Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wessel, Horst - Wessel, Johan Herman - Wessely, Paula - Wessén, Elias - Wessex - Vessige - Vessigebro - Vesslesläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
199
W essel—V esslesläktet
200
1926 till nationalsocialisterna och ägnade sig snart
helt åt propagandan för partiet, främst bland
Berlins arbetare. W. bosatte sig i arbetarstadsdelen
Friedrichshain, förtjänade sitt uppehälle som
grovarbetare, chaufför m. m., tog aktiv del inom
SA-rörelsen, från 1929 som ledare för en stormavd.,
och blev känd som förf, av flera kampdikter.
Under outredda omständigheter blev han uh 1930
skjuten i sin lägenhet och avled några veckor
senare. Den nazistiska propagandan framställde W:s
död som politiskt mord, förövat av
kommunisterna, och gjorde W. till martyr. Den av W. till
en soldatvisas melodi diktade s. k. H o r s t W e
s-s e 1 s å n ge n (”Die Fahne hoch! Die Reihen
dicht geschlossen”) gjordes efter nazisternas
makttillträde 1933 till Tysklands 2:a nationalhymn.
Wessel, Johan Herman, dansk diktare
(1742—85), son till en norsk präst, som var
brorson till Tordenskjold. W. blev student i
Kristiania 1761 och for till Köpenhamn, bedrev där
spridda studier men tog aldrig någon examen. W.
var en av stiftarna av Det norske selskab 1772.
Han debuterade s. å. som författare med sitt
mästerverk, den parodiska tragedien ”Kjærlighed
uden strömper”.
We’ssely [-li], Paula, österrikisk
skådespelerska (f. 1908). Hon var bl. a. engagerad vid
Theater in der Josephstadt i Wien under
Rein-hardts tid men tillhörde tidvis även Burgtheater.
Filmdebuten skedde 1934 i Willi Forsts
”Maskerad”, varefter följde ett flertal filmer. W. är en
av den österrikiska scenkonstens och filmens
finaste skådespelerskor.
Wessén, Elias Gustaf Adolf, språkforskare
(f. 1889 W4), fil. dr och doc. i nordiska språk i
Uppsala 1914, prof. vid Stockholms högsk. 1928;
led. av Svenska akad.
1947. Med dr-avh.,
”Zur Geschichte der
germanischen
n.-De-klination” (1914),
inledde W. en rad
studier över den
germanska särsk.
nordiska ordbildningsläran
och ljudhistorien. Mer
nationellt svenska
ämnen behandla W:s
därpå följande arbeten,
”Minnen av forntida
gudsdyrkan i
Mellan-Sveriges ortnamn” (i
"Studier i nordisk filologi”, 14, 1923),
”Studier till Sveriges hedna mytologi och
forn-historia” (1924), ”De nordiska folkstammarna i
Beowulf” (1927) och ”Nordiska namnstudier”
(s. å.). W. har utg. övers, från fornspråken,
framför allt det stora översättnings- och
kommentarverket ”Svenska landskapslagar” (5 bd,
1933—46; tills. m. Å. Holmbäck) samt flera delar
av de stora faksimilverken ”Corpus codicum
sue-cicorum medii aevi”, vars red. han är, och
”Corpus codicum islandicorum medii aevi”, vidare flera
utmärkta översiktsarbeten och läroböcker, bl. a.
”Våra ord. Deras uttal och ursprung” (1932; tills.
Hermelin i sommar- och vinterdräkt samt därunder iller.
m. L. Levander), ”Våra folkmål” (1935) och
”Svensk språkhistoria”, 1—2 (1941—43). W. har
i den stora serien ”Sveriges runinskrifter”
fullbordat den av E. Brate påbörjade
Södermanlands-delen (1936) och (tills. m. S. B. F. Jansson) utg.
flera band av Upplands inskrifter (1940 ff.).
Wessex [æe’siks], ett av de sju angelsaxiska
rikena i England, beläget i dettas s. v. del, s. om
Thames. W. skall enl. angelsaxiska krönikans
mycket diskuterade uppgifter ha grundlagts 519
av Cerdic (d. 534) och hans son Cynric (d. 560),
vilka sägas ha anlänt till England 494 el 495.
Vessige, sn i Hallands län, Ärstads hd,
närmast ö. om Ätran, i övergångsbygden mellan
kustslätten och det inre höglandet; 60,si km2, 988 inv.
(1955). 2,075 har åker. Stationssamhället
Vessi-gebro har 570 inv. (1951). Nuv. kyrkan är från
1859. Ingår i V. och Askome pastorat, Göteborgs
stift, Halmstads kontrakt. Tillhör storkommunen
Vessigebro.
Vessigebro. 1) Storkommun i Hallands mell.
domsaga, Halland, bestående av socknarna
Alfs-hög, Vessige, Askome, Köinge, Svartrå och
Oko-me; 230,36 km2, 3,704 inv. (1955).
2) Samhälle i Vessige sn i V.i). Vid V. ligger
Hallands läns folkhögsk. (Katrineberg).
Vesslesläktet, Mustèla (Putörius), tillhör fam.
mårddjur av rovdjurens ordn. och omfattar arter
med smidig, långsträckt kropp, lång hals, smalt
huvud, kort nos och korta ben. Alla äro ytterst
rovlystna men i viss mån nyttiga, då de i stor
utsträckning leva av skadliga gnagare, ormar och
insekter. Hermelinen el. 1 e k a 11 e n, M.
er-minea, är om sommaren ovan gulbrun, under
gulvit, om vintern vit. Svansspetsen är dock alltid
svart. Längden är 21—27 cm, vartill kommer den
7—10 cm långa svansen. Arten är allmän över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
