Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Versteegh, Arend - Verte el. vertatur - Vertebra - Vertebrater - Vertex, toppunkt - Wertheimer, Max - Werther - Vertigo - Vertikal - Vertikalcirkel - Vertikallinje - Vertikalvinkar - Wertmüller, Adolf - Verum - Verv - Verviers - Ver Wilt (Verwilt), Dominicus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
193
Versteegh—Ver Wilt
194
Versteegh [fursté’g], Ar end Nicolaus,
bruksägare (1849—1931), född i Holland, bosatte
sig i Härnösand 1875, blev på 1880-talet
huvuddelägare i Härnösands ångsågs-ab. samt
förskaffade sig ett bestämmande inflytande över flertalet
av Ådalens industriföretag, främst
Graningever-ken och den s. k. Marmakoncernen. Han var
sålunda verkst. dir. i Marma sågverks-ab.,
Sulfit-ab. Ljusnan, Ad. Ungers industri-ab.,
Graninge-verkens ab., Sandvikens cellulosa-ab. och Utansjö
cellulosa-ab. Ledningen för vissa av dessa företag,
främst Graningeverkens ab. och dess dotterbolag,
bl. a. Sandvikens cellulosa-ab. och Utansjö
cellu-losa-ab., övertogs 1932 av V :s son, Gerhard
Axel Johannes Versteegh (f. 1890 27/n).
Ve’rte el. v er tät ur, lat., vänd om (bladet,
typen)!; vänd! Se Korrektur.
Ve’rtebra, lat., ryggkota.
Vertebräter, dets. som ryggradsdjur.
Ve’rtex, toppunkt, mat., den punkt på en
kroklinje, där krökningen är störst.
Wertheimer [-håimor], Max, tysk psykolog
(1880—1943), privatdoc. i Frankfurt a. M. 1928
—33, utvandrade därefter på gr. av sin judiska
börd till U.S.A. och var till sin död prof. vid
New School for Social Research i New York.
W. är banbrytare för gestaltpsykologien och en
portalfigur för den moderna helhetspsykologien.
— Litt.: A. Nyman, ”Nya vägar inom
psykologien” (1955).
Werther [véTtar], huvudpersonen i romanen
”Die Leiden des jungen Werthers” (1774) av
J. W. von Goethe, nämns ofta som urtypen för
en trånsjuk, livsled yngling.
Vertigo (lat.), med., svindel, yrsel.
Vertikal (av lat. veNtex, se d. o.). 1) (Mat.)
Dets. som lodrät.
2) (Skpsb.) Benämning på de linjer, s. k.
långskeppslinjer, som på konstruktionsritningen
till ett fartyg utgöra skärningen mellan
fartygs-kroppen och plan, parallella med fartygets
mittplan.
Vertikalcirkel, ett fast uppställt instrument,
med vars hjälp man medelst en i asimut vridbar
cirkel uppmäter himlakropparnas höjder. V:s
huvuddel är den ytterst noggrant graderade
höjd-el. vertikalcirkeln. Om v. begagnas i el. nära
meridianen, bestämmes på ett enkelt sätt d e k 1
i-nationen ur de uppmätta höjderna.
Vertikallinje, dets. som lodlinje (se d. o.).
Vertikal vinklar kallas två vinklar, då de äro
så ställda mot varandra, att den enas ben utgöra
förlängningarna av den andras. Sådana vinklar
äro lika stora.
Wertmüller, Adolf Ulrik, målare (1751—
1811). Efter studier för L. Pasch d. y. for han
1772 till Paris och studerade där. 1774 reste W.
till Rom, 1780 återkom han till Paris. W. blev
nu förste hovmålare. Genom Gustav III :s
bemed-ling fick W. tillåtelse att måla Marie Antoinettes
porträtt. Tavlan hemsändes som gåva från
drottningen till Gustav III (nu i Nationalmuseum).
Andra målningar från dessa år i Paris äro ett
porträtt av G. M. Armfelt i skytisk dräkt (1785;
flera repliker, en i Nationalmuseum) och ett
por-NF XXII — 7
Adolf Ulrik Wertmüller: Marie
Antoinette med två av sina barn i
Trianons park, 1785.
Nationalmuseum.
trätt av arkitekten C. F. Sundvall (1786;
Konst-akad. i Stockholm). 1788 begav sig W. till
Bordeaux och efter revolutionens utbrott till Madrid
1790, till Cådiz 1791. Han for 1794 till Amerika.
Han fick s. å. måla ett porträtt av George
Washington (en replik från 1795 i Nationalmuseum).
1796 återvände
han till Paris
och 1797 till
Stockholm, som
han nu återsåg
efter 25 års
bortovaro.
Under vistelsen i
Stockholm
utförde han flera
porträtt, bl. a.
ett litet
självporträtt 1799
(Konstakad.).
S. å. blev han
vald till prof.
i Konstakad.
men avstod
härifrån. över
Paris for han åter
till
Nordamerika 1800 och
blev amerikansk
medborgare
1802. W. dog i
Wilmington. — W:s mytologiska målningar
representera den övergång från rokoko till
klassicism, som företräddes av den unge David.
Bland hans märkligare arbeten kunna nämnas
”Ariadne liggande på stranden av ön Naxos”
(1783, Nationalmuseum), ”Amor som Bacchus”
(1784, Nationalmuseum) samt ”Danae” (1787,
Nationalmuseum). — W:s självbiogr., dagböcker
m. m. och en mängd brev till honom finnas i
Kungl. bibi, i Stockholm. C. F. Sundvalls brev
till W. äro utg. av E. Areen (”Gustaviansk?
konst-närsbrev”, 1916). — Litt: G. A. Granström,
”Några anteckningar om familjen W.” (1918).
Verum, sn i n. Kristianstads län, V. Göinge
hd, n. om Hässleholm, 77,60 km2, 896 inv. (1955).
Genomflytes av Helgeån och dess biå Verumsån.
1,150 har åker. Kyrkan är urspr. från 1100-talet.
Ingår i Visseltofta och V :s pastorat, Lunds stift,
V. Göinge kontr. Tillhör storkommunen Vittsjö.
Verv (fr. verve), fart, glöd, hänförelse.
Verviers [värvje’], stad i Belgien, vid floden
Vesdre, 20 km ö. om Liége; c:a 40,000 inv. V.
är sedan gammalt centrum för Belgiens
ylleindustri; dessutom tillv. av hattar m. m.
Ver Wilt [for vi’lt] (V e r w i 11), D o m i n
i-c u s, nederländsk målare, verksam i Sverige omkr.
1556—66. Han omtalas 1555 som mästare i
Lu-kasgillet i Antwerpen. ”Dominicus målare” uppbar
1557 en summa penningar i Räntekammaren, och
han tyckes sålunda ha arbetat för konung
Gustav. I egenskap av porträttmålare togs han även
i anspråk vid Erik XIV:s frierier till utländska
furstinnor. Av Eriks porträtt torde V. ha målat
de i Nationalmuseum (se pl. vid Erik XIV) och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
