Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Venezuela - Ekonomisk geografi - Mått och vikt - Mynt - Författning och förvaltning - Rättsväsen - Vapen och flagga - Religiösa förhållanden - Undervisningsväsen - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
157
Venezuela
158
flesta fabriksvarorna måste därför importeras.
Trä-varuhantering är den största inhemska industrigrenen.
Största delen av handeln äger rum med U.S.A. Värdet
av Sveriges import från V. var 1949 19,5 mkr (1952
141,5 mkr) och export till V. 18,s mkr (30,6 mkr).
Viktigaste importvaror äro livsmedel (majs, ris, vetemjöl,
potatis, socker, ägg), textilvaror och maskiner. ’/i» av
exportvärdet utgöras av petroleum och
petroleumprodukter. 1949 exporterades 22,000 ton kaffe, varav 80 •/•
gingo till U.S.A., och 13,598 ton kakao. — Järnvägarna
spela en relativt liten roll i V. Viktigaste hamnar äro
La Guaira, Maracaibo, Puerto Cabello och Caripito
(oljehamn i Monagas).
Mått och vikt. Metersystemet infördes genom
förordningar 1875 och 1917. Vid sidan därav
användas ännu de gamla spanska (kastilianska)
enheterna, t. ex. vara = o,s386 m.
Mynt. Myntenhet är 1 bolivar = 100 céntimos
= (dec. 1954) 1,65 kr. 5 bolivares = 100 centavos
= 1 venezolano.
Författning och förvaltning. Nu gällande
författning, av 15A 1953, garanterar arbetets,
industriens och handelns frihet. Omedelbara
statsorgan äro presidenten och nationalkongressen, som
båda utses genom direkta folkval, f. ggn 1958.
Nu fungerande president och nationalkongress äro
liksom legislaturerna i de 20 autonoma och
politiskt jämställda stater, varav förbundsrepubliken
består, samt högsta domstolen utsedda för 5 år
av den konstituerande församling, som
fastställde författningen och upplöste sig själv 19/< 1953.
Kongressen består av en senat på 40 medl., 2
för varje stat, och en deputeradekammare på 160
medl., alla valda för 4 år. Röstplikt föreligger
intill 65 års ålder. Presidenten utses för 5 år.
Inom de olika delstaterna tillkommer
lagstiftningsmakten en folkvald församling och
regeringsmakten en folkvald guvernör. Staterna äro delade
i 158 distrikt och 645 kommuner. Varje distrikt
har ett distriktsråd och varje kommun en
kommunal junta. Förbundsdistriktet och territorierna
förvaltas av republikens president.
Rättsväsen. Liksom i U.S.A. verka
förbundsdomstolar vid sidan av delstaternas domstolar,
översta förbundsdomstol är en kassationsdomstol
i Caracas. Delstaterna äga var sin högsta domstol
om 3 medl., var sin hovrätt samt därunder lydande
domstolar i första instans, distriktsdomstolar och
kommunala domstolar.
Vapen och flagga. Vapen: delat och övre
hälften kluven: 1) rött, kärve, guld; 2) guld,
vapentrofé med fanor i landets
färger; 3) blått, tillbakaseende
häst, vit, springande åt
heraldiskt v. Nedanför språkband.
Ovanför vapnet ofta tvenne
ymnighetshorn och däröver en
båge med 7 stjärnor,
symboliserande de 7 ursprungliga
provinserna i den venezolanska
f örbundsstaten. — Flagga: tre horisontala
band: gult, blått, rött. Det gula bandet vid
stången belagt med vapnet (endast på örlogsflaggan),
det blå i mitten med en båge av 7 vita stjärnor.
Religiösa förhållanden. Fullständig
religionsfrihet råder. Flertalet av invånarna tillhöra den
romersk-katolska kyrkan, vars primas är
ärkebiskopen i Caracas.
Undervisningsväsen. V. har obligatorisk och
kostnadsfri elementarundervisning. För den högre
undervisningen svara univ. i Mérida, Caracas och
Maracaibo samt ett pedagogiskt inst. Ett
arbetarnas univ. upprättades enl. lag 1947 i Caracas,
där också två privata, statligt auktoriserade univ.
finnas. — Mer än hälften av den vuxna
befolkningen är analfabeter; undervisningen av sådana
omfattade 1950 33,000 elever.
Historia. V :s kust var den första del av
Amerikas fastland, som Columbus upptäckte (1498).
Alonzo de Oj eda m. fl. utforskade 1499 kusten
och upptäckte bl. a. en by med pålbyggnader, som
fick namnet V. (”lilla Venedig”), vilket sedan
utsträcktes till landet. 1528—42 innehade en
köp-mansfamilj Welser i Augsburg V. som pant för
lån till Karl V. Landet ingick sedan under spanska
tiden i generalkapitanatet Caracas men var såsom
föga rikt på ädla metaller ej föremål för större
intresse. — Redan 1806 gjorde F. Miranda ett
försök att befria V.; efter åtskilliga bakslag blev
landet 1819—21 fritt och var till 1829 förenat
med Colombia och Ecuador. 1830 fick V. sin
första författning; dess politiska liv präglades
sedan av strider mellan federalister och
anhängare av centralisation. Under V:s första
tid som självständig stat dominerade
frihetshjälten J. A. Paez, men på 1840-talet bildades
ett ”liberalt” parti, som fick inflytande under
bröderna Monagas (presidenter 1847—58).
Fede-ralisternas ledare, Antonio Guzman B 1 a
n-co, blev 1870 provisorisk president och styrde
sedan till 1888 som president, diktator el. genom
bulvaner. Under J. Crespos andra
presidentperiod uppstod 1894 en tvist med England om
gränsen mot Brittiska Guayana, i vilken Crespo
lyckades förmå president Cleveland att inblanda
sig, åberopa Monroedoktrinen och nära nog hota
med krig; tvisten löstes 1899 genom skiljedom.
Demagogen C. Castro grep 1899 makten och
styrde sedan V. diktatoriskt till 1908; då Castro
bröt sina förpliktelser till utländska kreditorer,
ledde detta till blockad (dec. 1902—febr. 1903)
av V:s hamnar av engelska, tyska och italienska
krigsfartyg; tvisten hänsköts småningom till
Haagdomstolen. När Castro av hälsoskäl 1908
avrest på besök i Europa, grep vicepresidenten
Juan Vicente G 6 m e z tillfället att avsätta
honom. Under sin diktatur, som varade till 1935,
upprätthöll Gömez god ordning, låt vara med de
hårdaste metoder. Efter Gömez död 1935 övertog
general Eleåzar Löpez Contreras
makten och valdes 1936 till president. Han sökte
förbereda övergången till en konstitutionell, mera
demokratisk styrelse under en ny författning av
1936. Löpez Contreras efterträddes 1941 av
general Isaias Medina Angarita, som följde
företrädarens politik men störtades genom en
revolution 1945, organiserad av armén och det
politiska partiet Acciön democråtica. En junta under
ledning av R. Betancourt införde 1947 en ny
konstitution. Vid de 1947 hållna valen utsågs R
6-mul o Gallegos (landets främste romanförf.)
till president. Regimen blev dock kortvarig.
Gallegos störtades 1948 av samma arméledare, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
