Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Westfalen (provins) - Westfalen (konungarike) - Westfaliska freden - Westfaliska kretsen, Nederrhensk-westfaliska kretsen - Westfaliska porten - Vestfjorden - Vestfold fylke - Westgren, Arne - West Ham - West Hartlepool - Westholm, Sigurd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
205
W estf alen—W est holm
206
stamområdet i Tyskland, där en gren av saxarna,
westfalerna, bodde, sträckte sig mellan Weser och
Rhen och begränsades av ostfalernas, hessarnas,
frankernas och frisernas länder. Då 1180 Henrik
Lejonets länder splittrades, bröts W. ut som ett
särskilt hertigdöme och lades under
ärkebiskoparna i Köln, som styrde denna provins genom
ståthållare. Då ärkestiftet 1803 sekulariserades,
delades det gamla W. mellan Preussen och
Hessen-Darmstadt. Sedan det av Napoleon 1807
upprättade konungariket Westfalen (se följ, art.) störtats
1813, återgingo de gamla westfaliska områdena till
sina tidigare innehavare.
Westfälen, konungarike, upprättades av kejsar
Napoleon I efter freden i Tilsit som tyskt
lyd-land och buffertstat åt det franska kejsardömet
genom ett dekret av 18/s 1807. Det bestod delvis
av områden, som tillhört det gamla hertigdömet
Westfalen (se föreg. art), ss. Paderborn, Hom
och Bielefeld, delvis av halva Hannover,
Braun-schweig, Hessen-Kassel, Magdeburg och Verden.
Som konung i W. insatte Napoleon sin yngste
bror Jéröme Bonaparte. W., som administrerades
efter franskt mönster, försvann med det
napoleonska imperiet.
Westfaliska freden, den fred, som avslutade
trettioåriga kriget och som ingicks 14 okt. 1648
i de westfaliska städerna Osnabrück och
Müns-ter. Fredskongressen öppnades i mars 1644. Vid
kongressen voro de flesta europeiska makter utom
England, Ryssland, Turkiet och Danmark
företrädda. De främsta delegaterna voro för kejsaren
M. von Trautmannsdorff, för Frankrike C.
d’Avaux och A. de Servien, för Sverige Johan
Oxenstierna och Johan Adler Salvius.
Fredstrak-tatens religiösa bestämmelser bekräftade
religions-freden i Augsburg 1555, vilken utsträcktes till att
gälla även de reformerta. De statsrättsliga
bestämmelserna berörde den tyska riksförfattningen
och inskränkte i hög grad kejsarens befogenheter.
Genom de territoriella bestämmelserna skapades
Sveriges maktställning i Nordtyskland. Sverige
erhöll hela Vorpommem med Rügen och Usedom
samt av Hinterpommem Stettin, Garz, Damm,
Gollnow och Wollin, vidare Wismar jämte amten
Poel och Neukloster, ärkestiftet Bremen (med
undantag av staden Bremen), stiftet Verden samt
amten Wildeshausen och Thedinghausen. Sverige
erhöll dessutom 5 mill. riksdaler samt säte och
stämma på riks- och kretsdagar.
Branden-b u r g erhöll återstoden av Hinterpommem samt
stiften Halberstadt, Minden, Kammin och
Magdeburg. F rankrike fick stiften Metz, Toul,
Ver-dun samt Elsass. Bayern erhöll övre Pfalz och
kurvärdigheten; Nedre Pfalz gjordes till ett
särskilt kurfurstendöme åt Fredrik V:s son.
Schweiz och Nederländerna skildes
även formellt från Tysk-romerska riket. W.
betecknade ett förkrossande nederlag för den
kejserliga politiken, stärkte det franska inflytandet
i Tyska riket, bekräftade Sveriges
stormaktsställ-ning och ställde Brandenburg i förgrunden av de
tyska delstaterna.
Westfäliska kretsen, Nederrhens k-w e
stfa 1 i s k a kretsen, en av kretsarna i Tyska
riket, omfattande bl. a. hertigdömena Cleve och
Berg, furstendömena Nassau-Siegen och
Ostfries-land, grevskapen Oldenburg och Lippe, riksstaden
Köln och stiften Münster, Osnabrück, Verden
m. fl. Kretsen omfattade urspr. även delar av
Nederländerna.
Westfäliska porten, se Weser.
Ve’stfjorden [-fjöran], den c:a 160 km långa
och i mynningen c:a 90 km öppna havsviken
mellan Lofoten och fastlandet i n. Nordland fylke, n.
Norge. I ö. fortsättes V. av Ofotfjorden. På
bankarna på V:s n. v. sida försiggår från febr.—
mars till första delen av april Norges mest
koncentrerade havsfiske, lofotenfisket efter torsk.
Ve’stfold fylke [-fål], Norges till arealen
minsta fylke (utom stadsfylkena Oslo och Bergen) ;
2,339,28 km2, 154,582 inv. (1950). V. ligger v.
om Oslofjorden mellan Dramsfjorden och
Lange-sundsfjorden. Fylkets s. ö. del består av låga,
välodlade bygder med många fornminnen.
Gok-stad- och Oseberg-vikingaskeppen äro utgrävda i
V., som består av 18 herred, 6 städer (Stavern,
Larvik, Sandefjord, Tönsberg, Horten och
Hol-mestrand) och 2 ladesteder (Åsgårdstrand och
Svelvik). Norges stora valfångst i s. Ishavet drives
från Sandefjord, Larvik och Tönsberg.
Fylkes-mannen residerar i Tönsberg, Norges äldsta stad.
Westgren, Arne Fredrik, fysikalisk kemist
(f. 1889 11/t), fil. dr 1915 och doc. i fysikalisk
kemi vid Uppsala univ. 1917, förste metallograf
vid Metallografiska
institutet i Stockholm
och doc. i metallografi
vid Stockholms
högskola 1921—27, prof. i
allmän och oorganisk
kemi där 1927—43,
Vetenskapsakad :s sekr.
sedan 1943. W :s
huvudsakliga produktion
faller inom den
oorganiska och fysikaliska
kemin, varvid han
utfört undersökningar
över kolloiddispera
system och den
brownska molekylarrörelsen. W. är den, som först
tillämpat röntgenografiska metoder för
undersökning av legeringars struktur.
West Ham [coe’st hä’m], ö. förstad till
London, county borough i grevskapet Essex, vid Leas
inflöde i Thames; 170,987 inv. (1951). W. har
bl. a. stora dockor, ss. Victoria Dock, Royal
Albert Dock och King George V Dock.
West Hartlepool [<oe’st hä’tlpöl], stad i
England, se Hartlepool.
Westholm, Johan Sigurd, arkitekt (f. 1871
4/iä). Efter examen vid Tekniska högsk. 1898,
studier vid Konstakad. 1898—1900 och enskild
arkitektverksamhet var W. 1916—40 stadsarkitekt i
Stockholm, i vilken funktion han nedlagt ett
betydelsefullt arbete vid den stora
byggnadspro-duktion, som ägde rum i staden mellan de båda
världskrigen. W. var ordf, i Sveriges
stadsarki-tektfören. 1920—41.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
