. Som
vätskefyllning brukades
tidigare vatten, senare
alkohol el. bättre eter.
D o s 1 i b e 11 e n (fig.
1) utgöres av en
cirkulär dosa med lock av
glas, vilket på insidan är
slipat svagt sfäriskt konkavt. På glaset äro en
el. flera koncentriska ringar anbragta på sådant
sätt, att, då libellen vilar på en horisontell yta,
gasblåsan är koncentrisk med ringarna.
Doslibel-len ger en förhållandevis ringa noggrannhet:
blåsan förskjutes från en ring till en annan, då
libellen bildar en vinkel av 1’ till 5’ med
horisontalplanet. Doslibellen har dock vidsträckt
användning, då det gäller att snabbt och på
enkelt sätt inställa
en yta ung.
vågrätt. R ö r
libellen (fig.
2) består av ett
på en
metallin
fattning monterat glasrör, som på insidan är
avslipat, så att ett snitt genom rörets axel skär
insidan längs en cirkellinje. På ovansidan har
rörli-bellen 2 index, under vilka blåsans ändar inställa
sig, då libellen vilar mot ett horisontellt underlag.
Oftast ansluter sig till dessa index en skala,
graderad i dubbelmillimeter el. i s. k. parisiska
linjer, vilkas avstånd utgör 2,256 mm.
Noggrannheten kan uppgå till c:a 20". Ett praktiskt v. för
precisionsavvägning är
reversionsvatten-passet, som har gradering på två diametralt
motsatta sidor av glasröret, varigenom det är
möjligt att kontrollera v.
genom att vrida det ett halvt
varv kring axeln.
Vattenpest, Elödea
(Helö-dea) canadènsis, en till fam.
dybladsväxter hörande, i
vattnet nedsänkt flerårig ört med
trådsmal, rikt förgrenad stjälk,
kransställda, avlånga blad och
små, vita honblommor. V.
härstammar från Nordamerika.
Den förökar sig
utomordentligt hastigt på vegetativ väg
men dör ofta ut efter några
år. I Europa är endast
honväxten anträffad.
Vattenpipa, se Nargile.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
