Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wenner-Gren, Axel - Wenner-Grens institut för experimentell biologi - Wennerholm, Ture - Vennersten, Axel - Vennerström, Ivar - Venngarn, Vänngarn - Wenn jemand eine Reise thut, so kann er was erzählen - Vensläktet - Venstre - Wenström, Jonas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
Wenner-Grens institut för experimentell biologi—Wenström
164
och nordiskt samarbete, utgår numera ett årligt
anslag av c:a 375,000 kr till bestridande av
huvudkostnaderna för det av W. 1937 till Stockholms
högsk. donerade Wenner-Grens institut för
experimentell biologi. W:s största utländska
donation har gått till den 1941 i U.S.A. inrättade
W e n n e r-G ren Foundation, som
utvecklats till ett slags clearingcentral av stora mått
för antropologisk och sociologisk forskning. —
W. kreerades 1942 till heders-dr vid univ. i
Cuzco, 1950 till fil. heders-dr vid Stockholms
högsk. och 1954 till med. heders-dr vid Uppsala
univ.
Wenner-Grens institut för experimentell
biologi, Stockholm, tillhörande Stockholms högsk.,
är uppdelat på avd. för cell fysiologi, för
utvecklings fysiologi och ärftlighetslära, för fysiologisk
kemi, Emma och B. A. Hjorts avd. för
ämnes-omsättningsforskning samt avd. för biofysik. W.,
vars verksamhet ledes av en prof., tillkom
genom en donation (1937) av bl. a. A. L.
Wenner-Gren och hans maka; huvuddelen av kostnaderna
för dess vidmakthållande bestrides av
Wenner-Grenska samfundet. Inst.-byggnaden, belägen vid
Norrtullsgatan och Vanadisvägen, invigdes 1939.
Wennerholm, Ture Jean, arkitekt (f. 1892
20/ii), utövar privat arkitektverksamhet i
Stockholm sedan 1928. Bland W:s verk märkas
Es-seltes tryckeri i Stockholm (1928), Tennisstadion
i samma stad (1930), ett flertal Sara-restauranger
och framför allt den jättelika fabriksanläggningen
för Telefon-ab. L M Ericsson i
Midsommarkransen (1938—40; utbyggd 1949)-
Vennersten, Axel Fredrik, industriman,
politiker (1863—1948). V. diplomerades till ingenjör
i Mühlhausen 1883. Efter praktik i New York
1887—88 inträdde han
i faderns firma i
Borås, och då den 1895
ombildades till J. F.
Vennerstens fabriks
ab., blev han dess chef.
S. å. blev han
stadsfullmäktig i Borås (till
1914); 1906—20 var
han led. av A.K., där
han först anslöt sig
till Nationella
framstegspartiet och från
1912 tillhörde
Lantmanna- och
borgarpar-tiet. V. framträdde
snart som en av högerns mest bemärkta
stads-representanter. I Hammarskjölds ministär 1914—
17 var V. finansminister och otvivelaktigt
regeringens främsta kraft bland då aktiva
riksdagsmän. 1921—36 tillhörde han F.K., där han intog
en framskjuten plats och från 1928 var talman.
1936—46 var V. riksmarskalk.
Vennerström, Ivar Teodor, politiker,
tidningsman (1881—1945). Efter studier i Uppsala
ägnade han sig åt tidningsmannabanan och var
bl. a. red. för Nya Norrland 1912—26. V. var
tidigt en av socialdemokratiens främsta
agitatorer, tillhörde A. K. 1915—27, F. K. 1928—36. I
P. A. Hanssons ministär 24/g 1932—19/ö 1936
var V. chef för Försvarsdep.; han blev 1936
landshövding i Värmlands län. Bland hans
övriga uppdrag märkas ledamotskap av 1930 års
försvarskommission och 1932 års statsrevision. V.
tillhörde från början partiets vänsterriktning och
anslöt sig 1916 till den vänstersocialistiska
riksdagsgruppen. 1917 var han en av de ledande
krafterna vid bildandet av Sveriges
socialdemokratiska vänstergrupp men återgick till
Socialdemokratiska partiet vid vänsterpartiets
upplösning 1923. Bland V:s skrifter märkes ”F. V.
Thorsson” (1926).
Venngarn, Vänngarn, kungsgård i S:t
Olovs församling i Sigtuna stad, c:a 4 km s. v.
om själva staden; areal 1,037 har, varav 392 åker.
Slottet, i tre våningar med två flyglar, byggdes
på äldre grund av M. G. De la Gardie på
1660-talet. Det restaurerades 1932—34; slottskapellet
med 1600-talsinredning är bevarat och i den s. k.
Disasalen målningar med motiv ur sagan om Disa.
V., som sedan reduktionen är kungsgård,
tillhörde på 1400-talet ätten Banér, senare M. G. De
la Gardie och är sedan 1916 alkoholistanstalt.
Patienterna äro förlagda till särskilda byggnader;
slottet användes för exp.-lokaler m. m.
Wenn jemand eine Reise thut, so kann er
was erzählen [vän jé’mant äina råi’zo tö’t, zå
kan är vas ärtsä’lan], ty.,
”När någon har en resa gjort,
Så har han att berätta”;
se Claudius, M.
Vensläktet, Agro’stis, grässläkte med små,
enblommiga småax i vippa. I Sverige finnas 5
arter, spensliga, fleråriga gräs på ängar o. dyl.
Viktigast är k r y p v e n,
”fio-ringräs”, A. stolonifera, som
vanl. växer på sjöstränder och
har gröna el. gråvioletta
blomvippor; odlas som fodergräs på
våt mark och som bottengräs
i gräsplaner. Rödven, A.
tenuis, växer allmänt på
backar och i ängar samt räknas
i Norrland till de bättre
slåtter-gräsen.
Venstre. 1) Danskt liberalt
parti, som uppstod 1870. Det
fick 1872 majoriteten i
folke-tinget men delades 1877 i två
grupper. Sedan den politiska
förlikningen ingåtts 1894,
samlades dess motståndare i
venst-rereformpartiet, som 1895 fick
majoritet i folketinget och 1901
bildade regering. 1905
avskildes en radikal grupp. Kärnan
i partiet har alltid varit bönderna. — 2)
Politiskt parti i Norge, se Frisinnade vänstern.
Wenström, Jonas, elektrotekniker (1855—
93). Han studerade i Uppsala och Oslo samt
företog vidsträckta utländska studieresor 1881—88.
På av W. konstruerade elektriska maskintyper
grundades 1883 Elektriska ab. i Stockholm, som
1899 uppgick i Allmänna svenska elektriska ab., i
Krypven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
