Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Welwitschia - Veläng - Weman, Henry - Wembley - Vemdalen - Vemmenhög - Vemmenhögs härad - Vemmenhögs kontrakt - Vemmenhögs, Ljunits och Herrestads domsaga - Vemmerlöv - Vem är det? - Ven, blodåder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
Veläng—Ven
142
Welwitschia.
Hereroland. Stammen är snurrformig, nästan
h. o. h. nedsänkt i marken och kan bli ända till
4 m i omkrets. Upptill i snurrans kant sitta två
motsatta, läderartade blad, vilka oupphörligt
tillväxa vid basen, under det att de dö bort i
spetsen, och bli ända till ioo år gamla och 3 m långa.
Blommorna sitta samlade i kottelika
blomställningar på mer el. mindre förgrenade, korta grenar i
bladvecken. — W. upptäcktes 1860 av den i
portugisisk tjänst anställde österrikiske botanisten
Friedrich Welwitsch (1806—72) och är en av
jordens egendomligaste växter.
Velä’ng (fr. vélin, av veau, kalvskinn),
kalv-skinnspergament för bokband.
Weman, Nils Henry Paul, kyrkomusiker (f.
1897 19/a), organistexamen 1918, kyrkosångar- och
musiklärarexamen 1919 vid Musikkonservatoriet.
W. var 1921—27 organist i Borås, därpå organist
och kantor i Uppsala domkyrka, där han nedlagt
en betydelsefull gärning. W. är lärare i
kyrkosång vid Uppsala univ. sedan 1943. Han har
komponerat kyrkomusik och utg. orgelverk och
kyrkliga sånger (”Orgelskola”, 1, 1936) samt
författat art. i kyrkomusikaliska frågor.
Wembley [coe’mbli], stad i grevsk. Middlesex,
nordvästlig förort till London; c:a 132,000 inv.
I W. park hölls 1924—25 en stor brittisk
imperie-utställning. W:s stadion rymmer omkr. 125,000
personer.
Vèmdalen, sn i Härjedalen, Svegs och Hede
tingslag, Jämtlands län, mellan Ljusnan och
Jämtlandsgränsen; 1,039,26 km2, 1,135 inv. (1955).
Omfattar Vemans dal och angränsande
fjällområden, bl. a. Klövsjöfjällen med Oxsjövålen
(1,022 m ö. h.). Stationssamhället Vemdalen 740
inv. (1953). 469 har åker. Stora bolagsskogar.
Kyrkan byggd 1763. Ingår i Hede, V:s och
Storsjö pastorat i Härnösands stift, Härjedalens
kontrakt. Tillhör storkommunen Hede.
Vemmenhög. 1) Storkommun i Vemmenhögs,
Ljunits och Herrestads domsaga, Malmöhus län,
bestående av socknarna Svenstorp, V.
Vemmenhög, ö. Vemmenhög, Skivarp och V. Nöbbelöv;
65,73 km2, 3,624 inv. (i955)-
2) Socknar i V.i), se Västra Vemmenhög och
Östra Vemmenhög.
Vemmenhögs härad, i Malmöhus län, vid
kusten, mellan Ystad och Trelleborg, omfattar
församlingarna Simlinge, S. Åby, Lilla Isie, Ö.
Torp, Hemmesdynge, Ö. Klagstorp, Äspö,
Lilla Bedinge, Tullstorp, Källstorp, önnarp,
Gärdslöv, Grönby, Börringe, Skurup,
Hassle-Bö-sarp, Svenstorp, V. Vemmenhög, ö. Vemmenhög,
Skivarp, Solberga, örsjö och Slimminge. Av
församlingarna i V. tillhöra ö. Vemmenhög, V.
Vemmenhög, Svenstorp, Skivarp, Slimminge,
Örsjö och Solberga Ystads fögderi, Skurup och
Hassle-Bösarp Malmö fögderi och de övriga
Trelleborgs fögderi. V. tillhör Vemmenhögs, Ljunits
och Herrestads domsaga samt frånsett Simlinge,
Skivarp och Örsjö Vemmenhögs kontrakt. —
Litt.: P. Asp, ”V.” (1891); ”En bok om V.”
(1949)-
Vemmenhögs kontrakt, i Lunds stift,
omfattar 8 pastorat: Källstorp, Lilla Bedinge, Äspö och
ö. Klagstorp; Anderslöv och Grönby; Gärdslöv
och önnarp; ö. Vemmenhög, V. Vemmenhög,
Tullstorp och Svenstorp; Börringe;
Hemmesdynge, S. Åby, ö. Torp och Lilla Isie; Skurup,
Solberga och Hassle-Bösarp; Slimminge.
Vemmenhögs, Ljunits och Herrestads
domsaga, under Hovrätten över Skåne och Blekinge,
omfattar Vemmenhögs, Ljunits och Herrestads
hd jämte den i Skytts hd ingående delen av
An-derslövs nya kommun, allt i Malmöhus län, vilka
utgöra ett tingslag med tingsställe och kansli i
Ystad.
Vemmerlöv, socknar i Skåne, se Västra
Vem-merlöv och östra Vemmerlöv.
Vem är det?, uppslagsverk, innehållande korta
biografier över nu levande, framträdande svenska
personer, grundat 1912 av E. Thyselius;
utkommer numera vartannat år. — Liknande periodiska
uppslagsverk utges i de flesta kulturländer, t. ex.
för Storbritannien och Irland ”Who’s who”
(sedan 1849), som bildat mönster för övriga länders
uppslagsböcker av detta slag, i Nordamerika
”Who’s who in America?”, i Sydamerika ”Who’s
who in Latin America?”, i Kina ”Who’s who in
modern China?”, i Tyskland ”Wer ist wer?”
(tidigare ”Wer ist’s?”), i Österrike ”Wer ist wer
in Österreich”, i Italien ”Chi è?”, i
Nederländerna ”Wie is dat?”, i Danmark "Kraks blaa Bog”,
i Norge ”Hvem er hvem?” och i Finland ”Kuka
kukin on” (tidigare ”Aikalaiskirja”) samt ”Vem
och vad?”. Från London utges ”The International
Who’s who”.
Ven (lat. véna), blodåder, blodkärl, som
leder blodet från vävnaderna till hjärtat. Från
lungorna till hjärtats vänstra förmak gå 1 u n
g-venerna (jfr Blodomlopp). I högra förmaket
mynna kroppsvenerna med sina
huvudstammar, övre och nedre hålvenerna. Den
förra upptager blod från huvud och hals (genom
jugularvenerna), från övre extremiteterna
och övre delen av bålen, den senare leder blodet
från nedre extremiteterna, bäckenet och bukhålan.
Matsmältningskanalens v. samlas i portådern,
som går till levern och där grenar upp sig i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
