Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Weizmann, Chajim - Weizsäcker, Ernst von - Vejbystrand - Veji (Vei; Isola Farnese) - Wejke, Gunnar - Vejle - Vejle amt - Wekerle, Sándor - Vekning - Vektor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
129
W eizsäcker—V ektor
130
Under i :a världskriget
gjorde han som
kemist den engelska
regeringen stora
tjänster, och han var
verksam, för att denna
skulle acceptera
sionis-mens mål att i
Palestina skaffa judarna
ett nationellt hem.
1921—31 var han
president för den
sionistiska världsorganisationen. Han valdes
1948 till staten Israels
förste president. Bland W:s skrifter märkes
memoarverket ”Trial and error” (1949; sv. övers.
I95i).
Weizsäcker [vai’tszäkar], Ernst Heinrich
von, tysk diplomat (1882—1951). W. var 1938
—43 statssekr. i utrikesdep. och Ribbentrops
närmaste man, 1943—45 ambassadör vid
Vatikanen. Som statssekr. förde W., som närmast
var konservativ och efter hand blev alltmer
fientlig mot nazismen, ett märkligt dubbelspel,
verkade för en fredlig inriktning av den tyska
utrikespolitiken men kvarstod på sin post, då detta
misslyckades. W. dömdes 1949 till 7 års
fängelse för delaktighet i angreppet mot
Tjeckoslovakien men frigavs åter. Hans memoarer,
”Erin-nerungen”, utgåvos 1950.
Vejbystrand, badort i Barkåkra kommun,
Kristianstads län, vid Skälderviken. I V. ligger
Kronprinsessan Victorias kustsanatorium (se
d. o.).
Véji (V é i), sydetruskisk fornstad, nu Isola
Far ne se (15 km n. ö. om Rom), enl. romersk
annalistik erövrad av Camillus 390 f. Kr.
Bevarade äro gravar, väggmålningar m. m.
Wejke, Gunnar Wilhelm P :son, arkitekt (f.
1905 10/8). Utexaminerad från Tekniska högsk.
i Stockholm 1931, från Konstakad. 1935,
öppnade W. 1938 tills. m. K. ödeen privat
arkitektverksamhet i Stockholm. Bland deras
gemensamma verk märkas Gymnastiska centralinst. i
Stockholm (1944), bostadsområdet N. Guldheden
i Göteborg (färdigt 1945) och ett flertal skolor,
bl. a. folkskolan i Säffle (tävling 1939; byggd
1949). Dessa verk utmärkas av en kontrastrik
byggnadsgruppering, som följer byggnadens olika
funktioner, samt av en mjuk och målerisk
materialeffekt. 1944—51 var W. byggnadsråd och
chef för utredningsbyrån i Byggnadsstyrelsen,
och 1951 utnämndes han till generaldir. och chef
för detta verk.
Vejle [vai’la], residensstad i Vejle amt, ö.
Jylland, Danmark, längst in i den av skogklädda
höjder omgivna Vejle fjord; c:a 30,000 inv.
(1950; inkl, förstäder 36,000). Staden sträcker
sig in i den vackra Grej sdalen med dess många
vattenkvarnar. V. är en av Danmarks mest
betydande industristäder med tyngdpunkten förlagd
till textilindustrien; dessutom kvarnar, slakterier,
gjuterier (C. M. Hess) och läderindustri. V. är
en betydande väg- och järnvägsknut. Den
märk-NF XXII — s
ligaste byggnaden är S:t Nikolai kirke, uppförd
på 1200-talet i gotisk stil. Staden nämnes f. ggn
1196; de första privilegierna äro från 1327.
Vejle a’mt [väi’la] i Danmark utgör s. delen
av Nörrejylland och sträcker sig i ö. från
Horsens Fjord till Hejelsminde; 2,348 km2, 201,113
inv. (1950). I V. ligga städerna Vejle
(residensstad), Kolding och Fredericia.
Wekerle [vä’kärlä], Sändor (Alexander),
ungersk politiker (184&—1921). Han blev
finansminister i K. Tiszas regering 1889, vilken post
han även innehade, när han 1892 bildade egen
regering. Som finansminister genomförde W.
betydande reformer och förbättrade Ungerns
statsfinanser. 1894 drog sig W. tillbaka från politiken
och blev president i den s. k.
förvaltningsdomstolen. 1906 blev han på nytt ministerpresident
i ett koalitionskabinett. Efter koalitionens fall
1910 drog sig W. tillbaka till privatlivet. 1917
inträdde W. åter som ministerpresident och satt
kvar till bolsjevikrevolutionen i okt. 1918, då han
häktades men efter kort tid frigavs.
Vekning, se Garvning.
Ve’ktor, fysikalisk storhet, som ej endast har
ett visst talvärde (förhållandet mellan storheten
och en annan till enhet vald storhet av samma
slag) utan även en viss riktning. En storhet,
som ej har någon bestämd riktning, kallas
skalar (skalär storhet). Ex. på v. äro
hastighet, mekanisk kraft, elektrisk och magnetisk
fältstyrka, medan temp., massa, energi och
elektrisk laddning äro skalarer.
En v. kan representeras geometriskt genom en
sträcka (en pil) av bestämd längd och
riktning. Sträckans längd kallas v:s absoluta
belopp (talvärde, längd); är detta en enhet,
talar man om en enhetsvektor. V. betecknas
med annan stil än andra tecken; vanl. användes
fraktur el. fetstil. Komposanterna av en v. a
parallellt med koordinataxlarna betecknas a x> ay,
az, v:s absoluta belopp [a] = + ayi + °z2-
Summan av 2 v. a och b är diagonalen i den
parallellogram (se fig.
1), som har a och b
till sidor (geometrisk
addition). Dess
kompo-santer bli ax + bx, ay +
by och az + b z. Vid
denna addition gälla de
vanliga axiomen för addition a + b = b + a
samt a + (b + c) = (a + b) + c.
Subtraktionen a—b utföres genom att man först bildar v.
—b (genom omkastning av riktningen), därefter
adderas a och —b.
Man kan avbilda två uttryck, som likna
produkter. Det ena, skalära produkten (inre
produkten) av 2 v. a och b [tecknas ab el. (ab)],
är den skalära storheten ab = axbx + ayby + azbz
= [a] . [b] cos v, där v betyder vinkeln mellan
v. Den är 0, om v. äro vinkelräta mot varandra.
Spec. är skalära produkten av en v. med sig
själv kvadraten på absoluta beloppet. Exempel
på en skalär produkt är ett mekaniskt arbete, som
är skalära produkten av en kraft och en
väg-sträcka.
Fig. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
