Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Weierstrass, Karl - Wei-hai-wei - Weihenstephan - Weijne, Josef - Weill, Kurt - Weilska sjukdomen - Weimar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
125
Wei-hai-wei—Weimar
126
kel, logisk inramning.
Därifrån ledde en
naturlig generalisering
över till studiet av de
Abelska funktionerna,
där W:s
undersökningar väl komplettera
de Riemannska
forskningsresultaten. W.
var den förste, som
kunde framvisa ett ex.
på en kontinuerlig
kurva, som saknade
tangent, vilket på sin
tid väckte stort
upp
seende. Han gjorde värdefulla insatser även på
andra områden, bl. a. inom variationskalkylens
och differentialekvationernas teori.
Wei-hai-wei, hamnstad i n. ö. Kina nära
Shantunghalvöns spets; 7,000 inv. Vid W.
förstörde japanerna 1895 en kinesisk flotta och
be-höllo området till 1898, då engelsmännen
övertogo hamnen med ett tillhörande område på 738
km2, som de använde dels som stödjepunkt för
flottan, dels som rekreationsområde på gr. av
dess sunda klimat. W. återlämnades 1930 till
Kina.
Weihenstephan [vai^njtäfän], se Freising.
Weijne [ve’j-], Johan Josef Emanuel,
skolman och politiker (1893—1951),
folkskollärarexamen 1914, lärare i Norrköping 1914—16, vid
uppfostringsanstalten å Bona 1916—22, i Borås 1922
—39, undervisningsråd 1939—45, t. f. statssekr. i
Ecklesiastikdep. 1945 samt ecklesiastikminister
1946—51. Redan tidigt politiskt intresserad, var
W. 1925—39 led. av A. K. och från 1950 av
F. K., samtidigt nykterhetsman och bl. a. led. av
styrelsen för Centralförbundet för
nykterhets-undervisning. W. hade ett stort antal uppdrag
inom olika styrelser och nämnder och var en ofta
anlitad sakkunnig. W:s kanske mest bestående
insats är förknippad med det omfattande arbetet
på den genomgripande reform av det svenska
undervisningsväsendet, som riksdagen 1950 i
princip beslöt.
Weill [väil], Kurt, tysk tonsättare (1900—
50), från 1933 verksam i U.S.A. W. är mest
känd genom sin ”Dreigroschenoper” (1928; i
Stockholm uppf. 1929 som
”Tolvskillingsope-ran”), en tysk, modern version av J. Gay och
S. Pepuschs ”The Beggar’s opera”. Andra
scenverk av W. äro ”Mahagonny” (1927; omarb.
1929), ”Der Zar lässt sich photographieren”
(1928), skoloperan ”Der Jasager” (1930) och
”Die Bürgschaft” (1932); han har även skrivit
orkesterverk, kammarmusik, en violinkonsert samt
sånger till orkester.
Weilska sjukdomen [väi’l-], en av Adolph
W e i 1 (prof. i Dorpat) 1886 först beskriven
infektionssjukdom. Den är vanlig i Japan; i
Europa inträffade massor av fall under i:a
världskriget. I Sverige har ett antal fall
iakttagits. W. framkallas av en blodparasit (jfr
Spirochaeter) och överföres genom av
infekterad råtturin förorenat vatten. W. utmärkes av
svår gulsot (i ung. 50 °/o av fallen) efter 4—6
dagars feber och smärtor i vad och
bukmuskulatur. Efter omkr. en veckas hög temp. (390)
sjunker denna, men febern återkommer flera
gånger, tills patienten efter 3—6 veckor tillfrisknat.
Prognosen är i regel god; vid enstaka epidemier
har dock dödligheten (särsk. bland äldre
personer) varit mycket hög (37% i Japan).
Behandling sker med penicillin o. a. antibiotica.
Serum-terapi i tidigt stadium har visat god effekt.
Weimar [väi’-], stad i Thüringen, Tyskland,
vid Saales biflod Ilm och vid foten av
Etters-berg; 66,700 inv. (1946). Särsk. före 1 :a
världskriget var W. en lugn och förnäm residens- och
ämbetsstad; sedermera har den fått åtskillig
industri. Turisttrafiken var till 2 :a världskrigets
utbrott mycket omfattande. Under storhertig Karl
August (1775—1828) var W. Tysklands främsta
kulturella centrum, vistelseort för Goethe,
Schil-ler, Herder och Wieland; Liszt var
hovkapellmästare i W. 1848—59. Det 1782—1832 av
Goethe bebodda, ståtliga Goethehaus vid nuv.
Goetheplatz (tidigare Frauenplan) och det mera
anspråkslösa Schillerhaus, där Schiller dog 1805,
bevarades i orubbat skick fram till 2 :a
världskriget men förstördes vid flygbombardemang
1945 i likhet med stora delar av W :s
bebyggelse. I möjligaste mån har Goethehaus
återställts i ursprungligt skick och jämte Goethes
villa ”Gartenhaus” i den stora, av Goethe
delvis planerade slottsparken på ömse sidor om
Ilm ombildats till ett Goethe-Nationalmuseum.
Om W :s sista världshistoriska period erinrar
den 1907 byggda Tyska nationalteatern, där lan-
Goethehaus i Weimar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
